Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I Uppsala nya tidnings avdelning Uppgång berättar att föreläsaren Mia Törnblom 'varit i stan'. Det är det lokala eventföretaget Relation som bjudit in. Antal gäster: ~ 40 st.
I den aktuella föreläsningen presenterade Törnblom begrepp inom ramen för kommunikation. Enligt referenten tog sig Törnblom an icke-verbal kommunikation och det verkar som att hon dammat av Dr Albert Mehrabians 7-38-55-regel från tidigt 1970-talet. (Om man ska tro referenten var deltagarna mer än nöjda.)
Bakom dem kan vi skymta några viktiga delar när man kommunicerar. 7% är vad man säger, 38% är hur man säger det och 55% är kroppsspråk.Ergo. I UNT Uppgångs referat framförs således idén att det går att fastställa fördelningen mellan deklarativ respektive icke-deklarativ kommunikation. Men, går det verkligen att säga hur stor del av kommunikationen som är icke-verbal? Och handlar nämnda regel ens om kommunikation?
2018 var Mia Törnblom Sveriges populärande eventföreläsare (Eventeffect.se).
Enligt resumén i UNT har Törnblom sålt 1 miljon böcker. Det är få förunnat. Grattis!
Törnblom har tidigare varit ute på så kallad "hal is" om frågor som rör psykologiska fenomen som självkänsla och självförtroende. Om jag minns rätt så hävdar Törnblom att dessa begrepp helt saknar korrelation.
Exempel ges också i bloggen ringar på vattnet. Det verkar dock som att Törnblom exkluderar Självtillit - Self-Efficacy (task-specific confidence; Bandura, 1986, 1997), eller "självkänsla på jobbet".
För att reda ut dessa komplexiteter kan det vara bra att ge en orientering om hur psyket och dess funktioner.
Under lejonparten av vår linjes existens styrdes våra förfäders liv och leverne och PRIMES (Buck, 1985), d.v.s. intuitiva impulser. Dessa hjälpte dem överleva i en miljö där faror lurar bakom varje buske. Vi har kvar dessa mentala processer som i huvudsak är icke-deklarativa, eller implicita. Det betyder att vi inte kan redogöra för alla de beslutsregler som styr dem.
I takt med att de ändrade kost - lade animaliskt baserad mat på tallriken - expanderade deras hjärnor - från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Pringle, 2016).
Resultatet blev att deklarativa egenskaper framträdde - exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Diamond, 2013):
Executive functions (EFs) make possible mentally playing with ideas; taking the time to think before acting; meeting novel, unanticipated challenges; resisting temptations; and staying focused. Core EFs are inhibition [response inhibition (self-control—resisting temptations and resisting acting impulsively) and interference control (selective attention and cognitive inhibition)], working memory, and cognitive flexibility (including creatively thinking “outside the box,” seeing anything from different perspectives, and quickly and flexibly adapting to changed circumstances) (Diamond, 2013).Det moderna psyket är det hjärnan gör (Minsky) och är uppdelat i flera olika fakulteter: minne, perception och prospektion - att kunna erfara framtiden (Gilbert och Wilson, 2017; Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014).
Det verkar ha varit den amerikanska psykologins fader, William James (1842-1910), som myntade begreppet självkänsla.
Notera att det skedde i slutet av 1800-talet, dvs. långt innan de statistiska metoder som på objektiva grunder kan urskilja latenta variabler var etablerade.
1977 myntade Albert Bandura begreppet Self-efficacy, som på svenska kallas själv-tillit. Begreppet självförtroende, av engelskans Self-confidence, tillskriv Alex Stajkovic. Självkänsla, självförtroende och självtillit är så kallade latenta variabler.
... variables that are not directly observed but are rather inferred (through a mathematical model) from other variables that are observed (directly measured).Det betyder att det inte går att observera dessa fenomen på samma sätt som t ex. en fågel. Man spårar dem genom inferens från de tomrum de ger upphov till i modellen.
1950 började tekniker som faktoranalys få spridning bland psykologer genom utnämningen av Joy Paul Guilford (1897-1987) till ordförande för American Psychological Association (APA). Guilfords installationstal blev en artikel som publicerades i American Psychologist med titeln Creativity.
Och förvisso handlar artikeln om kreativitet, men huvudnumret i artikeln var faktoranalys - en metod för att urskilja latenta strukturer. Guilford resonerar i artikeln om hur man kan separera begreppen intelligens och Kreativitet, trots att det föreligger korrelation - samvariation med association - dem emellan.
Med utgångspunkt från Terman och Oden (1947) är intelligens förmågan att förstå begrepp och dess inbördes relation.
Kreativitet, å andra sidan, är kombinering av etablerade begrepp till nya dito.
Vid påseende kan man ana att det finns element i båda begreppen som är gemensamma - uniona - och det finns element som är unika.
Detta brukar illustreras med ett så kallat Venndiagram - två eller flera cirklar som kan överlappa eller skära varandras ytor.
På samma premisser finns en överlappning, korrelation, mellan begreppen självkänsla, självförtroende och självtillit. Ordet själv är uniont för de tre begreppen.
I den aktuella föreläsningen i Uppsala presenterade Törnblom begrepp inom ramen för kommunikation. Enligt referenten tog sig Törnblom an icke-verbal kommunikation och det verkar som att hon dammat av Dr Albert Mehrabians 7-38-55-regel från tidigt 1970-talet. (Om man ska tro referenten var deltagarna mer än nöjda.)
Bakom dem kan vi skymta några viktiga delar när man kommunicerar. 7% är vad man säger, 38% är hur man säger det och 55% är kroppsspråk.Begreppet icke-verbal kommunikation går tillbaka till Darwin's The Expression of the Emotions in Man and Animals (1872) som inkluderar Facial feedback-hypotesen, dvs. att ansiktsaffekter avspeglar de emotioner, PRIMES (Buck, 1985), som formas på icke-deklarativa premisser i psyket hos alla däggdjur. Det finns också en forward effekt.
Det betyder t ex. att ett leende är ett leende varhelst i världen man möter det. Detsamma gäller ilska, rädsla, att vara ledsen och, inte minst, att bli överraskad! (Tomkins, 1961; Österberg, 2001).
Under människans sex miljon långa så kallade linje (Curnoe, 2016; Patterson et al. 2006; Pickford, 2006; Pobiner, 2016) har den här förmågan varit avgörande för vår arts överlevnad.
Språket, som formas på icke-deklarativa grunder men vars manifestering är deklarativ, började framträda som ytterligare en faktor som kunde öka chanserna för våra gener att överleva (Mercier och Sperber, 2011).
När vi samspelar med andra människor är det således en kombination av ansiktsuttryck och språk som ger oss ledtrådar om andra personers känslotillstånd och avsikter. Om någon t ex. verkar arg finns det en uppenbar poäng att ligga lite lågt (tänk grundemotionerna ovan).
I dagens moderna och fredliga samhälle är dessa icke-verbala beteenden dock inte lika livsavgörande, men vi kan fortfarande använda ansiktsuttryck för att manipulera våra PRIMES.
I idrottssammanhang, när en atlet ska genomföra mentala repetitioner inför ett genomförande, hjälper aktivering av en muskel som heter zygomatic major till att skapa upplevelse av behag (Österberg, 2001). När vi ler tolkar vi omgivningen betydligt mer postivt jämfört med när vårt ansikte förhåller sig neutralt. Det påverkar sannolikheten att utförandet (beteenden) blir lyckat.
För några år sedan visade en studie hur manipuleraing av zygomatic major påverkar uthålligheten hos idrottare Blanchfield, Hardy och Marcora, 2014.
Läs mer: Idrottspsykologi: Facial feedback bromsar upplevelse av utmattning (och andra negativa upplevelser)
Mehrabian själv redde ut vad hans modell handlade:
This "7%-38%-55% rule" has been widely misinterpreted. It is often claimed that in any communication, the meaning of a message is conveyed mainly by non-verbal cues, not by the meaning of words. This generalization from the initially very specific conditions in his experiments is the common mistake made in relation to Mehrabian's rule. On his website, Mehrabian clearly states:Alltså: Straight from the horse's mouth!
Total Liking = 7% Verbal Liking + 38% Vocal Liking + 55% Facial Liking. Please note that this and other equations regarding relative importance of verbal and nonverbal messages were derived from experiments dealing with communications of feelings and attitudes (i.e., like–dislike). Unless a communicator is talking about their feelings or attitudes, these equations are not applicable. Also see references 286 and 305 in Silent Messages – these are the original sources of my findings (wikipedia).
Enligt Dr Albert Mehrabian själv handlar inte 7-38-55-regeln om kommunikation utan hur vi Homo Sapiens Sapiens uppfattar (varseblir) vissa ledtrådar - psyko-fysiologiska responser.
Epilog. Det är fullt av konsulter där ute som säljer idéer om självledarskap, att ledare ska vara snälla, relativa [miljö] mål, att självkänsla är ortogonalt till självtillit, glastak, att Mindfulness ska handla om att vara i nuet. Dessa presentationer är som regel faktoider, d.v.s. något som verkar sant men som inte är det.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment