AgendaAperitivo: Vem vill jobba i framtidens Finland? En kommentar

Igår bjöd Svenska folkpartiets tankesmedja Agenda in till ett seminarium för att diskutera Finlands framtida arbetsmarknad. Som alltid serverades ypperlig mat och pratvatten. Det talades om oro för amerikanska handelstullar, invandring som en lösning på vårdfrågan liksom tillväxtsiffror i jämförelse med Sverige. Men missade man inte elefanten i rummet? När man gör analyser är det bra att utgå från en modell. Finland utvecklades som del av det svenska kungariket, och började stagnera efter Rysslands invasion. Utbildningen är på tillbakagång, forskningen har kollapsat men utmaningen är folkhälsan som förklaras av kultur. Kultur förklaras av språk. Eftersom Finland är svenskspråkigt och Sverige är Finlands största handelsparner, torde den rimliga slutsatsen vara att rekrytera experter från Sverige.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Igår bjöd Svenska folkpartiets tankesmedja Agenda in till ett seminarium för att diskutera Finlands framtida arbetsmarknad. Som alltid serverades ypperlig mat och till det lite pratvatten. I panelen:

• Anders Adlercreutz – undervisningsminister och partiordförande.
  
  
• Ida Schauman – sakkunnig inom tillväxt och teknologipolitik och leder för tillfället Amazon Web Services government affairs-funktion i Finland och Norge. Hon har tidigare jobbat som chef för samhällsrelationer för Flyktinghjälpen och UNHCR i Finland. Schauman deltar i panelen som privatperson.
  
  
• Tanja Wennonen-Kärnä – huvudstrateg vid S-Banken där hennes centrala arbetsuppgifter är att vara delaktig i att forma marknadssynen samt att kommunicera den både internt och externt. Tidigare fungerade Wennonen-Kärnä hos Ålandsbanken som aktiestrateg och som senior portföljförvaltare i Evli.
  
  
• Diskussionen leddes av Marcus Rantala, stadsstyrelsemedlem samt partner i Rud Pedersen.

Adlercreutz påtalade att han kände viss oro för president Trumps tariffer (handelstullar; Mexico och Kanada, 25%). Andra nämnde invandring som en lösning på vårdfrågan. Finlands tillväxtsiffror nämndes i jämförelse med Sverige. Men missade man inte elefanten i rummet?

Länk till källan.

När man gör analyser är det bra att utgå från en modell. Allen Newell (1927-1992), vars forskning spände över kognition och artificiell Intelligens, påtalade en gång att Herbert Simons (1916-2001) och hans arbete vilade på Karl Dunckers (1903-1940) forskning. (Dr Simon erhöll priset i ekonomi till minne av Alfred Nobel 1978 för sitt interdisciplinära arbete inom datavetenskap, kognitionsvetenskap/beslutsfattande m.m. Simon anses ha varit en av pionjärerna inom artificiell Intelligens).

Duncker var gestaltpsykolog och ägnade sin forskarkarriär åt samma saker som hans handledare Max Wertheimer (1880-1943) - prospektivt produktivt tänkande. I sin monografi - On Problem-solving (översatt till engelska 1945) - beskriver Duncker hur problem uppstår som en funktion av skillnaden mellan nuläge-målläge och att problemlösning handlar om att reducera problemrymden. Duncker skiljer också mellan familjära och komplexa problem.

För att ett problem ska uppstå krävs således både ett nuläge och ett målläge.

Nuläge. Finland är en av Europas till ytan största länder, men har samtidigt en av Europas minsta population per kvadratkilometer. Landet täcks till 80 % av skog, 10 % vatten och 7% av landytan används till matproduktion - världens säkraste för övrigt. Finlands befolkning är som tätast vid kusten. Detsamma gäller grannlandet Sverige.

Någon gång under Vendeltid (540-750 AD) uppstod entreprenöriellt tänkande i Uppsala - Vendel, Tiundaland, Svitjod (nuvarande Uppland, Sverige). De byggde långskepp som roddes för att utforska Bottniska viken, Östersjön och ändå bort till Kaspiska och Svarta haven. Lämningar från Haga borg söder om Tavastehus i Finland vittnar om fasta bosättningar som dateras 600 AD. De är sannolikt att det handlar om besökare från Svitjod.

Egentliga Finland ansökte om att bli de av Svitjod som fram till 1240 även inkluderade Novgorod. Östra delen av Svitjod (som efter 1384 kallades [konungariket] Sverige) genomgick samma förändring som västra delen av riket. Det betyder renässans (1560 -), vetenskapsrevolution och upplysning (McKneown, 2009; Pinker, 2018; Widmalm, 2012).

Östra delen av det svenska kungariket blev också svenskspråkigt. Svenska var och är handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. 1809 blev Finland en lydstat till Ryssland, på pappret ett storfurstendöme. Finland förblev dock svenskspråkigt. 1848 publicerade Johan Ludvid Runeberg (1804-1877) Finlands nationalsång Vårt land. På svenska!

1863 krävde Kreml att Finländarna skulle sluta använda handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för ett uraliskt språk som talades i olika former i inlandet. En stagnation startade.

1867 översattes Vårt land till uralisk-finska.

1910-1940 nådde uralisk-finskan break- even och Finlands stagnationen ökade. Hela den här processen ledde till stamtänkande (Pagel, 2019).

Idag är skillnaderna mellan Finland och Sverige påtagliga:

Statsskuld:

Finland: 74% av BNP.

Sverige: 17% av BNP,

Hjärtproblem:

Finland: 15% av dem som dör i Finland, dör av hjärtproblem.

Sverige: 10% av dem som dör i Finland, dör av hjärtproblem.

Alzheimer's:

Finland: 20% av dem som dör i Finland, dör av Alzheimers eller annan demenssjukdom. Finland är världsledaren! Finska Hjärnfonden predicerar att ~800 000 finländare över 45 år förväntas drabbas av Alzheimer's eller annan demenssjukdom. De är flesta är kvinnor.

Utbredning av välfärdssjukdomar i Finland.

Sverige: 10% av dem som dör i Finland, dör av Alzheimers eller annan demenssjukdom. Sverige är på 10:e plats internationellt.

Utbredning av välfärdssystem i Sweden.

Den finska Hjärnfonden menar att 50% av de finska kvinnorna och 30% av de finska männen över 45 år kommer att drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom. De menar demenssjukdom, speciellt Alzheimers.

En markör för Alzheimer's är aggression.

Helsingforspolisen menar att Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är deras största utmaning (april, 2022). Kvinnors relationsaggressivitet påverkar hemförhållanden och barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (det inkluderar visuospatial perception och numeracy som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Undervisningsministeriet hävdar att alltför många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy (maj, 2022).

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen menar att 20% av finska barn och unga födda 1997 och senare har mentala utmaningar (november, 2022).

Forskare vid Helsingfors stad menar att Finländare som talar svenska mår bättre och lever längre (februari, 2023).

Enligt Helsingin Sanomat har forskningen vid Helsingfors universitet har kollapsat (august, 2023). Forskning påverkas av arbetsklimatet (Ekvall & Ryhammar, 1998).

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen menar att psykisk våld och dödligt våld mot små barn ökat (November, 2023).

Maj Estlander, Bensowstiftelsen, menar att 40% av finska skolbarn utsätts för psykiskt våld i hemmet (november, 2023).

Arbetsmiljöproblem är en stor utmaning (Finska medier, våren 2024).

Notera. Jag delgav information om Finlands hälsoutmaning till Anders Adlercreutz under en lunch i Riksdagen 25 januari 2020, Marcus Rantala 6 oktober 2021 och Ted Urho 14 juni 2022.

Ergo. Finland är ett land med stora naturtillgångar och säker matproduktion men också ett land med betydande utbredning av stamtänkande och hälsoutmaningar - ~800 000 finländare över 45 år (mest kvinnor) förväntas drabbas av Alzheimer's eller annan demenssjukdom. Det inkluderar sannolikt finska kvinnors relationsaggressivitet - psykiskt våld i hemmen. Det förklarar varför många finska barn inte klarar skolprestation. Det finns även utmaningar med ledarskap och arbetsmiljön. Hälsoutmaningarna förklaras inte av biologi utan av kultur. Kultur förklaras av språk. Utbredningen av ohälsa är störst bland dem som inte talar svenska.

Målen för Finland torde således vara flerfaldiga. Istället för att få fler anställda till vården borde man sikta på att färre finländare behöver söka sig till vården. Och eftersom skolan och hemförhållanden har utmaningar på grund av finska kvinnors psykiska våld, borde man fokusera på dessa aspekter. Forskningskollapsen ger vid handen att man borde satsa på att påverka arbetsklimatet på finländska lärosäten. Eftersom Finland är svenskspråkigt och Sverige är Finlands största handelspartner, torde den rimliga slutsatsen vara att rekrytera experter från Sverige.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter