"Perception kontra fakta". Är vi mer eller mindre sökande efter mening nu för tiden? Om Mindfulness

Sedan 1970-talet har antalet vetenskapliga artiklar om Mindfulness ökat explosionsartat. Det verkar som att allt fler söker efter lösningar på mentala utmaningar. Det sker parallellt med att världen blivit en bättre plats att leva på. En förklaring är att andlighet rör alla, oavsett om man identifierar sig som teist, agnostiker eller ateist. Och forskning visar (1) att mindfulness inte handlar om att vara i nuet utan om att laborera scenarier framåt i tiden, (2) att när vi inte har några problem att lösa, då uppfinner vi nya. Människan behöver utmaningar för att kunna aktivera prospektivt tänkande/mindfulness.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Det finns, till dags dato, 9097 publicerade vetenskapliga artiklar som innehåller begreppet Mindfulness.

Om man begränsar antalet studier till dem där Mindfulness är nyckelbegrepp så sjunker siffran med 30 % till 6321 (Källa: Psychinfo).

Under hela 1970-talet publicerades 2 artiklar om Mindfulness, under 1980-talet 31 och under 1990-talet 58 artiklar. 2000-2009 publicerades 1069 artiklar och 2010-YTD 5161 artiklar. Ökningen är exponentiell (se diagram).

(Brunstrom, Duncan & Moskowitz, 2011) visar att Mindfulness hänger samman med ett positivt sätt att tänka.

Van Dam et al (2017) avvisar tanken att mindfulness som att vara i nuet har någon effekt.

Det verkar snarare som att den positiva effekten infinner sig om mindfulness appliceras som en form av prospektivt tänkande (Bishop et al. 2014; Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Spzunar et al. 2014).

Men varför har intresset för Mindfulness blivit så stort under de senaste 17 åren?

Samtidigt som allt fler söker förebygga saker som mental ohälsa (stress och annat) så har världen blivit en betydligt bättre plats att leva på (Pinker, 2011, 2016).

Max Roser visar genom statistiksammanställning i Our World in Data att den extrema fattigdomen i länder som Kina gått från 88 % 1981 till några procent 2015, dvs. under Jordens medelutbredning av extrem fattigdom (~8 %).

Arbetsmiljöverket lyfter fram ohälsa på jobbet som en stort samhällsproblem, men utbredningen verkar ändå vara synnerligen begränsad (~6 %). De flesta går till jobbet och verkar ha det ganska ok således (Österberg, 2016).

Inom vårdsektorn pågår flera projekt där man tittar på just den psyko-sociala situationen och där svaren antas finnas i en andlig dimension, alternativ somatisk-svårförklarlig dito. Det finns en önskan att hjälpa (compassion - the response to the suffering of others that motivates a desire to help them) samtidigt som det finns allt färre att hjälpa.

Varför har det blivit så här?

Routledge et al. (2017) visar att i stort sett alla människor, oavsett om de kallar sig teister, agnostiker, eller ateister, tror på något andligt eller övernaturligt. Se Dolan (2017) för en populärvetenskaplig orientering.

Levari et al. 2017 visar något annat intressant - att när vi inte har fler problem att lösa, då tenderar vi att uppfinna nya problem!?

Slutsats. Människan behöver sannolikt utmaning för att kunna aktivera sitt prospektiva tänkande. Om inte faller vi antingen ner i stand-by-läge vilket kan leda till depression eller så uppfinner vi problem, för att ha problem att lösa. Mindfulness handlar inte om att vara i nuet, utan att aktivera det prospektiva tänkande som möjliggör problemlösning genom att laborera scenarier framåt i tiden.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Läs också: "Perception kontra fakta". Minnet är till för att titta framåt - om arbetstillfredsställelse