[Ytterligare] ett fall. Socialtjänsten i Norrköping hindrar två pojkar att bo med sin pappa (NT).

Norrköping tidningar (NT) rapporterar om [ytterligare] ett fall där personal inom socialtjänsten hindrar barn från att ha en tät och nära kontakt med sin pappa. Personal inom socialtjänsten följer inte vetenskap och beprövad erfarenhet, men är påverkade av Lundgrens, Heimers, Kalliokoski och Westerstrands idéer om våld i nära relationer. 2005 stoppade Uppsala universitet Lundgren från att handleda och undervisa. På riktigt: våld i nära relationer liksom vårdnadstvister är typiskt kvinnligt och förklaras typiskt av mentala utmaningar. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma. 2021 och 2022 mördade två mammor tre barn som isolerats av socialtjänsten. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Norrköping tidningar (NT) rapporterar om [ytterligare] ett fall där personal inom socialtjänsten hindrar barn från att ha en tät och nära kontakt med sin pappa. Enligt NT är socialtjänstens motiv att de tycker att pappan vänder barnen mot mamman.

Länk till källan

Se även NTs presentation på TikTok.

Varför händer detta?

Det kanske viktigaste: personalen vid socialtjänster följer inte vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al 2022).

Det kan hänga samman med att de påverkats av den feministiska sociologen Eva Lundgren, som tillsammans med Gun Heimer – läkare specialiserad på gynekologi, Ann-Marie Kalliokoski – socialarbetare, och Jenny Westerstrand – jurist genomfördes en pilotstudie om våld i nära relationer där män exkluderades (Lundgren et al. 2001).

2005 genomförde Uppsala universitet ett undersökning av Lundgrens arbete och fann att rådata och slutsatser inte hängde ihop. Resultatet blev att de stoppade Lundgren från att undervisa och handleda om kön, makt och våld (Hagekull, 2005; Holm, 2011).

Trots detta anlitade personalen i Norrtälje tingrätt Lundgren i ett uppmärksammat fall, där en kvinna med en fäbless för övergreppliknande sex, anklagat sin f d man för normalsex vilket fick domstolspersonalen att frihetsberöva honom i 2,5 år.

Kvinnan fick också hjälp av socialtjänsten att hindra barnen från en tät och nära kontakt med sin pappa.

Vad är rätt och vad är fel?

Forskning om beslutsfattande visar att medlemmar av vår art ofta faller offer för bekräftelse-bias, naturlig dumhet eller dysrationalia (Kahneman och Tversky, 1972, 1977; Nickerson, 1998; Stanovich, 1993; Tversky och Kahneman, 1973; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971).

För att överkomma bekräftelse-bias, naturlig dumhet eller dysrationalia kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021) som baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011, 2016).

Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

• Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. I Finland är det känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).

Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.

(Archer, 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Vårdnadskonflikten är alltså en kvinnlig konflikt som förklaras av relationsaggressivitet (psykiskt våld) som också är typiskt kvinnligt (Hyde, 2005). Förklaringen till kvinnors vårdnadskonflikter är ofta hög grad av neuroticism och Borderline personality disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014).

Barns anpassning och utveckling tar ett stort kliv under de första levnadsåren. Det inkluderar numeracy och visuospatial perception (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; Olsson, 2022).

Baumrind (1966) visar att uppfostringsstilar påverkar barns emotionella anpassning och kognitiva utveckling. Sämst går det om föräldrar har en styra-och-ställa eller en låt-gå attityd. Bäst blir det om det finns en ömsesidighet mellan barn och föräldrar.

Det är konsistent med Hart & Risley (1995) som visar att barn som under de första tre levnadsåren upplever akademisk samtalsklimat i hemmet, vinner ca 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som upplever ett styra-och-ställa klimat. Se även Rosenberg (2013). Notera att detta handlade om de tre första levnadsåren!

Pappa-relationen. Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappa vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014). Min egen magisteravhandling i socialpsykologi, som handlar om barns emotionella relationer till sina respektive föräldrar indikerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller bara med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception och numeracy) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

2010 träffade jag barnpsykiatrins fader – sir Michael Rutter – på en konferens på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. I kaffepausen diskuterade vi innehållet i min magisteravhandling. Dr Rutter:

– You are right on the money, but It's a hot political potato.

Personal vid domstolar. Det var tidigare känt att när relationsaggressiva kvinnor, som regel med stöd av personal inom socialtjänsten, startar vårdnadskonflikter, då diskriminerar domstolspersonalen barns pappa-relationer i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999 ;Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Varje barn som med hjälp av personal inom socialtjänst och domstolar tvingas bo med en relationsaggressiv mamma riskerar att drabbas av 'exekutiv dysfunktion'. Det ökar risken för uppkomst av antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001). Vart och ett av dessa barn kan under sin livstid kosta samhället upp till 20 000 000 kronor (Det bygger på en beräkning försäkringsbolaget Skandia gjorde för ca 15 år sedan, som visade att 277 utsatta barn i Uppsala skulle kosta samhället 4 000 000 000 kr). I Finland: 20 000 000 kr*231 000 barn=4 620 000 000 000 kr (4 250 400 000 000 Euro). I Sverige (n=400 000): 8 000 000 000 000 kr.

2021 hjälpte personalen vid socialtjänsten någonstans i Sverige en mamma att gömma barnen från pappa. I ett obevakat ögonblick tvingade mamman upp de små barnen på ett tågspår för att tillsammans med mamman krossas av tåget (Nordblad, 2021).

2022 hjälpte personalen vid socialtjänsten vi Helsingfors en mamma att isolera en 12-årig grabb från hans pappa. I Helsingfors kallar socialtjänstpersonalen dessa ställen för “anstalter för kvinnor med mentala utmaningar”. Även här mördade mamman barnet (Björkqvist, 2022).

Läs mer om tidigare fall (rätt många):

Österberg (2022). Anthology of cases where interactions between (1) women's mental challenges, likely Borderline Personality Disorder, (2) social service personnel's aggression towards fathers, and (3) court personnel's application of the maternal presumption lead to children's emotional and social adjustment and cognitive development being hampered

Österberg (2025). [Ytterligare] ett fall. Ciara Janson – Zelmerlöw följer skilsmässotrenden: publicerar subtila anklagelser mot barnens pappa

Österberg (2025). [Ytterligare] ett fall där en relationsaggressiv mamma med hjälp av personal inom socialtjänst och domstol hindrar barn från att träffa sin pappa

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter