Utbildningskonferensen 2025 – Tro, hopp och framtid. Ett fall av kulinarisk Potemkinkuliss?

Igår deltog jag på Utbildningskonferensen 2025 – Tro, hopp och framtid. Människan är den enda art som kan laborera intentioner framåt i tiden. Ett hinder är att vi även kan vara lite biased. Som så ofta i Finland var trakteringen outstanding medan innehållet var rätt så mediokert. Sedan jag rekryterades till Finland för att få något gjort har jag deltagit i över 50 konferenser som behandlar frågor med anknytning till de frågor som dryftades under Utbildningskonferensen 2025. Händelseminnet är som bekant konstruktivt, men jag killgissar att i 95 % av fallen var trakteringen outstanding och innehållet rätt så mediokert. Tankarna går till en så kallad Potemkinkuliss – bedräglig skönmålning som döljer en bedrövlig verklighet. Men eftersom konferensarrangörerna excellerar beträffande traktering kan man drista sig att kalla det en kulinarisk potemkinkuliss. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Igår deltog jag på Utbildningskonferensen 2025 – Tro, hopp och framtid som hölls i Georgsgatan 18 (G18). Konferensen var ett samarrangemang mellan Undervisnings– och kulturministeriet, Regionförvaltningsverket, Utbildningsstyrelsen och Svenska folkskolans vänner.

På en annons om konferensen belyste Undervisnings– och kulturministeriet kärnfrågorna (n=3):

Länk till källor: ministeriet, SFV.

Framtiden. Människan är den enda art som kan laborera intentioner framåt i tiden (Barkley et al. 2001; Gilbert och Wilson, 2007; Tomasello et al. 2005). Och när vi gör det, tenderar vi att prestera bättre jämfört med när vi försöker göra vårt bästa (Locke och Latham, 2002; Locke et al. 1981).

Ett hinder är att vi även kan vara lite biased, t ex. Myside bias – tendensen att gynna sin egen sida av en fråga (Perkins 1989) – som är nära relaterad till bekräftelse-bias – en effekt av informationsbehandling där människor beter sig för att förverkliga sina förväntningar genom att favorisera information som bekräftar deras förutfattade meningar eller hypoteser oberoende av informationens sanning eller falskhet (t ex. Nickerson, 1998). Begreppet uppstod som en förklaring till Wason selection task (Wason, 1968).

Min egen bias: prestations– och executive coaching, Fil mag företagsekonomi (2002), Fil kand experimentell emotionspsykologi (Österberg, 2001), Fil mag socialpsykologi (om barns exekutiva funktioner som funktion av föräldrarelationer (Österberg, 2004), Fil Dr psykologi, jag utvecklade och testade en modell för ledarstil som påverkar social kreativitet inom en organisation (Österberg , 2012). Till det kommer >2000 föreläsningstimmar vid olika universitet och högskolor (n>10).

Efter att stjärn-psykologen Daniel Kahneman (1934 – 2024) tilldelats Riksbankens pris i ekonomi till minne av Alfred Nobel för upptäckter han och Amos Tversky (1937 – 1996) gjort beträffande “naturlig dumhet”, rekryterades jag som en konsekvens att doktorera samt att vara behjälplig med metodstöd till etablerade forskare.

2018 rekryterades jag att bli forskningsledare vid Helsingfors universitet för att svara på frågan: Vad är det finländska jordbrukets framtid från ett perspektiv av rationellt entreprenöriellt tänkande? (Österberg, 2021). Jag publicerade även Att leda ur en kris i Affärsmagasinet forum (Österberg, 2021 b) samt en studie om hur dans (entrainment) påverkar kognitiv flexibilitet och specifikt idégenerering (Österberg Köping Olsson, 2021). Jag har också deltagit på fler än 50 konferenser i Finland där ämnena knytit an till de frågor som dryftades under Undervisningskonferensen 2025. Det typiska har varit att trakteringen var outstanding och innehållet mediokert. Det är med denna bias jag noterade det som skedde vid konferensen.

08.30 serverades frukost. Sedan följde föreläsningar, grupparbeten och paneldebatt. Lunch på Scandic på Annegatan. Mer paneldebatt där fyra personer delgav publiken personliga anekdoter om sina liv. Sedan eftermiddagskaffe med kaka. En barnkör sjöng. Konferensen avslutades med ett mingel på tredje våningen. Det var skumvin, tre sorters matiga primörer varav en var en spansk ost med chutney (min favorit), och makaroner (kakorna).

Som så ofta i Finland var trakteringen outstanding medan innehållet var rätt så mediokert. Det betyder att inga av de frågor som Undervisnings– och kulturministeriet annonserat på sin webplats besvarades.

Vi kan således försöka att göra just det.

Vågar vi tro att utbildning är nyckeln till en bättre värld?

Först behöver man definiera begreppet utbildning. Det minns jag inte att någon av konferensarrangörerna gjorde. Jag använder följande definition: Utbildning är den, ofta målinriktade, process där någon genom systematisk undervisning och träning utvecklas och skaffar sig kunskaper, bildning och färdigheter (Wikipedia).

Nyckelbegrepp är målorientering, dvs. det som är vår arts unika förmåga att laborera, och systematik. Vår förmåga handlar om inompersonsvariation, men vid inlärning ska mål vara tilldelade, dvs. mellanpersonsvariation, något jag använt som coach, lektor och som jag studerat som forskare (se Österberg , 2012). Men när sker denna utbildning (inlärning)?

Inlärning, uppackning och utveckling av vår arts exekutiva funktioner (EF), dvs. emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling, är ett socialt fenomen som startar dag 1 (kanske tidigare?) och är intensiv (grundläggande) under livets fyra första levnadsår (Baron-Cohen, 2003; Baker et al. 2020; Bandura, 1977; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Heider, 1958; Olsson, 2022; Pinker, 2011; Tomasello, 2014). Och det finns en pappa-effekt: barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiv funktion jämfört med barn som växt upp med mamma (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014;Österberg, 2004).

Men det krävs mer än så.

T ex. Pinker (2018) menar att det krävs undanträngning av auktoritarianism/hederskultur (tribalism), vidskepelse, och argumenterande till förmån för humanism, vetenskap och resonerande – tala utan att vinna. Alltså en socio-kultur som premierar entreprenöriellt tänkande.

Är kunskap vårt bästa hopp för framtiden?

Se fråga ett (1).

Hur kan vi forma morgondagens skola för att ge våra barn och unga de färdigheter som krävs för en snabbt föränderlig värld?

Det är en komplex fråga som kräver att man tar hänsyn till det ovan nämnda. Till det ska läggas att ta del av det aktuella nuläget. När man vet nuläget och formulerat ett mål, då uppstår en problemrymd eller problem (Duncker, 1945).

Vad är Finlands nuläge beträffande utbildning för förutsättningar för densamma?

Här några exempel (n=11) som jag uppmärksammats på:

1. stamtänkande (Pagel, 2019).

2. kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).

3. Skolan är i botten – för många finska barn klarar inte läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022).

4. 20 % av barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Pekkarinen, november 2022).

5. Psykiskt våld i hemmet och dödligt våld mot små barn har ökat (Pekkarinen, november, 2023).

6. Forskningen på Helsingfors universitet har, och jag citerar, kollapsat (Bäckgren, 2023).

7. Finland har störst utbredning av depression inom EU, 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, november 2023).

8. Arbetsklimatet på finska arbetsplatser är dåligt (Helsinki Times, februari, 2024).

9. Vid sommar-OS i Paris kammade Finland hem 0 medaljer. Det gäller inte all idrott, men är indikativt. Det verkar finns andra utmaningar med idrottsledarskapet.

10. Entreprenörskap och innovationstänkande är i botten (Sitra, december, 2024).

11. Skolan har utmaningar (Ministeriet för undervisning och kultur, april, 2025).

Händelseminnet är som bekant konstruktivt (Schacter och Addis, 2007), men jag killgissar att i 95 % av fallen har ingen av dessa nulägesbeskrivningar tydligt belysts på någon av de fler än 50 konferenser jag deltagit på och som knutit an till de frågor som dryftades under Undervisningskonferensen 2025. Snarare verkar det som kollektivet, och samma personer på dessa konferenser, mentalt enats om en potemkinkuliss – bedräglig skönmålning som döljer en bedrövlig verklighet.

Slutsats. Sedan jag rekryterades till Finland för att få något gjort har jag deltagit i över 50 konferenser som behandlar frågor med anknytning till de frågor som dryftades under Utbildningskonferensen 2025. I 95 % av fallen var trakteringen outstanding och innehållet rätt så mediokert. Tankarna går till en så kallad Potemkinkuliss. Men eftersom konferensarrangörerna excellerar beträffande traktering kan man drista sig att kalla det en kulinarisk potemkinkuliss.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) or Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter