"Perception kontra fakta". Om betydelsen av papparelationer - från 3 månader och uppåt

Ett forskarlag vid Imperial College har visat att barn som får tillgång att interagera med sin pappa vid tre månaders ålder uppvisar bättre kognitivt utveckling vid två års ålder. Två års ålder är viktigt eftersom det är vid den åldern individen är som mest antisocial. Därefter anpassas och utvecklas de. Det är känt att papparelationen är avgörande för den anpassningen och utvecklingen. I sex miljoner år har vi levt som jägare (män) och samlare (kvinnor). Kvinnor har styrt och ställt och tenderar att agera dörrvakt mellan barnen och dess pappa. Kvinnor med mentala utmaningar tenderar att med socialtjänstens hjälp försöka få egen makt och kontroll över de gemensamma barnen. Domstolskollektivet motarbetar barns papparelationer genom att ge mammor egen makt och kontroll i 75 % av fallen. 77 % av intagna på svenska fängelser har såna upplevelser. Papparelationen är avgörande för barns anpassning och utveckling. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappan vid tre månader har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). Här är den vetenskapliga sammanfattningen (abstract):

The quality of father–child interactions has become a focus of increasing research in the field of child development. We examined the potential contribution of father–child interactions at both 3 months and 24 months to children's cognitive development at 24 months. Observational measures of father–child interactions at 3 and 24 months were used to assess the quality of fathers’ parenting (n = 192). At 24 months, the Mental Developmental Index (MDI) of the Bayley Scales of Infant Development, Second Edition (N. Bayley, [Bayley, N., 1993]) measured cognitive functioning. The association between interactions and cognitive development was examined using multiple linear regression analyses, adjusting for paternal age, education and depression, infant age, and maternal sensitivity. Children whose fathers displayed more withdrawn and depressive behaviors in father–infant interactions at 3 months scored lower on the MDI at 24 months. At 24 months, children whose fathers were more engaged and sensitive as well as those whose fathers were less controlling in their interactions scored higher on the MDI. These findings were independent of the effects of maternal sensitivity. Results indicate that father–child interactions, even from a very young age (i.e., 3 months) may influence children's cognitive development. They highlight the potential significance of interventions to promote positive parenting by fathers and policies that encourage fathers to spend more time with their young children.

Här är en populärvetenskaplig artikel om saken.

Länk till källan.

Just två ålder ålder är viktigt eftersom barn är som mest antisociala vid den åldern. Därefter anpassas de emotionellt och socialt samt utvecklas kognitivt (Pinker, 2005).

Rollè et al. 2019 meta-analys visar en positiv association mellan att få tillgång till pappa och barnens kognitiva utveckling.

Det är känt att papparelationen har en betydande påverkan på barns anpassning och utveckling (Lamb, 2010).

Det är också känt att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa, har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004):

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns - 3 - interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s. 2).

Hur ska man förklara detta?

De senaste 6 miljoner åren har vår art och våra förfäder levt i ett matriarkat; kvinnor har varit “managers” med hemmet som bas och män har underordnat sig gruppen (och hemmet) för att i grupp söka resurser för att säkra avkommans överlevnad. Se något avsnitt av Mitt i naturen för exempel.

Det betyder att evolutionen anpassat kvinnor till samlare och män till jägare, temperament och beteenden som lever kvar i de flesta fall än idag. Effekten blir att kvinnor ofta styr och ställer och därmed agerar “dörrvakt” mellan pappa och barn (Seltzer & Brandreth, 1994).

Hart och Risley (1995) visar att i såna trassliga hem halkar barn efter i just skolutveckling.

Kvinnor som drabbas av mentala utmaningar tenderar att via socialtjänsten försöka att få ensam makt och kontroll över de gemensamma barnen. Detta beteende inkluderas i det som kallas relationsaggressivitet (Crick & Grotpeter, 1995) - som är en form av våld i nära relationer (Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002, Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Data från svenska domstolar demonstrerar dessvärre att personalen där (så kallade domare) motarbetar barns pappa-relation genom att 75 % av fallen tillämpa moderpresumtionen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Kriminalvården visar i en rapport att interner i 77 % av fallen rapporterar att de levt med trassliga uppväxtförhållande (Billstedt och Hofvander, 2013).

Papparelationen har en avgörande betydelse för barns anpassning och utveckling. Tyvärr vill inte personal inom socialtjänsten och domstolskollektivet acceptera att det är deras ansvar att barn tappar sin emotionella och sociala anpassning och därmed kognitiva utveckling. De barnen utvecklar mer sannolikt antisocialt beteende (Calkins & Keane, 2009; Moffitt et al. 2001; Vieno et al. 2009, 2014).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter