Krönika: Vem hjälper de vilsekomna svenskarna att förstå sitt eget språk? (Sonck; HBL). Handlar det om trauma eller kognitiv dissonans?

Åter igen skrivs krönikor där Sverige skuldbeläggs för att svenskspråkiga i Finland (47 %) osynliggörs. Få i Sverige känner till att Finland i huvudsak varit svenskspråkigt det senaste 1000 åren. Den vanligaste förklaringen bland dem jag talat med i Helsingforstrakten är att det är svenskarnas fel. Skuldbeläggandet av Sverige tycks sitta i den finländska folksjälen, ett sannolikt trauma efter debaclet på Sveaborg (1808) som också gett upphov till kognitiv dissonans när förnuftstänkandet ersattes med nationalromantik/entonationalism. Anledningen till att omvärlden inte vet att svenska varit huvuspråket i Finland sedan vikingatiden förklaras av ryskinspirerad strävan att förmå finländarna att sluta tala språket runt Bottniska viken och Östersjön. Finland skulle vinna på att återgå till det språk som gav landet Helsingfors, konstitution, och upplysning.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Åter igen skrivs krönikor där Sverige skuldbeläggs för att svenskspråkiga i Finland (47 %) osynliggörs. Den här gången är det kulturdebattören Fredrik Sonck som med iver hamrat på tangentbordet i eposet Sonck är också avdelningsföreståndare för Hufvudsstadsbladets kulturdelning. Det hela inleds med följande:

Länk till källan

Källan till Socks epos är en annan artikel

Länk till källan.

Jägerhorn har intervjuat Monika Fagerholm har reagerat starkt:

Fagerholms åsikt är att det handlar om att andra gör fel:

En annan personer som irriterats är Katarina von Numers-Ekman:

Jägerhorn har också intervjuat en annan kulturredaktör, Tomi Ritaama:

Ritamaa avvisar Fagerholms och von Numers-Ekmans kritik:

Men Sonck spinner inte vidare på Ritamaas slutsatser utan väljer, medvetet eller omedvetet, att ta upp Fagerholms och von Numers-Ekmans tänkande med slutsatsen att det handlar om okunskap från Sverige-svenskt håll. Soncks lösning är att sätta fokus på det explicita:

Sonck, Fagerholm och von Numers-Ekmans tycks ha missat några grundläggande aspekter avseende språkets inlärning och utbredning. Språkinlärning är en icke-deklarativ generativ process. Språket transformeras över en livstid och över generationer och är bärare av kultur. Det sistnämnda markeras av dialekt. I Finland är man inte så förtjust i tanken att Finlandssvenska och Sverigesvenska är dialekter av samma språk, och det kan vara en källa till tankegodset om rätt och fel.

Lästips: Svenska - språket runt Östersjön och Bottniska viken eller Lingua franca för handel och akademisk utbyte mellan länderna

Källan till skuldbeläggandet av Sverige går sannolikt att härleda till den där ödesdigra dagen i början av maj 1808, då viceamiral Cornstedt fattade beslutet att kapitulera till de ryska styrkor som stod i begrepp att invadera Sveaborg. Händelsen tycks ha traumatiserat det finländska folket och effekten verkar fortfarande sitta i.

Länk till källan.

Trauma leder till att reptil- eller däggsdjurshjärnan tar över vårt rationella neurokognitiva psyke (exekutiva funktioner) (Johnson, 2021). Effekten blir känslomässiga utryck, inklusive skuldbeläggande av andra.

Skuldbeläggandet av Sverige blev sannolikt omedelbart. Det öppnade en dörr för ryssarna att föreslå en språkändring - från svenska som gett landet konstitution, Helsingfors och upplysning inklsuive universitet (1640) till ett språk som aldrig haft betydande utbredning - uralisk-finska. Det blev startskottet för Fennomanin som formellt sägs ha startat 1810 i, märkligt nog, den svenskspråkiga tidskriften Lyceum.

Fennomani innebar av avsteg från det upplysningstänkande som växte fram genom det kunskapssamhälle som nådde det svenska rikets östra del via Sverige. Det inkluderar drottning Kristinas (1629-1689) grundande av Kungliga akademin i Åbo, sedemera Helsingfors universitet och som lockade Europas stora upplysningstänkare René Descartes till hufvudstaden Stockholm.

Fennomanin övergav upplysningstänkandet till förmån för nationalromantik eller etnonationalism där individens känslor fick större tyngd än förnuftet. Det leder som regel till kognitiv kognitiv - två mentala föreställningar som konkurrerar om uppmärksamheten (Festinger, 1957, 1961).

Socialpsykologen Leon Festinger (1919-1989), som myntade begreppet efter att ha studerat sekters beteende, menar att kognitiv dissonans ger upphov till ångest. För att frigöra sig från ångesten väljer man det alternativ som är mest socialt gångbart.

Så här skriver American Psychological Association:

Det ju känslor som Fagerholm och von Numers-Ekmans uttrycker i sitt felsökande. Jag tror att det kommer att löna sig för Finland som nation om man återvänder till det Europeiska förnuftstänkande som lade grunden för Finlands akademier. Då kommer man sannolikt ha lättare att acceptera att Finlandssvenska och Sverigesvenska är dialekter av samma språk och att ett uttal aldrig blir fel utan utgör en markör för kulturell hemvist. Det kan också leda till att kritiken mot att svenskan i Finland inte marknadsförs bättre riktas åt rätt håll - de finländska myndigheterna.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter