Saturday, February 18, 2023

Nutrition psychology. Marthabundets uppmanar till aktion mot “klimatförändringen”, trots att Finland och de nordiska länderna är klimatneutrala. Bygger deras beslutsprocess på bekräftelse-bias?

Marthaförbundet säger sig arbeta “för en bättre värld, en vardag i taget”. I en aktuell annons på Instagram marknadsför finländska Marthaförbundet 5 åtgärder för klimatet, i vardagen. Syftet sägs vara att stoppa klimatförändringen (uttryckt i bestämd form singularis). Mat verkar vara inkluderat i Martha-modellen. Klimatet är en del av Jordens historia. Den Kronostratigrafiska kartan visar de senaste 100 betydande förändringarna av Jordens klimat. Forskning avvisar idén att Finland, liksom de nordiska länderna tillsammans, har en betydande påverkan på klimatet. Detsamma gäller matens påstådda påverkan. Finland har utmaningar: Alzheimer's (världsledande), barn och unga har mentala utmaningar (20%) och skolbarn har svårigheter med läsförståelse och numeracy, depression (högst i EU), Fetma bland barn, relationsaggressiva kvinnor  och självmord (flest i Fennoskandia).. Modern forskning visar att (1) produktion av animaliskt baserad mat (ABM) inte påverkar klimatet nämnvärt, (2) konsumtion av ABM mat påverkar fysiskt och mentalt välbefinnande, inklusive rationellt tänkande, t ex. i frågor som rör klimatet. 11 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Marthanförbundet, Finlands största svenskspråkiga rådgivnings- och medlemsorganisation med målet att alla hem och familjer ska ha tillräckliga kunskaper och resurser för att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Som en del av det arbetet vill de ta klimatet på allvar för att skapa en hållbar framtid. De har därför lanserat en slogan: “för en bättre värld, en vardag i taget”


Länk till källan.

I en aktuell annons på Instagram uppmanar “Marthorna” varje hushåll att inse möjligheterna med sina egna livsval för att stoppa klimatförändringen (Notera att Marthorna benämner klimatets många variationer i bestämd form singularis). Det inkluderar ett förslag på fem åtgärder som de hävdar gagnar miljön, men som också främjar den egna hälsan och välmåendet. Förslaget verkar inkludera att avstå kött, ägg och feta mejerier.


Länk till källan.

Det hela tycks ha börjat 2021 då Marthorna utlyste klimatnödläge.


Länk till källan.

I februari meddelade Marthorna att 2023 skulle blir “aktivt klimatår för Marthaförbundet”.


Länk till källan.

Men trots att artiklarna kräver en massa hur (interventioner) så saknas samtidigt en massa vad (fakta).

Vän av akademisk ordning funderar därför dels över vilken definition på klimat som Marthorna använt i den beslutsprocess som ledde till utspelet ovan?

Marthornas utspel påminner om ett annat utspel signerat Jesper Strömbäck, ledarskribent för Borås tidning och innehavare var en professur i journalist och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Dr Strömbäck efterlyste en kamp för att motverka kunskapsmotstånd, speciellt förnekelse om klimatets förändringar. Förnekelsen, menade Dr Strömbäck, berodde på det psykologiska fenomenet bekräftelse-bias - tendensen att söka efter, tolka, gynna och återkalla information på ett sätt som bekräftar eller stödjer ens tidigare övertygelser eller värderingar.

Men Strömbäck redovisade inte något vetenskapligt om klimat. Istället refererade han till en notis i Dagens nyheter om en rapport från FN.

Har Marthorna utgått från liknande källor?

För att reda ut den frågan kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
  • Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010).

  • Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).

  • Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).

Det är känt att Klimat är en process där spårgaser rör sig cyklist mellan atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären och studeras inom ämnesområden som dynamisk meteorologi, fysik, geologi, paleoklimatologi och stratigrafi. Centrala begrepp är Fanerozoikum, Kenozoikum, Kvartär och Holocen. Det är den eonen, eran, perioden och epoken vi just nu befinner oss i. Den Kronostratigrafiska kartan visar de senaste 100 betydande klimatförändringarna sedan den Kambriska explosionen. Men det går förstås att förenkla.

Fanerozoikum startade för ~538 miljoner år sedan med den Kambriska explosionen som var startskottet för synligt liv. Koldioxidhalten i atmosfären var >5000 ppm, syrehalten 4-10 % och temperaturen ca 50 % varmare jämfört med nutid.

Kenozoikum startade för 66 miljoner år sedan efter att en asteroid, som på engelska kallas “the Chicxulub impactor”, slog ner och skapade Mexikanska golfen. Nedslaget var förödande för flera typer av dinosaurier, de som inte anpassade sig och så småningom blev fåglar, men gynnsamt för däggdjur. Som av en händelse betyder Kenozoikum däggdjurens tid.

Vår så kallade linje startade efter en betydande klimatförändring för ca 7 miljoner år sedan. En teori menar att startskottet gick i Tugen Hills mellan Viktoriasjön i Uganda och Turkanasjön i Kenya (Pickford, 2006). Man kan säga att de var vegetarianer med en liten hjärna (~400 cc) och ett stort tarmsystem. De ägnade dagarna åt att äta stora mängder löv, bär och rötter som fermenterades i deras tarmar och gav dem gorillamage - en gasbalong.

Fynd från Afarregionen i norra Etiopien indikerar ett nytt predatoriskt beteende; forskarna fann spår av verktyg respektive rester av stenar och krossade ben från stora döda djur. Slutsatsen var att Lucy, Australopithecus afarensis, hade börjat äta benmärg (McPherron et al. 2010Thompson et al. 2019).).

Kvartär startade för 2,58 miljoner år sedan och inkluderar epokerna Pleistocen och Holocen.

Det var redan känt att våra förfäder hade börjat äta animaliskt baserad mat ett par miljoner år före nutid (Pobiner, 20132016) och att den nya kosten hade startat en expansion av deras hjärnor, från nackloben och framåt, och en reduktion av deras tarmsystem (Aiello och Wheeler, 1995Mann, 2018).

Deras hjärnors expansion gav utrymme för en ny typ av tänkande: ett kulturellt språk, dvs. ljudsymboler i en linjär följd (Everett, 2017Aiello och Dunbar, 1993), social kognition (1,8 miljoner år före nutid), symboliskt tänkande (1 - 0,5 miljoner år före nutid) (Coolidge och Wynn, 2018), ett grammatiskt språk (200 000 år före nutid) (Pagel, 20172019) och konstruktivt minne (~70 000 före nutid) (Ambrose, 2010Pringle, 2016;  Schacter och Addis, 2007).

Alldeles i slutet av Pleistocen startade Epipaleolitikum. Det blev lite varmare. Våra förfäder passade på bosätta sig (Hodder, 2018), baka det första brödet (Arranz-Otaegui et al. 2018) och brygga det första ölet (Liu et al. 2019). Det kan ha varit detta som väckte de första tankarna om att återgå till våra förfäders vegetariska kort. Notera tarmsystemets förändring.

Parallellt med att de bakade det första brödet inträffades Meltwater pulse 1 A; stora mängder av den is som täckte Nordamerika smälte. Detta följdes av flera smältpulser. Havsnivåerna steg över 100 meter.

12 800 år före nutid avbröts uppvärmningen av Yngre dryas - Jorden kastades tillbaka till betydligt kallare temperaturer.

11 600 år före nutid ersattes Pleistocen av Holocen. Vädret blev åter varmare och mer stabilt.

Sedan Kambrium har syrehalten i atmosfären stigit till det dubbla och 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar. Temperaturtrenden visar att det bara blivit kallare.

Förvisso sipprar sedan en tid växthusgaser, främst från berggrunden och haven, tillbaka till atmosfären, men fördelningen över planeten är heterogen; 30 % av växthusgaserna kommer från Kina. 14,5 % kommer från USA. 6,5 % från Indien för att nämna några. De nordiska länderna bidrar tillsammans med 0,5 %. Finlands andel av frisättning av växthusgaser utgör 0,1 % av globala dito. Ergo. Det finns inget vetenskapligt stöd för Marthorna utlysande av klimatnödläge.

När framtiden är osäker, då ökar förekomst av oro (Hirsh och Inzlicht, 2008) som hämmar vår medfödda förmåga att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Szpunar et al. 2014). Noterbart är att kvinnor oftare än män drabbas av oro (Weisberg, DeYoung, och Hirsh, 2011). Beslutet att avstå animaliskt baserad mat hänger samman med depression, oro och ångest (Dobersek et al. 2021a2021b).

Följande har rapporterats av Finländska myndigheter och organisationer.

  • 2020, på hösten, larmade eva Roos, Folkhälsan, att Finland drabbats av en fetmaepidemi bland barn.

  • 2022, april, relationsaggressiva kvinnor är en stor utmaning (Helsingforspolisen).

  • 2022, i maj, larmade Undervisningsministeriet om att finska skolbarn inte klarar läsförståelse och numeracy.

  • 2022, i oktober, var Finland världsledande på Alzheimer's (Österberg, 2022 c).

  • 2022, i november, berättade Finlands barnombudsman att 265 000 barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar.

  • Depression (störst utbredning inom EU).

  • Självmord (flest i Fennoskandia och som ökade i och med nedstängningen 2020 (Yle, 2020).

Ergo. Finland har således utmaningar beträffande fysisk och mental hälsa.

Som av en händelse:

Modern forskning visar att:
  • Produktion av animaliskt baserad mat påverkar inte klimatet (White och Hall, 2017). Än mindre av produktion av mejerier (Liebe, White och Hall, 2020).

  • vår art, speciellt barn, fortfarande behöver äta animaliskt baserad mat för att att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Adesogan et al 2020Balehegn et al. 2019).

  • Detsamma gäller vuxna (Österberg, 2022a).

  • Ede (2019) menar att vår hjärna kräver animaliskt fett för att kunna upprätthålla den kognitiva funktionen.

  • Män över 40 behöver äta ägg och kött för att minska risken för demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019). En aktuell studie indikerar att Alzheimers, den vanligaste formen av demenssjukdom, triggas av långvarig konsumtion av fruktos (Johnson et al. 2023).

    Två meta-analyser visar att den minoritet som experimenterar med vegetariska alternativ också rapporter utmaningar med sin mentala hälsa (depression, oro och ångest) (Dobersek et al. 2021a2021b).).

  • 2017/2018 varnade Vepsäläinen et al. enligt följande:
“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (p. 1237).
Lästips:

Österberg (2019). "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case for prospective thinking (UH).

Österberg (2020). What’s the Prospect of sustainable Food? The Case for mental health. Vik Food Science Seminars.

Österberg (2021). Ny forskning: Människor som avstår animalisk föda mår och presterar sämre. Företagande.

Österberg (2022 a). VAD SKA VI ÄTA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FYSISK OCH MENTAL HÄLSA?. Brain Athletics.

Länk till min videokommentar på TikTok.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter

No comments:

Post a Comment