Peter Österberg, PhD: Nutrition psychology. Näringsprofessor: Att tala om ultraprocessad mat är förvirrande och onödigt. Är detta ytterligare ett fall av bekräftelse-bias/continued influence bias?

Yle låter åter Mikael Fogelholm uttala sig om mat och hälsa. Den här gången tonar han ner faran med ultraprocessad mat och reciterar att fett, salt och socker är farligare. Det är sant att socker är den stora boven, men faran med fett och salt har avvisats av internationell forskning. Detsamma gäller påstod fara att äta kött. Slutsats. Yle låter återkommande samma forskare recitera sin idéer om kost och hälsa. Samtidigt har internationell forskning under årtionden pekat i en annan riktning. Det är också rimligt att det som kablas ut påverkar Finländarnas hälsa. En jämförelsen på EU-nivå visar att 15 % av finländarna dör av hjärtproblem och 20 % av Alzheimers/demens. Motsvarar siffra för Sverige är 10 % (för båda). Finland har störst utbredning av Alzheimers i världen och den finska hjärnfonden predicerar att 50 % av finska kvinnor och 30 % av finska män över 45 kommer att drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom. De menar Alzheimers/demens. Är detta ytterligare ett fall av bekräftelse-bias/continued influence bias? 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

I Finland låter åter statliga Yle nutritionisten Mikael Fogelholm, med en finsk professur i ämnet, komma till tals med sina idéer om kost och näring.

Sedan lyfter artikeln upp följande, och man kan anta att källan är Fogelholm.

Länk till kålla

Yle och Fogelholm har tidigare gjort utspel om vilken mat som de tycker är farlig:

2012 hävdade Yle följande (en rewright på en DN-artikel):

Länk till källan.

2015 hävdade Fogelholm följande:

Länk till källan.

2021 påstod Fogelholm följande:

Länk till källan.

2023 påstod Fogelholm följande:

En annan finsk nutritionist fyllde i:

Länk till källan.

Nu kröns alltså detta med ett utspel om att all ultraprocessad mat inte är dålig för hälsan, men att fett, socker och salt är det.

Två frågor uppenbarar sig.

1. Vad säger forskning om Fogelholms utspel?

Näringsforskning är ett komplext ämne. Det hänger ihop med att det är svårt att genomföra experimentella studier (RCT) för vissa näringskomponenter. Och det finns många. Vår art behöver regelbundet och från samma tallrik konsumera 13 vitaminer, 15-60 mineraler, DHA- och EPA-fatter liksom kolin och tryptofan.

Därför har det blivit tradition att använda frågeformulär (FFQ) där man ber respondenten att minnas vad de ätit. Här uppstår ett krux: det episodiska minnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv (Hinton, 2025; Schacter och Addis, 2007). Därför anses FFQs vara lite skakiga (Aschwarden, 2016; Ioannidis, 2005, 2013, 2018; Peace et al. 2018; Schoenfeld & Ioannidis, 2013).

Video: The problem with nutrition studies l FiveThirtyEight

Common knowledge (viktigt begrepp) är dock att socker är den stora boven i dramat (Lustig, 2017; Yudkin, 1972). Det betyder att Fogelholm och jag förmodligen har samma uppfattning om saken.

Men, common knowledge är också att ultraprocessade ersättningsprodukter till mat är skadligt för hälsan (Blanco-Roja et al. 2019; Dehghan et al. 2023; Hall et al. 2019; Lane et al. 2021; Morales-Berstein et al. 2023; Zhao et al. 2024). Fogelholm har en avvikande uppfattning.

Kvar är Fogelholms utspel om fett och salt och tidigare utspel om kött.

I augusti 2019 åt jag lunch med Fogelholm. Skälet var att jag rekryterats till Finland för att undersöka det finländska jordbrukets framtid. Mitt perspektiv var entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2004, 2012) och med den utblicken var det rimligt och logiskt att ta en titt på näring.

Det hängde också samman med att jag varit idrottscoach och utbildningsansvarig inom ett idrottsförbund vilket gett viss inblick i mat och näring. Till det kommer att jag var med i ett forskarnätverk vid Karolinska institutet (2014-2018). Min ansats, att börja med att undersöka näring, fick den administrativa ledningen på avdelningen att reagera med kommentaren - det är ju Fogelholms revir!

Notera. Inom den akademiska världen finns inga revir. Om du har disputerat, då är du fri att forska om vad du vill. Även Fogelholm.

När jag frågade Fogelholm om hans åsikt om en aktuell studie som avvisat den så kallade diet-heart hypotesen (Ramsden et al. 2016), dvs. idén att konsumtion av mättat ökar risken att drabbas av åderförkalkning och hjärtinfarkt (se Teicholz, 2023 för en orientering), slog han ut med armarna och sa att den var bara skit (han använde just det ordet). Sedan började han föreläsa om det han ansåg var den bästa metoden - den ifrågasatta ansatsen att använda frågeformulär (FFQ).

Det är väsentligt att påpeka att diet-heart hypotesen även avvisades tio år tidigare i världens största studie på kvinnors hälsa. Den visade dock att kvinnor som haft hälsoutmaningar och som minskade det mättade fettet med 10 %, fick en 28 % ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt (Howard et al. 2006).

När Fogelholm och jag åt lunch var det även känt att mättat fett är viktigt för att hjärnan ska kunna producera myelin (Poitelon et al. 2020).

Någon månad senare publicerade forskargruppen NutriRecs tre studier där den tes som Fogelholm via Yle och andra medier reciterat - att konsumtion av kött skulle vara skadligt för hälsan - testades. Forskargruppen använde GRADE, en meta-ansats där man viktar ner betydelsen av FFQs och viktar upp betydelsen av RCTs. Slutsats. Risken att äta kött är obetydlig (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeraatkar et al. 2019).

På Twitter kommenterade Fogelholm studierna och slutsatserna enligt följande:

Tässä vielä ihan hyvä pidempi kommentti tuosta kohulihatutkimuksesta (ks. Prof. Katzin juttu alla olevasta linkistä). Tulos oli siis sama kuin ennen, tulkinta vain eri. Kyse on mm. tutkimustyyppien arvottamisesta. Paras näyttö tässä lihaa vastaan jätettiin kokonaan huomioimatta.

Google översatt det till följande:

Här är en ganska bra längre kommentar till den nötköttstudien (se Prof. Katz berättelse från länken nedan). Resultatet blev därför detsamma som tidigare, tolkningen bara annorlunda. Det är t.ex. värdera typer av forskning. Det bästa beviset här mot kött ignorerades helt.

Länken går till Michael Greger, en amerikansk läkare som tillämpar veganism. Greger i sin tur refererar till David Katz, en annan läkare som också tillämpar veganism. Katz har kritiserat studierna via Linkedin.

Under 2019 hände en annan intressant grej. Forskare vid Östra Finlands Universitet publicerade en studie där de testat hur kött och ägg påverkar risken att drabbas av demenssjukdom hos män över 40 år. Slutsats. Att inte äta kött och ägg ökar risken för demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019).

Några månader senare hände två saker.

Fakulteten för jordbruk och skog genomförde en konferens - Maataloustieteen Päivät 2020 (Agricultural Science Days).
Fogelholms chef, prefekten för institutionen för mat och näring, bjöd in mig att öppna deras semanarieserie för experter på mat och näring.

8 januari 2020 genomförde jag presentationen: What's the future of Food? (abstract).

23 januari 2020 genomförde jag föreläsningen What’s the Prospect of sustainable Food? The Case for mental health.

2021 publicerades en översiktsartikel om hur mat påverkar neuroticism, depression och ångest. Resultatet visade att de som avstod animaliskt baserad mat (~2 %) också rapporterade högre grad av neuroticism, depression och ångest (Dobersek et al. 2021). Den följde upp av en meta-analys som visade samma sak (Dobersek et al. 2023).

2021 publicerade även forskare från PURE en studie om salt. Salt är en systemisk komponent som krävs för att upprätthålla hälsan. Vi behöver äta 1,5-2,5 teskedar om dagen (Mente et al. 2021; även Mente, 2018 (YouTube)).

Eftersom Fogelholm verkar vara Yles primära källa när det gäller mat och näring, är det logiskt och rimligt att anta att finländare i allmänhet påverkas av det han hävdar.

2. Vad har effekten på finska folkets hälsa blivit generellt sett?

2023 publicerade EU/OECD en rapport där man kartlagt dödsorsaker inom EU medlemsländer (n=27). Eftersom Finland och Sverige har ett historiskt förflutet och ländernas populationer på det hela taget har lika DNA, kan jämförelsen jämställas med en experimentdesign (RCT).

Dödsorsak på grund av syrebrist i hjärtat:

Finland: 15 %.

Sverige: 10 %.

Dödsorsak på grund av Alzheimers/demens:

Finland: 20 %.

Sverige: 10 %.

Prevalens av dödsorsaker i Finland.

Prevalens av dödsorsaker i Sverige.

Finland har dessutom störst utbredning av Alzheimers i världen.

“The country with the most cases of Alzheimer's Disease is Finland. There are 54.65 cases of Alzheimer's for every 100,000 people in this country. These numbers and statistics put Finland in the extremely high occurrence and high prevalence range for the disease. Interestingly, females are much more likely to have Alzheimer's in Finland than males. For every 100,000 people, Alzheimer's impacts 55.32 females compared to just 52.10 males” (WPR).

Och den finska hjärnfonden predicerar att 50 % av finska kvinnor och 30 % av finska män över 45 kommer att drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom. De menar Alzheimers/demens.

“One in two women and one in three men over the age of 45 will develop a serious brain disease during the rest of their lives.

Indirectly, the disease affects even more people – family members, friends and colleagues”.

Länk till källan

2023, i augusti, rapporterade även Finlands största tabloid att den finska skolan liksom forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat.

Thursday, June 12, 2025

Nutrition psychology. Näringsprofessor: Att tala om ultraprocessad mat är förvirrande och onödigt. Är detta ytterligare ett fall av bekräftelse-bias/continued influence bias?

No comments:

Post a Comment