Är det domstolar eller personalen i domstolarna som fattar besluten? Ett fall där en pappa straffats för att ha tagit sitt föräldraansvar

Ytterligare en gång har domstolspersonal använt en ovetenskaplig ansats för att ge sig på en pappa. Genom resonerande och vetenskap är det känt att täta relationer med föräldrarna, speciellt pappa, är det bästa sättet att mota antisocial beteendeutveckling i grind – påverka emotionell och social anpassning, vilket påverkar kognitiv utveckling. Men juristkollektivet argumenterar istället för moderpresumtionen (1950). Ytterligare en gång rycker jurister ut för att försvara domstolspersonalen agerande men slutar kommunicera när hen möts av resonerande. En lektor i komparativ rättslära bidrag med några kommenterar. Mest polemik. Och när hen möts av resonerande, då svarar hen med blockera. Juridik är inte vetenskap. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Ytterligare en gång har domstolspersonal använt en ovetenskaplig ansats för att ge sig på en pappa. En pappa hade upptäckt att sonen hade dragits in i gängkriminalitet och gjort det föräldrar gjort i tusentals år och bör göra – han ingrep.

Länk till källan.

En före detta domstolsanställd, Krister Thelin, kommenterade det hela:

Thelins respons indikerar att han tycker domstolspersonalen gjort fel. Men han verkar ändå acceptera deras felaktiga bedömning och konformeras till tanken att skulden ska läggas på pappan.

Juridik är inte vetenskap utan en kvarlega från den tid då högre ordningens kunskap ansågs emanera från den enda till utvalda potentater.

Vetenskap, å andra sida, har genom renässans och upplysning format det moderna samhället.

Genom vetenskapliga studier vet vi att pappa-relationen är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019;Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (Österberg, 2004, s ).

Det ökar sannolikheten för att utveckla förmågan att kunna resonera:

“Den viktigaste psykologiska bidragsgivaren till våldets nedgång på lång sikt kan istället vara förnuft: de kognitiva förmågorna, finslipade av utbyte av idéer genom språket, som gör att vi kan förstå världen och förhandla fram sociala arrangemang” (Pinker, 2011b, s. 310).

Som anses förklara världens våldsavveckling (2011a, 2018).

Kruxet är att domstolspersonal har satt i system att diskriminera barns pappa-relation (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004). Fenomenet kallas moderspresumtionen (Mater semper est) och infördes 1950.

Gängkriminalitet förklaras av det som i forskningslitteraturen kallas antisocialt beteende (Moffitt et al. 2001). Det är känt att närhet mellan föräldrar och barn hämmar antisociala beteendeutveckling (Vieno et al. 2014). (Calkins och Keane, 2009):

Tidigt antisocialt beteende har sitt ursprung i beteendeproblem i barndomen, särskilt de som kännetecknas av aggressivt och destruktivt beteende. Brister i självreglering över flera domäner av funktion, från det fysiologiska till det kognitiva, är associerade med tidiga beteendeproblem och kan sätta barn i större risk för utveckling av senare antisocialt beteende... Dessa data ger bevis för att de sociala sammanhangen av tidiga familje– och kamratrelationer är viktiga moderatorer för den mer proximala mekanismen för självreglering, och båda typerna av processer, sociala och biobeteende, är sannolikt inblandade i tidiga antisociala tendenser.

Det implicerar att domstolskollektivets agerande ökar risken för antisocialt beteende framträder hon hos barn.

Jag distribuerade dessa fakta på den interaktiva mediaplattformen X i samband med nyheten om hur domstolskollektivet gett sig på pappan.

I ett tidigare fall där jag påtalade det som är känt i forskningssammanhang, att domstolspersonal tillämpar moderspresumtionen i 75 % av fallen, responderade Thelin enligt följande:

Rent vetenskapligt ger Thelins respons dels en inblick i den socio-kultur som råder inom domstolskollektiv, dels en manifestering av överraskning.

Society is a number of interdependent organisms of the same species. A culture is the learned behaviors that are shared by the members of a society, together with the material products of such behaviors. The words "society" and "culture" are fused together to form the word "sociocultural". A system is "a collection of parts which interact with each other to function as a whole" (Wikipedia).

Läs hela kommunikationen som handlade om ett liknande fall (Österberg, 2023).

Att grabbens pappa tvingade honom att sitta några timmar på en stol och där begrunda sina illgärningar (antisociala beteende) gynnade säkert ynglingens emotionella och sociala anpassning, vilket kommer att påverka hans kognitiva utveckling. Det ökar sannolikheten att sonen kommer att bli en typisk medborgare.

Men domstolspersonalen avvisar som regel vetenskap och beprövad erfarenhet och håller hellre fast i sina ovetenskapliga principer; de fick således för sig att pappan gjort något fel och dömde honom till dryga böter, vilket alla förstår skickar fel signaler till sonen och hans kompisar – det ökar sannolikheten att de fortsätter med gängkriminalitet.

Vi såg liknande knasigheter hända i det rättshaveri som fick namnet SOU 2015:52; en åklagare Christer van der Kwast fantiserade ihop en massmördare och åtta personer anställda som dömare vid flera tingsrätter lallade med i dessa sagor om dömde personen som om hen varit en massmördare massmördare.

Som vetenskapsman med expertis inom social anpassning - antisocialt beteende kommunicerade jag det uppenbara (sett ur ett vetenskapligt perspektiv):

Antagligen triggade min kommentar Thelins kortisol att stiga, det brukar blockera hippocampus-kärnorna till förmån för aktivitet hjärnans emotionscenter – amygdala (Goleman, 2006). Ty, han respons var synnerligen defensiv:

Jag upprepade det jag brukar skriva till Thelin och andra om domstolsverksamhet och de beslut som fattas där:

Thelin följde då sin standardrepertoar – han tystnad. Det hänger sannolikt samman med att jurister inte tränas i att resonera, de kan bara argumentera.

Det triggade dock en Filippo Valguarnera, anställd vid Stockholms universitet för att forska och föreläsa om komparativ rättshistoria, med särskilt fokus på frågor om äganderätten och kollektiva resurser.

Dr. Valguarneras ansats präglades av samma argumentativa ansats och von Oben attityd som Thelin använt, d.v.s. raka motsatsen till det förnuftiga resonerande som Pinker visar gjort världen till en bättre plats att leva på.

Dr. Valguarnera gav sju kommenterar. Jag besvarade samtliga. Men istället för att resonera, vilket ju är det främsta sättet att kommunicera, blev Dr. Valguarnera ton alltmer polemisk och avslutades med en grovt personangrepp där han, juristen hävdade att jag, vetenskapsmannen, inte hade begrepp att förstå (syntaxen i hans framställning kan ha varit annorlunda, men rent semantiskt är det korrekt). Jag använde hans argument (dock inte argumentation) för att svara i resonerande termer.

Vän av ordning ser att Dr Dr. Valguarnera valde att avluta kommunikationen genom att blockera mig.

Igen. Juridik är inte vetenskap.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X