Mammorna i huvudrollen kring vaccinet i Österbotten. En kommentar (Tillägg: länk till en YLE-artikel).

Hufvudstadsbladets (HBL) personal menar att de gjort en granskning av vaccinmotståndet i Österbotten. Det utmynnar i en diskussion med den intervjuade Forskaren via Facebook. Men Andelins intervju med teologen Dr. Ahlvik-Harju, där hon använt genusperspektivet som utgångspunkt för sina svar, överensstämmer inte med de rubriker Andelin och/eller HBL använt för artikeln. En mer adekvat artikelrubrik hade varit: kan man använda genusperspektiv för att förstå Österbottningars attityder till vacciner? En följdfråga: går det att påvisa effekt av kön beträffande nämnda attityder? 7 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets (HBL) personal, i det här fallet reportern Jan-Erik Andelin, menar att de gjort en granskning av vaccinmotståndet i Österbotten och att nämnda granskning visar att en grupp - mammor - är de som har starka åsikter om detta. HBL publicerade även artikeln i sitt Facebookflöde:

HBL:s granskning av vaccinmotståndet i Österbotten visar att en grupp stiger fram ur sociala nätverk och storfamiljer, med skarpa åsikter om vacciner. Det är mammorna. Det är ett lokalt fenomen, inte en internetbubbla, bedömer en forskare (Andelin, HBL).

(Det verkar som att personalen på HBL ändrat rubriken lite i smyg, dvs. ersatt 'vaccinmotståndet' med 'vaccinet'. Och det verkar som att jag är huvudförklaringen till nämnda korrigering. Inte så lite smickrande i så fall. Tack Erja! får man väl skriva).

När man läser artikeln finns dock ingen information som skvallrar om att det handlar om en granskning. Istället har reportern Andelin intervjuat en forskare vid Åbo akademi - Dr. Carolin Ahlvik-Harju som vid Åbo Akademi forskar om vaccinattityder i ett team av psykologer och teologer [Sic].
För vissa svarar det på frågan om granskning.
Eftersom jag tycker jag kan något om psykologiforskning tyckte jag mig ana metodologiska och konceptuella ugglor i den berömda mossen. För det första: intervjuer leder till hypoteser eller teman som senare kan testas med vetenskapliga metoder. Och det handlar om en (1) intervju. Och med utgångspunkt från Tversky och Kahneman (1983) vet vi att Dr. Ahlvik-Harju sannolikt antingen är psykolog eller teolog. Vilket framgår inte i artikeln. Något fattades således. Till detta ska läggas att rubriken är, eller snarare var, så vinklad. Det betyder att den följande texten bygger på episoder som utspelade sig innan HBL-personalen ändrade rubriken (på grund av min inverkan som det verkar).

HBL-personalen valde att publicerar artikeln via interaktiva media. Därför antog jag att de ville 'interagera'. Följaktligen skrev jag följande kommentar:

Är de verkligen forskare?
En adekvat forskningsfråga hade grundat sig på attityder till vacciner i allmänhet respektive vaccin mot Sars- Cov (2) i synnerhet.
Det hade ju varit intressant att få se lite beskrivande statistik liksom om det förelåg någon statistik signifikant skillnad mellan attityder till vacciner i allmänhet respektive vaccin mot Sars-Cov (2).
Som det är nu har de som omtalas i artikeln så att säga hoppat till slutsatsen.

Någon på HBL, vet dock inte vem, svarade:

Den enda forskare som uttalar sig i artikeln är Carolin Ahlvik-Harju från Åbo Akademis projekt om vaccinattityder. Projektet inleddes 2018, före covid-19-pandemin och har också undersökt vaccinattityder i allmänhet.

Min följdfråga:

Hbl - Hufvudstadsbladet hur ser studiens design ut? Och varför har HBLs redaktör vinklat rubriken?

Ingen svar från HBL. Dock skrev den intervjuade forskaren [Dr. Carolin Ahlvik-Harju] själv en kommentar:

[Peter Österberg] bilden ger inte direkt forskaren ifråga legitimitet och därför kan jag förstå dina grubblerier. Rubriken kan man ha åsikter om. Intervjuer avslöjar i regel också väldigt lite om helheten av ett forskningsprojekt då artikeln inte handlar om det, utan om de specifika perspektiv som just jag med min forskningsprofil tittat på i vårt material. En enkel googling på mitt namn eller vårt projekt ger bra information om den forskning vi bedriver. En sådan sökning ger vid handen att vi under flera år samlat in ett digert kvantitativt och kvalitativt material om vaccinattityder före och efter covid-19. De forskare som jobbat primärt med det kvantitativa materialet har studerat attityderna före och efter covid-19 i större utsträckning än jag och de har även intervjuats i flera repriser. Också dessa hittar du via en enkel googling. Här även länk till en aktuell disputation på de frågor du lyfter fram som adekvata.

Dr. Ahlvik-Harjus uppmanar läsarna att själva komplettera artikelns brister genom att googla på hennes namn!?

Hon bifogar dock ingen sådan länk utan en länk till en annan forskares doktorsavhandling i vilken Dr. Ahlvik-Harju nämns i avsnittet där man tackar andra - acknowledgement. Det blir osammanhängande och pekar uppmärksamheten bort från själva sakfrågan. Det ledde till att jag skrev följande kommentar:

[Carolin Ahlvik-Harju] Det där kan du väl utveckla. Ditt namn nämns i Lisa Karlsson avhandling, som för övrigt verkar mycket intressant, i Acknowledgements. Jag får intrycket att du verkar tycka att HBLs artikel saknar information. Kan du inte be Hbl - Hufvudstadsbladet:s personal att uppdatera artikeln med den informationen (Kul att du deltar i diskussionen). 😁

Dr. Ahlvik-Harju svarar:

[Peter Österberg] jag intervjuades inte för att säga något om vårt projekt som helhet, utan jag har - utifrån min expertis som teolog som forskar i vaccinattityder ur ett genus- och livsåskådningsperspektiv - ombetts säga något om kopplingarna mellan religion och vaccintveksamhet samt kopplingen mellan mammor och den i den aktuella regionen utbredda vaccintveksamheten. Tidigt i artikeln står att det är vårdare som bedömer mammorna vara i nyckelposition, inte jag. Sen ligger det ju i intervjuformatets natur att skribenten och redaktionen har ett visst utrymme och där får man som forskare finns sig i det blir som det blir. I det perspektivet har jag ingenting att tillägga. Diskussionen fortsätter i andra sammanhang!

Dr. Ahlvik-Harju är inte intresserad av att diskutera saker och ting via interaktiva media, men om jag förstår henne rätt så är hon inte psykologiforskare utan teologiforskare med genusperspektivet som utgångspunkt. Så här står det att läsa om genusperspektivet på engelska Wikipedia:

Gender studies is an interdisciplinary academic field devoted to analysing gender identity and gendered representation. It includes women's studies (concerning women, feminism, gender, and politics), men's studies and queer studies.[1] Its rise to prominence, especially in Western universities after 1990, has been noted as a success of deconstructionism.[2] Sometimes, gender studies is offered together with study of sexuality. These disciplines study gender and sexuality in the fields of literature, linguistics, human geography, history, political science, archaeology, economics, sociology, psychology, anthropology, cinema, musicology, media studies,[3] human development, law, public health and medicine.[4] It also analyzes how race, ethnicity, location, class, nationality, and disability intersect with the categories of gender and sexuality.[5][6]

Referens 1 Whitman College (2012). Course page for gender studies.

Referens 2. Gottschall, Marilyn (2002). The Ethical Implications of the Deconstruction of Gender. Journal of the American Academy of Religion. 70 (2), 279–299.

Referens 3. Krijnen, T. och van Bauwel, S. (2015). Gender And Media: Representing, Producing, Consuming. New York: Routledge.

Referens 4. About – Center for the Study of Gender and Sexuality (CSGS)". The University of Chicago. Retrieved 1 May 2012.

Referens 5. Healey, J. F. (2003). Race, Ethnicity, Gender and Class: the Sociology of Group Conflict and Change. Obs! Upplaga från 2018 Obs!

Referens 6. "Department of Gender Studies". Indiana University (IU Bloomington). Retrieved 1 May 2012. Länken fungerade inte.

Psykologiforskning, å andra sidan, visar att kvinnor är mer neurotiska (oroar sig) jämfört med män (Weisberg et al. 2011). Det hänger sannolikt ihop med evolutionen ... Läs:Kvinnor får vara kvinnor – och män får vara män: en kommentar.

Min slutsats. Om man köper en burk lingonsylt, då förväntar man sig att det ska vara lingonsylt i burken. Men Andelins intervju med teologen Dr. Ahlvik-Harju, där hon använt genusperspektivet som utgångspunkt för sina svar, överensstämmer inte med de rubriker Andelin och/eller HBL använt för artikeln. En mer adekvat artikelrubrik hade varit: kan man använda genusperspektiv för att förstå Österbottningars attityder till vacciner? En följdfråga: går det att påvisa effekt av kön beträffande nämnda attityder?

Tillägg: Ny forskning vid Åbo Akademi: Ovilja att ta coronavaccin har stark koppling till hur säkert man anser att vaccinet är (Svenska YLE).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).