AgendaAperitivo: Vem vill jobba i framtidens Finland? Finlands stagnation kan bara förklaras av kultur

Igår bjöd Svenska folkpartiets tankesmedja Agenda in till ett seminarium för att diskutera Finlands framtida arbetsmarknad. Som alltid serverades ypperlig mat och pratvatten. Det talades om oro för amerikanska handelstullar, invandring som en lösning på vårdfrågan liksom tillväxtsiffror i jämförelse med Sverige. Men missade man inte elefanten i rummet? När man gör analyser är det bra att utgå från en modell. Finland utvecklades som del av det svenska kungariket, och började stagnera efter Rysslands invasion. Starten för att framgångsrik liv börjar i hemmet som baseras på trygghet och ett rikt samtalsklimat. Detta traderas senare i livet till arbetsplatser. Men, Finland har betydande utbredning av dåliga hemförhållanden som funktion av kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) och dogmatiskt administrativt ledarskap som hämmar heterodoxy. Effekten syns i skolprestationen, arbetsklimat, den kollapsade forskningen liksom omfattande utbredningen livsstilssjukdomar, som vida överskrider grannen Sveriges dito. Detta kan bara förklaras av kultur.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Igår bjöd Svenska folkpartiets tankesmedja Agenda in till ett seminarium för att diskutera Finlands framtida arbetsmarknad. Som alltid var trakteringen ypperlig: mat och lite pratvatten. I panelen:

• Anders Adlercreutz – partiordförande (SPF) och undervisningsminister (2024 –).
  
  
• Ida Schauman – sakkunnig inom tillväxt och teknologipolitik och leder för tillfället Amazon Web Services government affairs-funktion i Finland och Norge. Hon har tidigare jobbat som chef för samhällsrelationer för Flyktinghjälpen och UNHCR i Finland. Schauman deltar i panelen som privatperson.
  
  
• Tanja Wennonen-Kärnä – huvudstrateg vid S-Banken där hennes centrala arbetsuppgifter är att vara delaktig i att forma marknadssynen samt att kommunicera den både internt och externt. Tidigare fungerade Wennonen-Kärnä hos Ålandsbanken som aktiestrateg och som senior portföljförvaltare i Evli.
  
  
• Diskussionen leddes av Marcus Rantala, stadsstyrelsemedlem (SFP) samt partner i Rud Pedersen.

Adlercreutz påtalade att han kände viss oro för president Trumps tariffer (handelstullar; Mexico och Kanada, 25%). Andra nämnde invandring som en lösning på vårdfrågan. Finlands tillväxtsiffror nämndes i jämförelse med Sverige. Men missade man inte elefanten i rummet?

Länk till källan.

När man gör analyser är det bra att utgå från en modell. Allen Newell (1927 – 1992), vars forskning spände över kognition och artificiell Intelligens, påtalade en gång att Herbert Simons* (1916 – 2001) och hans arbete vilade på Karl Dunckers (1903 – 1940) forskning.

*Dr Simon erhöll 1978 Svenska Riksbankens pris i ekonomi till minne av Alfred Nobel för sitt interdisciplinära arbete inom datavetenskap, kognitionsvetenskap/beslutsfattande m.m. Simon anses ha varit en av pionjärerna inom artificiell Intelligens.

Duncker var gestaltpsykolog och ägnade sin forskarkarriär åt samma saker som hans handledare Max Wertheimer (1880 – 1943) – prospektivt produktivt tänkande. I sin monografi On Problem-solving (översatt till engelska 1945) – beskriver Duncker hur problem uppstår som en funktion av skillnaden mellan nuläge-målläge och att problemlösning handlar om att reducera problemrymden. Duncker skiljer också mellan familjära och komplexa problem.

För att ett problem ska uppstå krävs således både ett nuläge och ett målläge.

Nuläge. Forskning visar att:

• hemförhållanden under tidig ålder påverkar barns exekutiva funktioner som kan delas i emotionell och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (det inkluderar visuospatial perception och numeracy som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
  
  
• ledarstil och arbetsklimat påverkar produktivitet (Ekvall och Ryhammar, 1998, 1999).
  
  
• Akademiskt arbete beygger på resonerande (Pinker, 2011) som kräver heterodoxy - såiktsdivergens (Heterodox Academy).
  
  
• Finland är en av Europas till ytan största länder, men har samtidigt en av Europas minsta populationer per kvadratkilometer. Landet täcks till 80 % av skog, 10 % vatten och 7% av landytan används till matproduktion – världens säkraste för övrigt. Finlands befolkning är som tätast vid kusten. Detsamma gäller grannlandet Sverige som Finland delar språk med.

Någon gång mellan 200 AD – Vendeltid (540 – 750 AD) uppstod entreprenöriellt tänkande i Tiundaland, Svitjod (nuvarande Uppland, Sverige). De handlade med romarna, byggde långskepp som roddes för att utforska Bottniska viken, Östersjön och ändå bort till Gårdarike och Särkland vid Kaspiska och Svarta haven. Lämningar från Haga borg söder om Tavastehus i Finland vittnar om fasta bosättningar som dateras 600 AD. De är sannolikt att det handlar om besökare från Svitjod.

Götaland, Norrland och Västergötland samt Satakunda och senare Egentliga Finland ansökte om att bli de av Svitjod som fram till 1240 även inkluderade Holmgård (Novgorod). Svearnas språk blev handelsspråket runt handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

>15 Handelsplatser (städer), från Lovisa i sydväst till Uleåborg i norr, grundas i östra rikshalvan.

1560. Erik XIV (1533 - 1577) efterträder sin pappa Gustav Vasa (1496 - 1560) och initierar renässanstänkande.

1581. Östra rikshalvan blir ett svenskt storfurstendöme.

Östra delen av Svitjod genomgick således samma utveckling som västra delen av riket. Det betyder renässans (1560 –), vetenskapsrevolution och upplysning (McKneown, 2009; Widmalm, 2012).

1632 efterträdde drottning Kristina (1626 – 1689) sin pappa Gustav II Adolf (1594 – 1632) som stupat vid Lützen, beläget tjugo kilometer sydväst om Leipzig och ~1150 km söder om Stockholm.

Renässans- och vetenskapstänkande, som initierats av Erik XIV, tog fart. På det följde upplysningen (Pinker, 2018).

Det Svenska kungariket blev en stormakt. Den mäktigaste i världen säger en del. En viktig aspekt var att Sverige kontrollerade handelsvägarna, dvs. Bottniska viken och Östersjön.

Det svenska kungariket (1658).

1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. 1809 blev Finland en lydstat till Ryssland, på pappret fortsatte den före detta rikshalvan vara ett storfurstendöme (1581 -) liksom svenskspråkigt.

1848 publicerade Johan Ludvid Runeberg (1804 – 1877) Finlands nationalsång Vårt land. På svenska!

1863 krävde Kreml att Finländarna skulle sluta använda handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för ett uraliskt språk som talades i olika former i inlandet. En stagnation startade.

1867 översattes Vårt land till uralisk-finska.

1910 – 1940 nådde uralisk-finskan break-even och Finlands stagnationen ökade. Hela den här processen ledde till stamtänkande (Pagel, 2019).

Idag är skillnaderna mellan Finland och Sverige påtagliga. Här är några markörer som rapporterats från finska myndigheter och organisationer.

2022.

• Forskare vid fakulteten på fakulteten för jordbruk och skog vid Helsingfors hävdar att dekanen (högre mellanchef på akademiska) har förtryckts yttrandefriheten (heterodoxy har ersatts med dogma) (Parikka, Helsingin sanomat, februari, 2022).
  
  
• Helsingforspolisen menar att Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld, t ex. i hemmet; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är deras största utmaning (april, 2022).
  
  
• Undervisningsministeriet hävdar att alltför många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy (maj, 2022).

2023.

• Forskare vid Helsingfors stad menar att Finländare som talar svenska mår bättre och lever längre (februari, 2023).
  
  
• Hjärtproblem.Finland: 15% av dem som dör i Finland, dör av hjärtproblem. Sverige: 10% av dem som dör i Finland, dör av hjärtproblem.
  
  
• Alzheimer's. Finland: 20% av dem som dör i Finland, dör av Alzheimers eller annan demenssjukdom. Finland är världsledaren! Finska Hjärnfonden predicerar att ~800 000 finländare över 45 år förväntas drabbas av Alzheimer's eller annan demenssjukdom. De är flesta är kvinnor.
  
  

  

  Utbredning av välfärdssjukdomar i Finland.

  
  Sverige: 10% av dem som dör i Finland, dör av Alzheimers eller annan demenssjukdom. Sverige är på 10:e plats internationellt.

  

  Utbredning av välfärdssjukdomar, Sverige.

  
  
  
• Forskningen vid Helsingfors universitet har kollapsat (se mörkblå linje; august, 2023).
  
  
  
  
  
  
•  Psykisk våld och dödligt våld mot små barn har ökat (Elina Pekkarinen, Finlands Barnombudsman, November, 2023).
  
  
• 40% av finska skolbarn utsätts för psykiskt våld i hemmet (Maj Estlander, Bensowstiftelsen, november, 2023).

2024.

• Statsskuld. Finland: 74% av BNP. Sverige: 17% av BNP (Ingves, februari, 2024).
  
  
• Arbetsmiljöproblem är en stor utmaning (Finska medier, våren 2024).
  
  
• Den finska Hjärnfonden menar att 50% av de finska kvinnorna och 30% av de finska männen över 45 år kommer att drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom. De menar demenssjukdom, speciellt Alzheimers. En markör för Alzheimer's är aggression.
  

Slutsats. Starten för att framgångsrik liv börjar i hemmet som baseras på trygghet och ett rikt samtalsklimat. Detta traderas senare i livet till arbetsplatser. Men, Finland har betydande utbredning av dåliga hemförhållanden som funktion av kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) och dogmatiskt administrativt ledarskap som hämmar heterodoxy. Effekten syns i skolprestationen, arbetsklimat, den kollapsade forskningen liksom omfattande utbredningen livsstilssjukdomar, som vida överskrider grannen Sveriges dito. Detta kan bara förklaras av kultur.

Notera. Jag delgav information om Finlands hälsoutmaning till Anders Adlercreutz under en lunch i Riksdagen 25 januari 2020, Marcus Rantala 6 oktober 2021 och Ted Urho 14 juni 2022.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter