Nutrition psychology. Marthaförbundets uppmanar till aktion mot “klimatförändringen”, trots att Finland och de nordiska länderna är klimatneutrala. Ytterligare ett fall av "naturlig dumhet"/dysrationalia

Marthaförbundet är Finlands största svenskspråkiga rådgivnings- och medlemsorganisation med målet att alla hem och familjer ska ha tillräckliga kunskaper och resurser för att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Som en del av det arbetet vill de ta klimatet på allvar för att skapa en hållbar framtid. De har därför lanserat en slogan: “för en bättre värld, en vardag i taget” och fem punkter för att stoppa klimatförändringen. Klimatet är en del av Jordens historia. Den Kronostratigrafiska kartan visar de senaste 100 betydande förändringarna av Jordens klimat. Forskning avvisar idén att Finland, liksom de nordiska länderna tillsammans, har en betydande påverkan på klimatet. Detsamma gäller matens påstådda påverkan. Finland har andra utmaningar: Fetma bland barn, relationsaggressiva kvinnor, skolbarn har svårigheter med läsförståelse och numeracy, Alzheimer's (världsledande), barn och unga har mentala utmaningar (20%), självmord (flest i Fennoskandia) och depression (högst i EU). Modern forskning visar att (1) produktion av animaliskt baserad mat (ABM) inte påverkar klimatet nämnvärt, (2) konsumtion av ABM mat påverkar fysiskt och mentalt välbefinnande, inklusive rationellt tänkande, t ex. i frågor som rör klimatet. 11 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Marthanförbundet är Finlands största svenskspråkiga rådgivnings- och medlemsorganisation med målet att alla hem och familjer ska ha tillräckliga kunskaper och resurser för att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Som en del av det arbetet vill de ta klimatet på allvar för att skapa en hållbar framtid. De har därför lanserat en slogan: “för en bättre värld, en vardag i taget”

Länk till källan.

I en aktuell annons på Instagram uppmanar “Marthorna” varje hushåll att inse möjligheterna med sina egna livsval för att stoppa klimatförändringen (Notera att Marthorna benämner klimatets många variationer i bestämd form singularis). Det inkluderar ett förslag på fem åtgärder som de hävdar gagnar miljön, men som också främjar den egna hälsan och välmåendet. Förslaget verkar inkludera att avstå kött, ägg och feta mejerier.

Länk till källan.

Det hela tycks ha börjat 2021 då Marthorna utlyste klimatnödläge.

Länk till källan.

I februari meddelade Marthorna att 2023 skulle blir “aktivt klimatår för Marthaförbundet”.

Länk till källan.

Men trots att artiklarna kräver en massa hur (interventioner) så saknas samtidigt en massa vad (fakta).

Vän av akademisk ordning funderar därför över vilken definition på klimat som Marthorna använt i den beslutsprocess som ledde till utspelet ovan?

Marthornas utspel påminner om ett annat utspel signerat Jesper Strömbäck, ledarskribent för Borås tidning och innehavare av en professur i journalist och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Dr Strömbäck efterlyste en kamp för att motverka kunskapsmotstånd, speciellt förnekelse om klimatets förändringar, som Strömbäck menar beror på bekräftelse-bias.

Men Journalist och politisk kommunikation är inte vetenskap eller psykologi, och frågan är om Strömbäck ens kan definiera bekräftelse-bias? Ty, hen redovisade inte något vetenskapligt om klimat, utan referar till en notis i Dagens nyheter som i sin tur hänvisar till en rapport från FN.

Bekräftelse-bias, tendensen att tillämpa samma teori på alla situationer, eller söka efter information som passar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), är en av många mentala fallgropar (n~200), t ex.

• Naturlig dumhet – vår arts benägenhet att förlita sig på information som antingen är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).
  
  
• Dysrationlia – oförmågan att tänka och bete sig [epistemiskt och instrumentellt] rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993, 2011, 2016).
  
  
• Myside bias – tendensen att fokusera på att generera argument som stöder ens egna personliga åsikter och ståndpunkter, särskilt i kontroversiella frågor, samtidigt som man förbiser eller avfärdar brister i de egna argumenten (Stanovich, West och Toplak, 2013).
  
  
• Continued Influence Effect – att fortsätta sprida felaktig information, trots att man vet att det felaktiga informationen har korrigerats (Cacciatore, 2021).

Dessa fördomar interagerar i en förstärkande loop.

För att undkomma bias-loopen kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:

• Epistemisk vaksamhet – vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv – tänk explorativt (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).

Det är känt att Klimat är en process där spårgaser rör sig cyklist mellan atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären och studeras inom ämnesområden som dynamisk meteorologi, fysik, geologi, paleoklimatologi och stratigrafi. Centrala begrepp är Fanerozoikum, Kenozoikum, Kvartär och Holocen. Det är den eonen, eran, perioden och epoken vi just nu befinner oss i. Den Kronostratigrafiska kartan visar de senaste 100 betydande klimatförändringarna sedan den Kambriska explosionen. Men det går förstås att förenkla.

Fanerozoikum startade för ~538 miljoner år sedan med den Kambriska explosionen som var startskottet för synligt liv. Koldioxidhalten i atmosfären var >5000 ppm, syrehalten 4 – 10 % och temperaturen ca 50 % varmare jämfört med nutid.

Kenozoikum startade för 66 miljoner år sedan efter att en asteroid, som på engelska kallas “the Chicxulub impactor”, slog ner och skapade Mexikanska golfen. Nedslaget var förödande för flera typer av dinosaurier, de som inte anpassade sig och så småningom blev fåglar, men gynnsamt för däggdjur. Som av en händelse betyder Kenozoikum däggdjurens tid.

9 – 8,5 miljoner år före nutid, dvs. i slutet av Miocen (23 – 5.33 miljoner år före nutid) inträffade två supervulkanutbrott i det som idag kallas Wyoming (Knott et al. 2020). Det ledde till en betydande klimatförändring.

7 – 6 miljoner år före nutid. Vår så kallade linje existerade. En teori pekar på Ororin man som levde i Tugen Hills mellan Viktoriasjön i Uganda och Turkanasjön i Kenya (Pickford, 2006). Man kan säga att de var vegetarianer med en liten hjärna (~350 cc) och ett stort tarmsystem. De ägnade dagarna åt att äta stora mängder löv, bär och rötter som fermenterades i deras tarmar och gav dem gorillamage – en gasbalong.

5.33 inträffade en betydande klimatförändring som innebar att Miocen ersattes av Pliocen (5.33 – 2.58 miljoner år före nutid). Fynd i kratersjön El’gygytgyn i östra Sibirien visar att det var betydligt varmare under Pliocen jämfört med Miocen (Brigham-Grette et al. 2013)

Under Pliocen levde våra förfäder Australopithecus afarensis (3,9 – 2,9 miljoner år före nutid), också känd som Lucy.

Fynd från Afarregionen i Etiopien indikerar ett nytt predatoriskt beteende; en forskargrupp fann spår av verktyg på ben från stora döda djur som dateras 3,5 miljoner år före nutid (McPherron et al. 2010). En annan forskargrupp fann stenar och krossade ben från stora döda djur som dateras 3,6 miljoner år före nutid. Slutsatsen var att Lucy åt benmärg och att det startade en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor, från occipetalloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; Thompson et al. 2019).

2,58 miljoner är före nutid inträffade ytterligare en klimatförändring då Pliocen ersattes av Pleistocen. Den överordnade tidsserien kallas Kvartär och inkluderar epokerna Pleistocen och Holocen.

I samband med den klimatförändringen åt de kött (Pobiner, 2013, 2016).

Deras större hjärnor gav utrymme för nya mentala funktioner: ett kulturellt språk, dvs. symboler i en linjär följd (Everett, 2017; Aiello och Dunbar, 1993), social kognition (1,8 miljoner år före nutid), symboliskt tänkande (1 – 0,5 miljoner år före nutid) (Coolidge och Wynn, 2018), ett grammatiskt språk (200 000 år före nutid) (Pagel, 2017; 2019) och konstruktivt minne (~70 000 före nutid) (Ambrose, 2010; Pringle, 2016; Schacter och Addis, 2007).

Alldeles i slutet av Pleistocen, när Weichselistiden (110 000 – 22 000-17 000), den senaste istidens glaciärperioden i Nordeuropa, började avta, startade Epipaleolitikum. Det blev varmare och våra förfäder passade på bosätta sig (Hodder, 2018), baka det första brödet (Arranz-Otaegui et al. 2018) och brygga det första ölet (Liu et al. 2019). Det kan ha varit detta som väckte de första tankarna om att återgå till våra förfäders vegetariska kort. Notera tarmsystemets tidigare förändring.

Parallellt med att de bakade det första brödet inträffades Meltwater pulse 1 A; stora mängder av den is som täckte Nordamerika smälte. Detta följdes av flera smältpulser. Havsnivåerna steg över 100 meter.

12 800 år före nutid avbröts uppvärmningen av Yngre dryas – Jorden kastades tillbaka till betydligt kallare temperaturer.

11 600 år före nutid inträffade ytterligare en klimatförändring när Pleistocen ersattes av Holocen. Vädret blev åter varmare och mer stabilt.

Sedan en Kambriska explosionen har det förevarit ~100 betydande klimatförändringar; syrehalten i atmosfären stigit till det dubbla, 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar och det har bara blivit kallare.

Förvisso sipprar sedan en tid växthusgaser från berggrunden, haven och industrier tillbaka till atmosfären, men fördelningen över planeten är heterogen; 30 % av växthusgaserna kommer från Kina. 14,5 % kommer från USA. 6,5 % från Indien för att nämna några. De nordiska länderna bidrar tillsammans med 0,5 %. Finlands andel av frisättning av växthusgaser utgör 0,1 % av globala dito. Ergo. Det finns inget vetenskapligt stöd för Marthorna utlysande av klimatnödläge.

När framtiden är osäker, då ökar förekomst av oro (Hirsh och Inzlicht, 2008) som hämmar vår medfödda förmåga att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Szpunar et al. 2014). Noterbart är att kvinnor oftare än män drabbas av oro (Weisberg, DeYoung, och Hirsh, 2011). Beslutet att avstå animaliskt baserad mat hänger samman med depression, oro och ångest (Dobersek et al. 2021a, 2021b).

Följande har rapporterats av Finländska myndigheter och organisationer.

• Finland är präglat av stamtänkande (Pagel, 2019) (Sverige är präglat av entreprenöriellt tänkande).
  
  
• Självmord (flest i Fennoskandia) ökade med 15 % under Sars-Cov (2) pandemin efter att tillförordnade statsministern Sanna Marin och hennes cabinet, Katri Kulmuni (Centern), Maria Ohisalo (Gröna), Li Andersson (Vänsterförbundet) and Anna-Maja Henriksson (Svenska folkpartiet), beslutade att ignorera experterna och stänga ner Nyland (Yle, 2020).
  
  
  
  
  
• Finland har drabbats av en fetmaepidemi bland barn (Eva Roos, Folkhälsan, oktober/november, 2020).
  
  
• Finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• För många finska skolbarn klarar inte läsförståelse och numeracy (grunden för epistemiskt och rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016) (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022).
  
  
• Finland är världsledande på Alzheimer's/demens (Sverige ligger på plats 10) (Österberg, 2022 c).
  
  
• ~265 000 barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar (Elina Pekkarinen, Finlands barnombudsman, Finlandssvenska Barnrättsdagen, november, 2022).
  
  
• Finländare som talar svenska mår bättre och lever längre (Forskare vid Helsingfors stad, februari, 2023).

Modern forskning visar att:

• Produktion av animaliskt baserad mat påverkar inte klimatet (White och Hall, 2017). Än mindre av produktion av mejerier (Liebe, White och Hall, 2020).
  
  
• vår art, speciellt barn, fortfarande behöver äta animaliskt baserad mat för att att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Adesogan et al 2020; Balehegn et al. 2019).
  
  
• Detsamma gäller vuxna (Österberg, 2022a).
  
  
• Ede (2019) menar att vår hjärna kräver animaliskt fett för att kunna upprätthålla den kognitiva funktionen.
  
  
• Män över 40 behöver äta ägg och kött för att minska risken för demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019). En aktuell studie indikerar att Alzheimers, den vanligaste formen av demenssjukdom, triggas av långvarig konsumtion av fruktos (Johnson et al. 2023).
  
  Två meta-analyser visar att den minoritet som experimenterar med vegetariska alternativ också rapporter utmaningar med sin mentala hälsa (depression, oro och ångest) (Dobersek et al. 2021a, 2021b).).
  
  
• 2017/2018 varnade Vepsäläinen et al. enligt följande:

“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (p. 1237).

Lästips:

Österberg (2019). "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case for prospective thinking (UH).

Österberg (2020). What’s the Prospect of sustainable Food? The Case for mental health. Vik Food Science Seminars.

Österberg (2021). Ny forskning: Människor som avstår animalisk föda mår och presterar sämre. Företagande.

Österberg (2022 a). VAD SKA VI ÄTA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FYSISK OCH MENTAL HÄLSA?. Brain Athletics.

Länk till min videokommentar på TikTok.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter