Svenskspråkiga och uralisk-finskspråkiga ordspråk och talesätt. Var kommer de ifrån?

Människan är det enda djuret som har ett språk: verbala uttryck för våra tankar - visuella och auditiva bilder och abstrakta propositioner - som vi använder för att skicka information från ett sinne till andra sinnen. Språk är en generativ process. Det innebär att nya ord och uttryck hela tiden skapas. Som en del av den generativa processen uppstod ordspråk (ordspråk) över hela världen. Språk lägger grunden för sociokultur. eftersom Finland har två officiella språk så har landet även två sociokulturer, en entreprenöriellt sociokultur med epicenter i Tiundaland, och en nationalromantisk dito baserad på stamtänkande som delvis härstammar från norra och nordöstra Finland och som delvis är konstruerad efter Rysslands invasion av den Svenska fästningen Sveaborg. Det är rimligt att anta att Finlands två sociokulturer har olika ordspråk och talesätt. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Människan är det enda djuret som har ett språk - verbala uttryck för våra tankar - visuella och auditiva bilder och abstrakta propositioner - som vi använder för att skicka information från ett sinne till andra sinnen (Pinker, 1994, 2010).

Efter att våra förfäders hjärnor hade expanderat avsevärt, från occipedalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; Coolidge and Wynn, 2018; Hublin et al. 2014: Pontzer et al 2016), och vårt genus var etablerat (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015), började de använda ett sociokulturellt pragmatiskt språk. Under en lång tidsperiod uppstod en grammatisk struktur (Aiello and Dunbar, 1993; Ardonetti, 2016; Everett, 2017; Pagel, 2017).

Språk är en generativ process som lägger grunden för sociokultur.

“Sociokultur innebär samspel och samarbete mellan människor där en sociokulturell individ utvecklar sina grundläggande kognitiva färdigheter, det vill säga sin uppfattning om sig själv och andra människor. Det sociokulturella sammanhanget anses vara av stor betydelse för individens utveckling” (Wikipedia).

Det innebär att över tid skapades ord och uttryck i en sociolinguisitisk process. Som en del av den generativa processen uppstod ordspråk (adagium (singularis), adagia (pluralis)) i alla de sociokulturer som uppstod världen över.  Avgörande kriterier för att något ska få kallas ordspråk är enligt Gruntvig (1783-1872) att är orden “i folkmun” (Kragh, 1981).

På 1300 - talet samlade Peder Låle (Laale) “1200 versifierade, ofta rimmade, latinska sentenser med motsvarande danska ordspråk” (Wikipedia). Desiderius Erasmus Roterodamus (1466 – 1536) samlade 3000 ordspråk. Kända exempel:

En blind leder en blind, gräset är grönare på andra sidan staketet, två flugor i en smäll, sådan far, sådan son, nöden är uppfinningarnas moder och så vidare.

Det finns olika definitioner på ordspråk:

“en form av kortfattad och folklig sentensdiktning som infogas i talet i oförändrad grammatisk form oberoende av det sammanhang där det används” (wikipedia).

“Varje kort, allmän mening bestående av en eller flera satser, som stämplats i folkmun, så att den gäller för reda pengar (Gruntvig, 1783-1872; Kragh, 1981)” (wikipedia).

“Ett ordspråk är en kort, allmänt känd mening av folket som innehåller visdom, sanning, moral och traditionella åsikter i en metaforisk, fast och minnesbar form och som går i arv från generation till generation” (Mieder, 1993).

“Det innebär, att meningarna för att kunna kallas ordspråk måste vara allmänt kända och brukade av så kallat vanligt folk. Så långt är också de professionella ordspråksforskarna överens. Härmed utesluts alltså bevingade ord, citat, aforismer, maximer, reklamslogans, politiska slagord, som oftast är av en litterärt ursprung (Kragh, 1981, s. 7).”

Och eftersom Finland har två officiella språk, sedan Vendeltid (540-750 AD) svensk-finska, och sedan 1863, uralisk-finska, så har landet även två sociokulturer.

För att få en preliminär inblick i utbredningen av av svenskspråkiga och uraliska ordspråk, kan man räkna förekomst. Kragh (1981) har sammanställt en lista med ordspråk i bokstavsordning och genom att t ex. räkna svenska och uraliska ordspråk för bokstäverna A, D och G kan man få ett hum om ordspråkens utbredning (också därmed en fingervisning om uppkomst). A: svenska=9, uraliska=0; D: svenska=15, uraliska=2;  G: svenska= 37, uraliska= 5. Urvalet indikerar att de uraliska ordspråkens utbredning är 11 % jämfört med de svenska.

Den svenskaspråkiga sociokulturen i Fennoskandinavien har ett av sina epicenter i området runt dagens Uppsala och Vendel som var centralorter i Tiundaland, ett av tre folkland i norra Svitjod - svearnas rike. De tre andra var Attunda och Fjädrundraland (senare Fjärdhundraland). Roden utgjorde kuststräckan mellan Hamrånge/Skutskär ner till Värmdölandet. 

Tiundaland är en sammandragning av Tiohundraland. Det betyder att området under Vendeltid bestod av tio hund, senare hundare - ett administrativt distrikt. Tiohundra hänvisade till skyldigheten att tillhandahålla 1000 man och 40 skepp till den svenske kungens leidang (Wikipedia).

“Ledung eller leding (fornsvenska leþunger, fornnorska och fornisländska leiðangr), var en medeltida militär term för krigståg främst till sjöss, och en lagstiftning om värnplikt och ledungsskatter. Ledungsordningen tillämpades i de tre nordiska rikena. I Sverige är den känd genom omnämnanden i vissa av landskapslagarna och indirekta referenser i det medeltida skattesystemet. Organisationen omfattade två huvuduppgifter, krigsledung eller "utrodd" (útróðr) och kustbevakning (wardhald)” (Wikipedia).

Folk sökte sig till Tiundaland som blev det mäktigaste folklandet i Svitjod. Det är känt att befolkningstäthet med rätt ledarskap ökar förekomsten av det sociokulturella fenomenet entreprenöriellt tänkande - hur man bearbetar information om det som sker i omgivningen för att identifiera möjligheter och skapa innovationer framåt i tiden (Mitchell, 2002; Zhou et al. 2021; Österberg, 2004, 2012, Österberg Köping Olsson, 2021).

Man började t ex. bygga 20 -30 meter långa skepp med vilka man i flottor utforskade haven. Lämningar i Haga borg söder om Tavastehus skvallrar om bosättningar som dateras ~600 AD. Fynd av båtgravar i Salme, Estland, vittnar om besök av diplomatisk karaktär - som ett korståg (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia). Under den efterföljande vikingatiden (750-1066 AD), då segel började användas, nåddes Kaspiska och Svarta haven. Det var under vikingatiden som Novgorod rekryterade Rurik (830-879 AD), sannolikt från Tiundaland, att leda dem. Rurik grundade Kievriket och fram till 1240 inkluderades södra Finland och Novgorod i Stor-Svitjod (Harrison, 2024). Svenska blev handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön, en sociokultur som var dominerade under lång tid. Det implicerar att svenska ordspråk och talesätt spreds över detta territorium.

1384 (Harrison, 2018) nämns Sverige för första gången. Utvecklingen i det svenska kungariket fortsatte och inkluderade grundandet av Uppsala universitet (1477), renässansen (1560; genom Erik XIV (1533-1577)), vetenskapsrevolution inklusive grundades av Kungliga akademin i Åbo (1640) i 'Österlandet' samt upplysningen (McKneown, 2009; Pinker, 2018; Widmalm, 2012).

I 'Österlandets' inland existerade andra socio-kulturer - stammar som talade olika uraliskt språk som inte längre existerar (Lamnidis et al. 2018). Under första halvan av 1500 - talet tog den svenska prästen Mikael Olofsson (1507 - 1557), bördig från Pernåbygd mellan Borgå och Lovisa, sig för att försöka kristna dessa hedningar. För det ändamålet skapade han en standardversion av deras olika uraliska språk. Han bytte också namn till Agricola. Det här blev sannolikt startpunkten för Finlands andra sociokultur inklusive uppkomst av ordspråk och talesätt.

Under andra halvan av 1700 - talet, när upplysningen frodades i det Svenska kungariket, ägnade sig Henrik Porthan (1739-1804), professor i filosofi och rektor vid Drottning Kristinas Kungliga Akademi i Åbo, åt Fennofili. Dr. Porthan, som var bördig från Karelen, ansåg att urfinländaren kom österifrån. Till sitt stöd hade hade myter och folksånger.

Dr. Porthans mytologiska idéer fick ett uppsving efter att Ryssland invaderat den svenska fästningen Sveaborg och Finland blev ett [svenskspråkigt] lydrike till Kreml, på pappret ett Storfurstendöme. 1810 startade Fennomanrörelsen. Och när Kreml 1863 krävde att Finländarna skulle sluta tala handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön, startade en [långsam] socio-kulturell transformation, bort från upplysningstänkande till nationalromantik och stamtänkande. I sin Gifford-föreläsning (2019) talar professor Mark Pagel om stamtänkande. Det första exemplet är Papua nya Guinea. Det andra exemplet: Finland.

Implikationen av denna sociokulturella transformation är att uralisk-finska tog allt större plats i Finland. Någon gång mellan 1910 - 1940 nådde språket break-even. Det sammanföll med den den så kallade språkstriden. Kreml gnuggade sannolikt sina händer. Det kan förklara varför uraliska ordspråk har en 11 % utbredning i urvalet jämfört med svenska dito.

Finlands två sociokulturer är olika på många sätt, och det är rimligt att anta det inkluderar ordspråk och talesätt. Och eftersom de bygger på olika traditioner är det även rimligt att anta att de har olika valens - emotionell laddning.

Här fem vanliga svenska ordspråk:

• Som man bäddar får man ligga. Betydelse: Om man inte planerar får man ta konsekvenserna.
  
  
• Allt är inte guld som glimmar. Betydelse: Ibland kan någonting som verkar vara väldigt bra i själva verket inte alls vara det.
  
  
• Bara döda fiskar följer strömmen. Betydelse: Att viljelösa personer antar samma åsikter som alla andra.
  
  
• Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Betydelse: Det är bättre att säkert ha lite än att potentiellt ha mycket.
  
  
• Bättre fly än illa fäkta. Betydelse: Ibland kan det vara bättre att dra sig tillbaka när man inser att man är i underläge.
  
  
• Det man inte har i huvudet, får man ha i benen. Betydelse: Är man inte intelligent måste det kompenseras av något annat för att man ska klara sig.

Länk till källan.

Här är fem ordspråk som man får anta är översatta från uralisk-finländska:

• Ojämnt falla ödets lotter
  
  
• Kattens glädje - musens sorg.
  
  
• I krigets trädgård växer giftiga örter.
  
  
• Arbetet utförs av förnuftet, inte av styrkan.
  
  
• Fiskens grav är gäddans mun, gäddans grav är grytan.
  
  
• Ingen är så fattig att han inte kan hjälpa och ingen är så rik att han inte behöver hjälp.

Länk till källan.

Det som kvarstår är en formell etymologisk utredning. Den som läser kan även föreslå referenser i kommentarsfältet.

Läs även gärna: What's the story of proverbs and why do we use them?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency |CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter