Nutrition psychology. "Tala inte om bra och dålig mat – här är expertens råd för att prata med barn om övervikt" (Yle). En kommentar

Igår genomförde Folkhälsan en internet-konferens. Eva Roos,  dietist, var värdinna. De två första talarna var också dietister. Men det talade inte i huvudsak om sitt ämne, dietism, utan om beteende, dvs. psykologi och de ville förklara med biologi. Men Finlands hälsoutmaningar har inte en biologisk förklaringsmodell, utan förklaras av det som sker, eller inte sker under livets fyra-fem första levnadsår. Det finns en pappa-effekt. Den processen tycks ha störts ut. Ty många finska barn tycks ha tappat sin emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, vilket ökar risken för ätstörningar, inklusive ARFID. Och det verkar vara neurotiska mammor som är den främsta förklaringsmekanismen. Neuroticism förklarar aggression och Finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen. Förmodligen på grund av näringsbrist. Om det vill inte Roos m fl. tala om. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), eller MobilePay (Finland) eller Wise.

Igår genomförde Folkhälsan en internet-konferens. Eva Roos, dietist hos Folkhälsan var värdinna. De två första talarna var också dietister. Men de talade inte i huvudsak om sitt ämne, dietism, utan om beteende, dvs. psykologi som de ville förklara med biologi. Man följde också trenden att tala om föräldrar, när det egentligen handlar om mammor.

Länk till källan.

Frågan rör utbredning av ätstörningar och övervikt bland vuxna och barn i Finland. Det är ingen ny fråga.

För ganska prick fem år sedan var Roos värdinna för en annan internet-konferens: Finland hade drabbats av n barnfetmaepidemi. Roos talade sig då varm för vegetarisk kost (Roos, 2020).

I den aktuella presentationerna framkom att utbredningen av övervikt bland finska barn är betydligt större jämfört med Sverige. Om jag minns rätt så var utbredningen dubbelt så stor.

Dietisterna följde Roos dogma – mest vegetariskt – liksom den aktuella trenden att biologisera saker och ting. Det betyder att man försöker påtala att beteendestörningar främst skulle vara medfödda (nature) snarare än miljöbetingade (nurture), dvs. uppväxten under de 4-5 första levnadsåren. Detta är en pågående debatt inom beteendevetenskap.

I den kontexten tog man upp ett relativt nytt begrepp – ARFID:

“Avoidant restrictive food intake disorder (ARFID) is a feeding and eating disorder (FED) recently introduced to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) in 2013 (American Psychiatric Association [APA], 2013; 2022). ARFID presents as selective and restrictive eating behaviours that hinder to meet nutritional needs and can occur at any age. ARFID often includes psychosocial impairments involving difficulties sustaining relationships and participating in social events (APA, 2022; Iron-Segev et al., 2020)”.

Svenska Yle var riktigt snabba på att rapportera om detsamma. Publiceringen skedde 15.03, 90 minuter innan själva konferensen slutade. Hur är det möjligt?

Länk till källan.

Är ätstörningar ett isolerat fenomen i Finland, stämmer dietisternas biologiska förklaringsansats och borde man undvika att tala om övervikt?

Finland har stor utbredning av hälsoutmaningar. Här är fem (5) exempel av 20 utmaningar som rapporterats av experter samt Finska myndigheter och organisationer:

1. Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) (Helsingforspolisen, april, 2022).
   
   
2. Alzheimers/demens. Finland har störst utbredning i världen (Österberg, 2022 a).
   
   
3. 40 % av skolbarnen är offer psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november, 2023).
   
   
4. Depression. Finland har störst utbredning inom EU (Estlander, Bensow, november, 2023).
   
   
5. 2 december 2025 deltog jag dessutom i en JHO-konferens där följande bild påstods visa ångestbaserad sjukfrånvaro i Finland (se röd linje).
   
   
   

I Finland är man mycket angelägen att förklara den stora utbredningen av Alzheimers/demens med biologi. Men 2023 publicerade EU/OECD en rapport där man kartlagt dödsorsak bland EUs medlemsländer.

Eftersom Fennoscandias population i huvudsak förklaras av samma migrationsvåg ~4500 år före nutid (Haak et al. 2015; McColl et al. 2025) och Finland och Sverige sedan minst 1000 – år delar historia (Klinge, 1985), är det inte svårt att förstå att populationernas genetik är snarlik. En jämförelse länderna emellan blir därför som en experimentdesign (Randomized Control Trial (RCT)).

Två dödsorsaker är extra intressanta: Alzheimers/demens och Ischemisk hjärtsjukdom (att dö av syrebrist i hjärtat).

19,9 % av dem som dog i Finland 2021 dog av Alzheimers/demens. I Sverige var den siffran 2020 9,8 %.

15,3 % av dem som dog i Finland 2021, dog av ischemisk hjärtsjukdom. I Sverige var den siffran 2020 9,9 %.

Utbredning av välfärdssjukdomar i inland.

Utbredning av välfärdssjukdomar i Sverige.

Hur kan skillnaderna mellan länderna vara så stora?

Ja, om man utgår från att det handlar om biologi, då är så stora skillnader helt orimliga. Men om man utgår från miljöfaktorer, dvs. nurture, då är den magnituden möjlig (men ändå stor).

Det är känt att vår arts emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling tar ett betydande språng under de fyra-fem första levnadsåren som funktion av familjedynamik och personliga erfarenheter. Det inkluderar att härma föräldrars och vuxnas beteendemönster. Det i sin tur inkluderar ätmönster, vilket formar smakpreferenser (Fernholm, 2015). Allt detta påverkar livet under den fortsatta levnaden (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016).

Och det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiva utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Stör man ut barns uppväxtförhållanden tappar barnen sin emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. Det ökar risken för ätstörningar:

“any disorder characterized primarily by a pathological disturbance of attitudes and behaviors related to food, including anorexia nervosa, bulimia nervosa, and binge-eating disorder. Other eating-related disorders include pica and rumination, which are usually diagnosed in infancy or early childhood” (APA).

Det är i den åldern som mammor dominerar hemmiljön, dvs. visar med exempel vad barnen ska äta eller inte äta.

Det finns en halvt biologisk, eller snarare psyko-fysiologisk effekt; Neuroticism, oro för framtiden, har större utbredning bland kvinnor, och är förknippat med aggression (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011). Neurotiska mammor har som regel hög halt av stresshormonet kortisol i blodet. Om det sker i slutet av graviditeten, under förlossningen eller strax efter förlossningen, då överförs mammornas neuroticism till barnen (Österberg, 2012).

Beträffande ARFID visar en studie där man tagit biologiska aspekter i beaktande följande resultat:

In a large-scale structural MRI study evaluated and compared the brain morphology of 121 children with and 1,856 children without ARFID symptoms.

“Those with ARFID symptoms presented with significantly greater superior frontal/frontal cortical thickness, which were unaffected upon adjustment for BMI” (Sader et al. 2024).

In general, it seems like a reduction of grey matter takes place to increase white matter (myelin) in the brain:

“In typical populations, greater thickness of cortical grey matter, particularly prefrontal cortical thickness, undergoes rapid development in children aged 5–11 years” – “cortical gray matter density reduction could be attributable to, in part, increased proliferation of myelin into the periphery of the cortical neuropi” (Sowell et al., 2004).

Neuro-studier påvisar vissa korrelat, men ger ingen tydlig bild om varför ARFID uppstår. Det verkar således vara mer sannolikt att även ARFID förklaras av störningar av emotionell och social anpassning samt kognitiva utveckling under de första levnadsåren, och kanske när barnet ligger i mammas mage.

En central faktor för mental harmoni är näring. Men vad ska vi då äta för att stilla mammors neuroticism och hindra att den överförs till barnen?

Paleo-antropologisk forskning visar att våra förfäder under årmiljoner anpassats till animaliskt baserat fett och kött, i den ordningen (McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Thompson et al. 2019). Den här näringstäta dieten fick deras tarmar att minska och deras hjärnor att expandera, från occipetalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; Hublin et al. 2015; Pontzer et al 2016).

Animaliskt baserad mat innehåller >30 mikronutrienter, tryptophan, kolin liksom Dokosahexaensyra (DHA) och Eikosapentaensyra (EPA) fetter som behöver konsumeras regelbundet från samma tallrik (Österberg, 2020). Det leder till mental harmoni (Lustig, 2017).

De få (2 %) som avstår näringstät mat rapporterar typisk neuroticism, depression och ångest (Dobersek et al. 2023).

Och Roos var själv med som författare till en studie som bidrog till förklaringen:

“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (Vepsäläinen, Korkalo, Mikkilä, Lehto, Ray, Nissinen, Skaffari, Fogelholm, Koivusilta, Roos and Erkkola, 2017, p. 1237).

Slutsats. Finlands hälsoutmaningar har inte en biologisk förklaringsmodell, utan förklaras av det som sker, inte inte sker under livets fyra-fem första levnadsår. Det finns en pappa-effekt. Den processen tycks ha störts ut. Ty många finska barn har tappat sin emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, vilket ökar risken för ätstörningar, inklusive ARFID. Och det verkar vara neurotiska mammor som är den främsta förklaringsmekanismen. Neuroticism förklarar aggression och Finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen. Förmodligen på grund av näringsbrist. Om det vill inte Roos m fl. tala om.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), eller MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter