Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Jag är forskare. Som akademiker ska man forska, föreläsa samt genomföra den tredje uppgiften. Det sistnämnda handlar om att föra ut vår expertkunskap till "vanligt folk". Skälet är att forskare är del av den offentliga sektorn. Jag har mest publicerat på denna blogg men även i Landsbygdens folk och Affärsmagasinet Forum. Härom dagen gjorde jag därför ett försök till ytterligare en artikel - i svenskspråkiga Hufvudstadsbladet (HBL).
Mellan 2018-2021 var jag forskningsledare för ett projekt på Helsingfors universitet. Som en del av mitt uppdrag undervisade jag på svenska. Det innebar att mitt intresse för Finlands språkkultur ökade och jag påbörjade forskning om Finlands språkhistoria vid sidan om mitt ordinarie projekt.
Där ombads vi att genomföra den tredje uppgiften via bloggning. En del av bloggartiklarna var kritik mot medias rapportering som inte sällan var märkbart missvisande. 2018 ifrågasatte jag Peter Bucherts påstående om Finlands klimatansvar samt senare hans påstående om värmerekord i Spanien (2022). Det slutade med att Buchert tog bort vetenskapsreporter från sin bio. Jag har också ifrågasatt Torsten Fagerholms attacker mot etablerade forskare. Fagerholm svarade, bland annat, att han läst lång matematik?
Jag blev även intervjuad och skrev artiklar som publicerades i media.
2018 blev jag intervjuad i Landsbygdens Folk om mitt forskningprojekt och betydelsen av målstyrning.
2019 blev jag intervjuad i Klövar och Timotej om betydelsen av kött på tallriken.
2019 skrev jag en egen artikel för Landsbygdens folk: Hur ser framtiden ut för Finlands bönder?
2021 publicerade jag Att leda ur en kris i Affärsmagasinet Forum.
Efter att jag fullgjort mitt uppdrag flyttade jag universitetsbloggen till min egen blogg och fortsatte fullfölja tredje uppgiften (se denna blogg).
2018-2023 observerade jag saker som tillsammans demonstrerade ett mönster som visade hur saker och ting försämrats i Finland.
Dessa försämringar hänger samman med Finlands två språkkulturer.
I samband med firandet av 500 års jubileet av Finlands och Sverige kung Gustav Vasa, var jag även kritisk till Dan Lolax nonchalans i rapporteringen av denna unika historiska händelse.
Dagen efter hans publicering träffade jag Lolax och frågade varför han nonchalans Vasas 500-års jubileum. Lolax blev arg, hävda att han bara skojade varpå han vände ryggen till.
Det var alltså till den redaktionen jag skickade mitt utkast till debattartikel. Detta skedde efter att jag kontrollerat villkoren för debattartiklar på HBLs hemsida:
Jag lät också två personer läsa texten och ge förslag på förbättringar. Detta är standard i forskarvärlden och gynnar slutresultatet.
Jag skickade in den färdiga debattartikeln via HBLs webformulär. Ganska snart fick jag svar:
Ifrågasättande går på tvärs med HBLs egna regler för debattartiklar, så jag svara enligt följande:
Det kommer ett goddag yxskaft svar, typ!
Jag följde redaktionens påbud:
Nu börjar personalen på HBL lägga sig i själva innehållet. Det är förstås en varningsklocka. Redaktören hävdar att hon tidigare bett mig om referenser? Så vitt jag kan se har det INTE skett och det kravet verkar inte gälla för andra debattartikelförfattare.
Och trots att jag fyllt i alla kontaktuppgifter i HBLs webformulär, ber redaktören mig om boningsort!?
Jag uppfyller givetvis dessa krav.
På det följer att redaktören hävdar att hon inte kan bläddra i den mailtråd som uppstått genom hennes egna ifrågasättanden.
Jag tyckte det var lite märkligt och uppmanade henne att titta på det mail hon svarat på.
Hon påstår att hon inte klarar det.
Jag fortsätter att uppfylla dessa märkliga villkor:
Svar:
På det följer ett mer ingående mail där redaktören läst min artikel grundligt och vill lägga sig i utformningen av densamma:
Jag uppfyller kraven och skickar en ny version:
På det kommer överraskande ett svar från Dan Lolax. Det var han som blev sur när jag frågade varför han nonchalerat 500-års jubileet av valet av Finlands och Sveriges kung - Gustav Vasa. Lolax har förstås haft minst ett finger med i spelet och väntat på att få refusera. En del människor är långsinta.
Jag svarar med att påtala vilket format min artikel hade liksom att det svårt att förstå vad Lolax åsyftar (Han hade som bekant lite svårt att i klartext rapportera om 500 års-jubileumet ...).
Varför händer detta?
Ja, svaret återfinns nog i den artikel som Lolax och sannolikt flera andra på HBLs sannolikt lilla redaktion - stamtänkande och grupptänk.
I sin Giffordföreläsning 2019 jämförde Dr. Mark Pagel Finland med stammar på Papa nya Guinea. De lever sida vid sida men talar inte med varandra. Och de upprätthåller stamtänkandet med moral shaming.
Finlands var ursprungligen svensk-språkigt. Det förklarar hur upplysningstänkande kunde strömma in i landet.
Men efter 1810 påbörjades en transformering där man ville ersätta svenskan med ett språk som aldrig haft utbredning i Finland - uralisk-finska. När man jämför fysisk och mental hälsa, så är den mycket bättre bland de finländare som talar svenska. Och Helsingfors universitet, som sätter uralisk-finskan först, har fallit som en sten i internationell forskningsranking sedan 2017. Detta mönster är värt att belysa från ett forskningsperspektiv.
Här är den text som Dan Lolax och Co vägrade publicera:
Vilken av Finlands två språkkulturer gynnar Finlands entreprenöriella tänkande?
Efter valet 2023 uppstod viss politisk tumult efter att Svenska folkpartiet aviserat att de vill ingå i en regering med Sannfinländarna. Partierna står ideologiskt långt ifrån varandra i det officiellt tvåspråkiga Finland. Kan dessa partier enas om en samarbetsform som gynnar Finlands entreprenöriella tänkande? Det som idag heter Finland började befolkas från olika håll i takt med att inlandsisen började smälta undan och nämns första gången 98 e. Kr. Fram till 1000-talet dominerades landet av samer som tillsammans med andra mindre grupper utvandrat från Uralbergen. Enligt legenden, strax efter vikingatiden, styrde kung Erik och hans följeslagare biskop Henrik kosan mot Finland.
Det blev startskottet till en process som gav Finland sin första konstitution. År 1550 grundade Gustav Vasa Helsingfors. Ett år efter hans död blev också Estland en del av det svenska riket. Svenskan blev därmed handelsspråket runt Östersjön.
Med start under 1600-talet spreds upplysning huvudsakligen via det svenska språket. Drottning Kristina grundade universitetet i Tartu (1632) och Kungliga Akademien i Åbo (1640), sedermera Helsingfors universitet.
År 1808 invaderade Ryssland Sveaborg. Kommendör Cronstedt kapitulerade. Finland hamnade under rysk kontroll. Ryssarna ville fjärma Finland från moderlandet Sverige. Ett sätt att göra det var att ändra landets språk. Men, man valde inte ryska utan man valde uralisk-finska - ett språk som aldrig haft någon betydande utbredning dessförinnan.
År 1810 startade fennomanrörelsen vars syfte var att tränga undan det svenska språket till förmån för det nya språket. År 1835 publicerade Lönnrot det uralisk-finska nationaleposet Kalevala. På 1860-talet grundlades "Finska partiet", som sedermera har gett Sannfinländarna sin ideologiska (språkpolitiska) bakgrund.
Men den socio-kulturella omskolningen gick trögt; år 1870 talade fortfarande 75 % av finländarna svenska. År 1906 grundades Svenska folkpartiet med syfte att bevaka svenskspråkiga intressen i dåvarande Finland. År 1910, efter 100 års idogt arbete för att tränga undan svenskan, talade fortfarande 50 % av finländarna svenska.
Idag talar förvisso 47 % av finländarna svenska, men uralisk-finskan har fått den spridning ryssarna önskade ~87%. Inom universitetsvärlden har engelskan blivit "lingua franca", men på Helsingfors och andra universitet i Finland kommer uralisk-finskan först.
Hur har detta rysk-influerade språkbyte gynnat Finland?
Det finns ett gammalt talesätt i Finland: “bättre folk”. Det är ett epitet som uralisk-finsk-språkiga finländare satt på sina svenskspråkiga landsmän.
För att svara på den här typen av frågor samlar man data som bildar mönster:
- 1956 startade Seven countries study som var ett forskningsprojekt om diet och hälsa. Finland var ett av länderna och man samlade data från Åbo respektive norra Karelen. Trots att dieten var densamma var utbredningen av hjärtinfarkt tre gånger så stor i norra Karelen jämfört med svenskspråkiga finländare.
- 2020 fattade den finska regeringen ett centralistiskt beslut att stänga Nyland för att hindra spridning av Sars-Cov (2). I Sverige tillämpade man decentralisering - man lät experterna fatta besluten. Finland utklassade Sverige beträffande så kallad överdödlighet.
- 2022 meddelade undervisningsministeriet att finska barn inte klarar läsförståelse och räknefärdighet. Samma år meddelade Finlands barnombudsman att 20 % av finländska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Utbredningen är hälften så stor bland svenskspråkiga.
- 2023 meddelade forskare från Helsingfors stad att svenskspråkiga finländare mår bättre och lever längre. Under augusti rapporterade Helsingin Sanomat att sedan 2017 har Helsingfors universitet fallit från 56:e plats till plats 110 i internationell forskningsranking. Det beskrivs som en kollaps.
Här är den sannolika förklaringen till att Lolax kortisol vägrade publicera: Nyhetsmedierna måste bli bättre på att ta till sig genuin kritik (men inte HBL). En kommentar.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
More about my expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment