"Därför blir vissa kriminella barn så hänsynslösa" (Långström/HBL) . En kommentar

Personal vid Hufvudstadsbladet intervjuar Niklas Långström, läkare med specialisering på psykiatri, om kriminella barn och unga. Långström nämner individen, omgivningen och föräldrar med psykisk ohälsa som förklaring, att adhd är underdiagnoserat och att generna inte är förklaringen till kriminalitet. På riktigt heter det antisocialt beteende - motsatsen till emotionell och social anpassning som överensstämmer med definitionen för adhd. I Finland utsätts 40% av skolbarnen för psykiskt våld, eller relationsaggressivitet, som är typiskt kvinnligt. Forskning demonstrerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning och kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Personal vid Hufvudstadsbladet intervjuar Niklas Långström, läkare med specialisering på psykiatri, om kriminella barn och unga. Det är svårt att avgöra om rubriken är ett citat från Dr Långström, eller om det är chefredaktör Kalle Silfverberg som ansvarar för utformningen? Ordvalet, vissa kriminella barn, ger en dålig smak i munnen.

Länk till källan

Dr Långström menar att:

“orsaken till att vissa barn och unga hamnar i i grov kriminalitet är oftast att samspel mellan riskfaktorer hos individen och den nära omgivningen”.

“Hos individen brukar det handlar om en emotionell instabilitet, nedsatt impulskontroll, fientlig syn på omgivningen och bristande förmåga till social förståelse och problemlösning”.

“Föräldrars med egen psykisk ohälsa och nedsatt föräldraförmåga är en annan riskfaktor.”

“Jämnåriga med antisociala attityder och beteenden, särskilt vid högt våldskapital, grupptryck och oförsonlighet har också stor inverkan”.

“Trotsuppföranden och uppförandestörning är tillsammans med adhd de viktigaste psykiatriska tillståndet som ökar risken för allvarlig kriminalitet hos barn och unga”.

“Dessa tillstånd är relativt vanliga men fortfarande kraftigt underdiagnoserade. Detta har bidragit till att många barn inte tillgång till evidensbaserad behandling som kan förbättra prognos och minska risken för långvarigt lidande, och funktionsnedsättning” (Långström).

“I en långtidsstudie av drygt tusen barn i Nya Zeeland kunde Moffitt och hennes kollegor visa att pojkar med en vanlig variant av genen Moao, löpte större risk att hamna i kriminalitet och bli våldsamma. Men enbart om de samtidigt växt upp under mycket negativa hemförhållanden med våld och övergrepp i hemmet. För de pojkar som hade en bra uppväxt orsakade genvarianten inte några problem alls”.

“År 2014 hade ett internationellt forskarlag som leddes från Karolinska Institutet identifierat två gener som kunde kopplas till ökad benägenhet till upprepade våldshandlingar" ... “de två generna förekom hos gärningspersonerna i upp till 10 procent av de allvarliga våldsbrotten i Finland”.

Forskaren som ledde projektet, Jari Tiihonen, betonar:

“att resultaten av studien inte kan användas för screening på individnivå i förebyggande syfte och inte heller vid domar eller fängelsestraff. Känsligheten och specificiteten hos resultaten i vår artikel för låga för det”.

Långström påpekar att enskilda gener har mycket liten effekt.

“Det är snarare en mängd olika konstellationer av alla sådana genvarianter som ökar risken för våldsamhet på ett svårfångat sätt” (Långström).

Det som i artikeln beskrivs som kriminalitet kallas i forskningssammanhang antisocialt beteende som kanske bäst definieras av motsatsen: emotionell och social anpassning. Ämnet har diskuterats i akademiska kretsar under årtionden. T ex. om det handlar om nature - nurture: ska det tolkas ur ett psykiatriskt eller ett psykologiskt perspektiv? I den diskussionen ingår adhd vars definition är identisk med frånvaro av emotionell och social anpassning.

Långström påstår att adhd är underdiagnoserat. Vi minns Rosenhan (1973) som så förtjänstfullt visade att psykiatripersonal snarare överdiagnoserar patienter. De till och med gav diagnoser till fullt friska, dvs. false positive (typ 1 och 2 fel). Det är också så diskussionen sett ut beträffande adhd och Långström var också med i en sån där grupp som skrev under ett upprop - en attack på journalisten Nathan Shachar för att han ifrågasatte diagnoseringen av adhd (Shachar, 2012).

Bara för att ge lite perspektiv. I början av 1900 - talet skrev ett annat gäng på en sån där lista. Över 100 forskare krävde att en vetenskaplig artikel skulle dras tillbaka. Som tur var lyssnade ingen. Artikeln beskrev relativitetsteorin och författaren var Albert Einstein (1879-1955) (Cuntz, 2020).

Långström påtalar dock något som har vetenskaplig bäring - att föräldrars egna psykiska ohälsa är en del av förklaringen. I Finland har man uppmärksammat att 40% av de finska skolbarnen utsatts för psykiskt våld i hemmet (Estlander, 2023). Psykiskt våld, eller relationsaggressivitet, är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995,; Hyde, 2005) och förklaras som regel av mentala utmaningar - hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9).

Långström hänvisar också till en långtidsstudie på Nya Zeeland. Sannolikt menar han Dunedin-projektet som pågick i hela 21 år och som visar att antisocialt beteende tar sin början i hemmet under de första levnadsåren (när det är mamma som dominerar hemmiljö i de flesta hem) (Moffitt et al. 2001).

En av de tongivande forskarna i projektet var sir Michael Rutter, även känd som barnpsykologins fader.

Rutter och jag möttes på Kungliga vetenskapsakademin (KVA) 2010 på en konferens om antisocialt beteende. Jag berättade om resultaten i min magisteravhandling i socialpsykologi, att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (det inkluderar visuospatial perception och numeracy som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) jämfört med barn som växer upp med mamma (Österberg, 2004).

Rutter: - you are right on the money, but it's a hot political potato.

Fundamenta inom utvecklingspsykologi: (1) de fyra första levnadsåren spelar en avgörande roll för barns mentala anpassning och utveckling, (2) det finns en pappa-effekt (Baumrind, 1966; Baker et al. 2020; Barkley, 2001; ; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014).

Lästips: Women's domestic violence, diet-heart hypothesis, and ADHD. The case for Typ 1 & 2 errors and malnutrition

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter