“Tidigare betyg ökar den psykiska ohälsan” (Ämnesläraren). Det handlar snarare om exekutiv dysfunktion

Nättidningen Ämnesläraren, som ges ut av Sveriges Lärare med chefredaktör Mikael Jonsson i spetsen, har publicerat en populärvetenskaplig artikel som påstår ett kausalt samband mellan tidiga betyg och mental ohälsa. Betyg har sedan länge varit ett rött skynke för dem som genomgått lärarprogrammet. Det verkar därför som att pedagog-kollektivet satt i system att välja ut studier som korresponderar med pedagogkollektivets övertygelse. Värt att notera. Hälsoekonomi är inte vetenskap. Fundamenta inom psykologi är något som kallas exekutiva funktioner (EF) som “packas upp” och utvecklas under de 4 – 5 första levnadsåren som funktion av hemförhållanden. Det finns en pappa-effekt. Barn som visar upp oro för betyg bor sannolikt med en singel-mamma. Det hämmar barnens exekutiva funktioner. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Nättidningen Ämnesläraren, som ges ut av Sveriges Lärare med chefredaktör Mikael Jonsson i spetsen, har publicerat en populärvetenskaplig artikel som påstår ett kausalt samband mellan tidiga betyg och mental ohälsa.

Länk till källan.

Betyg har sedan länge varit ett rött skynke för dem som genomgått lärarprogrammet (Österberg, 2015).

Det verkar därför som att pedagog-kollektivet satt i system att välja ut studier som korresponderar med deras övertygelse, dvs. det som i vetenskapliga sammanhang kallas bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), naturlig dumhet (Kahneman och Tversky, 1972, 1977; Tversky och Kahneman, 1973) eller dysrationalia (Stanovich, 1993).

För att överkomma bekräftelse-bias, naturlig dumhet eller dysrationalia kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3) som baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010), vilket också utgör grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).

Författarna till studien är tre hälsoekonomer som verkar ha förlitat sig på statistisk modulering, men inte tagit hänsyn till konceptuell kunskap om hur psykets utvecklas i hemmet innan barnet börjar skolan.

Värt att notera. Hälsoekonomi är inte vetenskap. Det är ekonomi.

För att göra den här typen av studier behöver användaren ha kunskap på området – hur psyket, det hjärnan gör, funkar.

Saker som mental hälsa och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna studeras mest av forskningspsykologer.

Fundamenta inom psykologi är något som kallas exekutiva funktioner (EF) som omfattar fler än femton underkategorier (t ex. Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Coolidge and Wynn, 2018; ; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Jurado och Rosselli, 2007).

Dessa “packas upp” och utvecklas under de 4-5 första levnadsåren som funktion av hemförhållanden (t ex. Barkley, 2001; Baumrind, 1966).

Dessa fler än 15 EFs kan reduceras till tre övergripande kategorier: emotionell anpassning, social anpassning och kognitiv utveckling.

Emotionell anpassning inkluderar självkänsla, frånvaro av depression och impulskontroll. Saker som man associerar med mental hälsa.

Värt att notera. Det finns en pappa-effekt. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell anpassning, social anpassning och kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Barn som visar upp oro för betyg bor sannolikt med en singel-mamma. Det hämmar barnens exekutiva funktioner. Det kallas också exekutiv dysfunktion (ADHD) (Douglas, 1972; Elliot, 2003; Mahone och Denckla, 2017; Rabinovici et al. 2015).

Hälsoekonom-studien är dock intressant för dem som gillar statistik och på den punkten har författarna, hälsoekonomerna Anna Linder, Ulf-G. Gerdtham, Gawain Heckley har gjort ett bra jobb. Se själva (Linder et al. 2025).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter