Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Är det dåtid, nuet eller tankar på framtiden som skapar välbefinnande och påverkar det inlärning, prestation och kreativitet för problemlösning?
Under 2016 reste jag till åtta städer runt om i Sveriges avlånga land med föreläsningen Mår vi verkligen dåligt på jobbet? Ett forskningsperspektiv.
Bakgrunden är att Arbetsmiljöverket larmat om ohälsa på jobbet.
“Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar” (Pressmeddelande från AMV september, 2015).Läs gärna min kommentar: Österberg (2015).Organisatorisk och social arbetsmiljö - Generative learning management.
Forskning visar nämligen att vi lever i den fredligaste av tider (Goldstein och Pinker, 2016; Pettersson och Wallensteen, 2015; Pinker, 2011), att fattigdomen har lägre utbredning än någonsin och att 95 % av den svenska populationen menar att de mår bättre än någonsin (Our World in Data). Hur ska man få ihop detta?
Parallellt med olika larm om ohälsa på jobbet har det blivit väldigt populärt att vara i nuet genom så kallad Mindfulness - the psychological process of bringing one's attention to experiences occurring in the present moment. Antalet forskningsrapporter som berör Mindfulness har ökat lavinartat de senaste åren:
 |
| 2010: 389, 2011: 463, 2012: 487, 2013: 617, 2014: 867, 2015: 1032, 2016: 1116, aug 2017: 552. |
Men är det i nuet vi ska försöka vara?
För att svara på den frågan krävs att man lär sig lite om hur psyket funkar - hur evolutionen anpassat dess funktion.
“The brain combines incoming information with stored information to build “mental representations,” or internal models, of the external world. The mental representation of a past event is a memory, the mental representation of a present event is a perception, and the mental representation of a future event is a simulation”.
“Interestingly, these regions are part of the “default network” that is active when people are not specifically engaged in other tasks, which suggests that when the mind is not busy perceiving the present it tends to simulate the future” (Gilbert och Wilson, 2007).Alltså: det verkar som att hjärnan och psyket helst av allt ägnar sig åt att laborera med framtida scenarior. Det är konsistent med Gallistel (2017) som uttryckte detsamma vid ett seminarium om Kognitiv neurovetenskap den 3 april:
“Memory is not about the formation of associations. Memory conveys information forward in time for computational use in the indefinite future” (Gallistel (2017).Mindfulness handlar inte heller om att att vara i nuet, utan om att aktivera prospektivt tänkande (Bishop et al. 2014; Van Dam et al 2017).
Fundamenta inom arbets- och organisationspsykologiskt forskning, med tillämpning inom idrottspsykologi, är att utmanande målbilder triggar evolutionära PRIMEs som motivation (Buck (1985), som i sin tur förklarar prestation (Latham ovh Locke, 2007; Locke och Latham, 2002).
Fenker och Schutze (2008) pekar en liknande association mellan överraskning och nyfikenheten att lära nytt; när vårt psyke upplever överraskning, då startar en cyklisk dopamin-kommunikation mellan hippocampus-kärnorna och två delar av belöningssystemet - ventrala tegmentala arean och den svarta substansen.
Och så här skriver Peter Railton i boken Homo Prospectus:
“Anticipation, it turns out, is at the heart of effective learning, for it is through the formation of expectations that an animal is able to detect error and metabolize experience selectively into useable information” (Seligman, Railton, Baumeister och Sripada (2016:, s. xxi).Kognitiv utveckling är som intensivast under de första fem levnadsåren. Det är också då som den prospektiva förmågan packas upp.
“Indeed, the ability to simulate and pre-experience the future does not appear in human children until the third or fourth year of life, long after other complex intellectual abilities such as language have bloomed” (Atance och O’Neill, 2005; Barkley, 2001; Liu et al. 2017).Martin Seligman John Tierney:
“A more apt name for our species would be Homo prospectus, because we thrive by considering our prospects. The power of prospection is what makes us wise. Looking into the future, consciously and unconsciously, is a central function of our large brain, as psychologists and neuroscientists have discovered — rather belatedly, because for the past century most researchers have assumed that we’re prisoners of the past and the present” (Seligman och Tierney, 2017).I min doktorsavhandling presenterar jag en modell för ledarstil som utgår från prospektivt tänkande - tilldelade utmanande mål som påverkar social kreativitet för problemlösning (och innovation) inom en organisation (Österberg, 2012).
De aspekterna, liksom de som nämns i inledningen, är utgångspunkten för min föreläsning Mår vi verkligen dåligt på jobbet? Ett forskningsperspektiv.
Notera att utbredning av ohälsa på jobbet utgör ca 6 % av hela populationen. I de flesta av fallen verkar det handla om att man förväxlat ohälsa med tristess (som i det långa loppet kan utvecklas till ohälsa).
En betydande del av den här modellen förklaras av ledarstil.
Läs också: "Perception versus fakta". Mindfulness: Perception or Prospection?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment