[Ytterligare] ett fall. Personalen vid Göteborgs tingsrätt påstår att en psykiatriker ljugit i ett vårdnadsfall och frihetsberövar henne. Är det ett fall av bekräftelse-bias?

Göteborgsposten rapporterar att personalen vid Göteborgs tingsrätt frihetsberövat ett sakkunnigt vittne. Bakgrunden är att hon stöttat en pappa i en vårdnadstvist. Lögnen ska ha handlat om att hon inte redovisat att hon hade en relation med pappan. Men vittnesmål är konstruktioner. Domstolspersonal borde anpassa sig och utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Slutsats. Ytterligare fall med en mamma som med hjälp av personal socialtjänsten dragit igång en vårdnadskonflikt. Det inkluderar diffusa utspel om ekonomiskt, psykiskt och fysiskt våld, det som kvinno-organisationer sedan årtionden också upprepat, men som typiskt drabbar pappor. Domstolspersonalen gjorde det som inte funkar: förlitade sig på vittnesmål (fantasier). Det möjliggjorde för den aktuella dömaren att göra det som ger henne bäst betyg: tillämpa moderspresumtionen – att diskriminera barns viktiga pappa-relation, vilket strider mot FNs barnkonvention. I det aktuella fallet gjorde även domstolspersonalen ytterligare en markering genom att även döma ett sakkunnigt vittne till fängelse. Man använde dock ett minimum av straffskalan (8,3 %) vilket indikerar att det handlar om en revirmarkering – ifrågasätt inte moderspresumtionen. 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Göteborgsposten rapporterar att personalen vid Göteborgs tingsrätt påstår att en kvinna som jobbar som psykiatriker ska ha ljugit vid ett vittnesmål i ett vårdnadsmål och därmed frihetsberövat henne i fyra månader. Lögnen ska ha handlat om att hon inte redovisat att hon hade en relation med den pappa hon vittnade till förmån för. Tydligen har kvinnan tidigare anlitats som sakkunnig.

Länk till källan.

Artikeln ligger bakom så kallad betalvägg. Jag skrev till Göteborgs tingsrätt och bad dem skicka en kopia av protokollet (domen på juridiska).

svaret kom 10.19:

Enligt protokollet är det Andrea Engström, anställd vid Göteborgs åklagarkammare, som anklagat psykiatrikern för mened. Engströms utgångspunkt är 15 kap 1 § 1 Brottsbalken:

Länk till källan.

Dömarna, Helena Hillman och nämndemän, ansåg att psykiatrikern var skyldig. Men, här kommer kruxet: det verkar har varit obetydligt. Ty, de utnyttjade bara 8,3 % av straffskalans maxstraff.

Varför har domstolspersonalen reagerar på det här sättet?

Juridik är inte vetenskap.

Juridik handlar om idéer som går tillbaka till dess upphovsman – (Hammurabi 1792 och 1750 f.Kr) – liksom konsten att övertyga – retoriken. En av juridikens/retorikens frontfigurer var Cicero som efter att han avrättat sina meningsmotståndare utropade Vixere! – de har levat. Därefter rationaliserade han sitt beteende (Beard, 2015).

Sveriges lagar, några av de äldsta i världen, introducerades i omgångar och har förändrats över tid. På 1300 – talet introducerades kung Magnus Eriksson landskapslagar. Där togs hänsyn till båda föräldrarna, vilket rent intuitivt kan anses vara en självklarhet.

Men över tid blev juridiska processer långa och kostsamma. För att spara pengar introducerades olika principer och presumtioner. En av dessa är omedelbarhetsprincipen. Den betyder att domstolspersonalen ska förlita sig på den information som presenteras under en förhandling.

En annan princip är objektivitetsprincipen. Den menar att domstolspersonalen kan försätta sig i ett tillstånd just objektivitet.

1950 ersattes kung Erikssons landskapslag av Moderspresumtionen (Mater semper certa est) - vi vet i alla fall vem mamman är. Detta förväntades sannolikt spara både tid och pengar.

Vetenskap, å andra sidan, har genomgått en betydande förändring. När Hammurabi introducerade sina 228 lagar, representerades vetenskapen av estetiken. Det var en mix av filosofi, juridik och religion, där högre ordningens kunskap antogs emanera – stråla ner från ett högre väsen till vissa utvalda.

I takt med samhällets förändring, från hederskultur till humanism (Pinker, 2018), genomgick vetenskapen en betydande evolution. Idéer om emanation, liksom tilltro till filosofi, juridik och religiösa idéer, ersattes av systematik där man bygger upp och organiserar kunskap i form av testbara hypoteser och förutsägelser om universum. Det är en ansats som går att tillämpa på alla kunskapsområden.

Man kan således betrakta juridiken och dess företrädares agerande från ett vetenskapligt perspektiv. Det inkluderar att ställa vetenskapliga frågor:

1. Går det att vara objektiv när man sitter på ett podium och lyssnar på vad andra människor säger?

Det korta och självklara svaret är nej.

2. Fungerar vittnesmål? Svaret är också nej och här finns betydande forskning att ta till om hur det episodiska minnen fungerar. När vi minns episoder, då konstruerar ett svar som passar den aktuella situationen – fantiserar (Österberg, 2025).

3. Fungerar omedelbarhetsprincipen?

Det beror på. Det krävs kunskap om validitet, reliabilitet och representativitet. De flesta människor, inklusive domstolspersonal saknar den typen av kunskap.

Är moderspresumtionen bra?

Här krävs konceptuell kunskap, t ex. om hur barns mentala förmågor packas upp och utvecklas under de fyra-fem första levnadsåren liksom hur föräldra-relationen påverkar barns exekutiva funktioner. Det är också bra att förstå fenomenet våld i nära relationer.

Forskning demonstrerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner, dvs. emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma.

Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappa vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014). Min egen magisteravhandling i socialpsykologi, som handlar om barns emotionella relationer till sina respektive föräldrar indikerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller bara med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception och numeracy) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

• Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. Det är känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).

Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.

(Archer, 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Vårdnadskonflikten är alltså en kvinnlig konflikt som förklaras av relationsaggressivitet (psykiskt våld) som också är typiskt kvinnligt (Hyde, 2005). Förklaringen till kvinnors vårdnadskonflikter är ofta hög grad av neuroticism och Borderline personality disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014).

Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9)).

2010 träffade jag barnpsykiatrins fader – sir Michael Rutter – på en konferens på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. I kaffepausen diskuterade vi innehållet i min magisteravhandling. Dr Rutter:

– You are right on the money, but It's a hot political potato.

Kartläggningar från 1991 och framåt visar effekten av introduktionen av Moderspresumtionen: att domstolspersonal diskriminerat barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999 ;Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Hur agerade domstolspersonalen i det aktuella fallet?

Jag bad dem också skicka den vårdnadsdom som nämns i det tidigare protokollet:

Svaret kom nästan med vändande post (11.14):

Fallet är standard och handlar om ett av flera barn som paret har tillsammans. De övriga har flyttat hemifrån.

Pappan har vitsordat att grabben, som, om man ska tro uppgifterna i protokollet, är 17 år, ska bo hos mamman, men anser det självklara: att de ska dela på ansvaret. Det rimmar med FNs barnkonvention, som Sverige förbundit sig att följa.

Men mamman, som startat konflikten om vårdnad, har dock vägrat att samarbeta och kräver ensam makt och kontroll över tonåringen. I potten ligger också bidrag från staten. Mammans beteende korresponderar således med den typ av våld i nära relationer som kallas relationsaggressivtet.

Hon har också anlitat personal vid socialtjänsten och gjort anmälningar till polisen mot pappan om ekonomiskt, psykiskt och fysiskt våld, det som kvinno-organisationer sedan årtionden också upprepat, men som typiskt drabbar pappor.

Det är också känt att personalen vid socialtjänster inte utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al 2022).

I ett flertal fall har också framkommit att socialtjänstpersonal aktivt motarbetat barns papparelation.

I både Finland och Sverige har barn dött i samband med den typen av hantering(Björkqivst, HBL, 2022; Nordblad,Expressen, 2021).

Notera. Även om dödsfall inte är det typiska så är socialtjänstpersonalens agerande ett standardförfarande.

Väldigt lite vatten har flutit under de juridiska broarna. Det betyder att det är logiskt och rimligt att anta att personalen vid Göteborgs tingsrätt utgått från det de tränats till: att tolka retoriska diskurser samt att tilllämpa principer och presumtioner. Det inkluderar moderspresumtionen.

Protokollet visar att personalen vid Göteborgs tingsrätt, Nora Spahija, följt standarden:

– förlitat sig på vittnesmål, som alla vet är fantasier anpassade till en aktuell situationen (Österberg, 2025).

Det inkluderar uttalanden från socialnämnden, trots att det är känt att personalen inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet utan istället motarbetar barns papparelationer med utgångspunkt från diffusa påståenden, t ex. om ekonomiskt, psykiskt och fysiskt våld, det som kvinno-organisationer sedan årtionden också upprepat, men som typiskt drabbar pappor.

I rationalisering för sitt beslut reciterar Spahija okritiskt mammans konstruerade episodiska minnen (fantasier), som inte helt otippat inkluderar påståenden om ekonomiskt, psykiskt och fysiskt våld, det som kvinno-organisationer sedan årtionden också upprepat, men som typiskt drabbar pappor.

Det leder till det som ger Spahija bäst betyg från hennes överordnade och som minimerar tillrättavisning av personal i hovrätten: tillämpningen av just moderspresumtionen, vilket förklaras av bekräftelse-bias. Det betyder att Spahija beslutat att diskriminera tonårsgrabbens den av FN stipulerade rätt till tät och nära kontakt med sin pappa.

Man gick vidare och attackerade pappans vittne. Det hänger sannolikt samman med att vittnet ifrågasätta moderspresumtionen.

Slutsats. Ytterligare fall med en mamma som med hjälp av personal socialtjänsten dra git igång en vårdnadskonflikt. Det inkluderar difusa utspel om ekonomiskt, psykiskt och fysiskt våld, det som kvinno-organisationer sedan årtionden också upprepat, men som typiskt drabbar pappor. Domstolspersonalen gjorde det som inte funkar: förlitade sig på vittnesmål (fantasier). Det möjliggjorde för den aktuella dömaren att göra det som ger henne bäst betyg: tillämpa moderspresumtionen – att diskriminera barns viktiga pappa-relation, vilket strider mot FNs barnkonvention. I det aktuella fallet gjorde även domstolspersonalen ytterligare en markering genom att även döma ett sakkunnigt vittne till fängelse. Man använde dock ett minimum av straffskalan (8,3 %) vilket indikerar att det handlar om en revirmarkering – ifrågasätt inte moderspresumtionen.

Läs också:

Österberg (2025 a). [Ytterligare] ett fall. Socialtjänsten i Norrköping hindrar två pojkar att bo med sin pappa (NT).

Österberg (2025 b). [Ytterligare] ett fall. Våld i nära relationer. Fyra fall av våldsamma mormödrar.

Österberg (2025 c). [Ytterligare] ett fall där en relationsaggressiv mamma med hjälp av personal inom socialtjänst och domstol hindrar barn från att träffa sin pappa.

Österberg (2025 d). [Ytterligare] ett fall. Ciara Janson – Zelmerlöw följer skilsmässotrenden: publicerar subtila anklagelser mot barnens pappa

Österberg (2025 e). [Ytterligare] ett fall. Personalen på socialtjänsten i Helsingborg beslutade att peka ut en sjuårig grabb som sexualbrottsling. De gav sig även på pappan. Varför finns socialtjänsten?

Österberg (2024). Antologi med fall där interaktioner mellan (1) kvinnors psykiska utmaningar, sannolikt borderline personlighetsstörning, (2) socialtjänstpersonals aggression mot fäder, och (3) domstolspersonals tillämpning av moderspresumtionen leder till att barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling hämmas.

Österberg (2024 b). [Ytterligare] ett fall. Nätverket Gömda kvinnor påstår: “Föräldraalienation är pseudovetenskap”. Ytterligare ett fall av misandri, grupptänk, dysrationalia och Continued influence bias

Österberg (2024 c). [Ytterligare] ett fall. Run, hide, and repeat. another case of peregrination because of women's borderline Personality Disorder?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter