”Jag trodde han var rik – nu måste jag betala allt”. En kommentar.

Signaturen "Camilla" hade träffat en man och var övertygad om att han hade mycket pengar. Men saker och ting förändras. Camilla får nu vara med och betala (jämställdhet) och känner sig besviken och lite lurad (bitter). Jag kommenterade på Facebook vilket ledde till att en kvinna också kommenterade, dock lite nedlåtande om män. Ytterligare en person kommenterade. Jag bidrog pro bono med en vetenskaplig sammanfattning om människans evolutionära historia, en länk till en video där en flicka visar upp "gold-digger-beteende" samt premisserna för barn emotionella och sociala anpassning. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Signaturen "Camilla" skriver till Expressen och berättar att hon träffade en man och var övertygad om att han hade mycket pengar. Men saker och ting förändrades. Camilla får nu vara med och betala (jämställdhet) och känner sig besviken och lite lurad (bitter).

Det hela kommenterades av författaren Bengt Olsson som av Expressen utnämnts till relationsexpert!? Notera att Expressen valt att lägga artikeln bekom betalvägg. Det indikerar att detta är saker som intresserar människor i sådan grad att de är beredda att betala för det.

Det hela dök upp på Facebook. Den första frågan som uppenbarar sig är: Finns det många kvinnor som är bittra över den jämställdhet som tvingar dem att vara med och betala gemensamma kostnader? Den andra frågan lyder: är Camilla unik?

Svaret på den första frågan är ja och svaret på den andra är nej. Vår arts evolutionära historia ger svaret om varför många kvinnor förväntar sig att bli försörjda.

Eftersom det hamnade på Facebook skrev jag en [vetenskapligt orienterad] kommentar:

Det hela bygger på vår evolutionära historia där kvinnor varit samlare, styrt och ställd i lägret, och där män varit jägare - sett till att det kommit resurser hem till boet. Även om vårt samhälle på pappret blivit jämställd finns denna psyko-fysiologiska impuls kvar hos vår art.

Det dröjde inte länge förrän en kvinna skrev följande, rätt bittra, kommentar:

Notera tonen. Kommentaren skvallrar om flera saker: bitterhet, mansförakt (misandri), d.v.s. den typ av attityd som traderas från relationsaggressiva kvinnor (Crick och Grotpeter, 1995) till deras omgivning, liksom avsaknad av antropologisk kunskap - studiet av människans uppkomst samt utvecklingen av mänskliga samhällen och kulturer.

Människor som uttrycker sig på det här viset är som regel väldigt övertygade, på ett inskränkt vis. Det betyder att Festingers, Rieckens och Schacters förutsägelse som regel kickar in:

En människa med en övertygelse är svår att förändra. Säg till honom eller henne att du inte håller med och han/hon vänder sig bort. Visa honom eller henne fakta eller siffror och han/hon ifrågasätter dina källor. Vädja till logik och han/hon förstår inte din poäng (länk).

Som vän av akademisk ordning kunde jag inte låta bli att pro bono förmedla akademisk kunskap. Och jag valde, som vanligt, Heiders (1958) balansteori - fokus på resonerande (Pinker, 2011) om själva attitydobjektet.

Men, Festingers, Rieckens och Schacters förutsägelse kickade in:

Kvinnans svar indikerar att tiderna inte förändrats och att hon, när fakta inte passade hennes övertygelse, helt enkelt struntade i att svara. Lite typiskt kvinnligt.

Jag svarade med att skicka en länk till en video med en ung flicka som visar upp ett så kallat "gold-digger-beteende" som varit typiskt för vår art de senaste årmiljonerna - att vilja bli försöjd av någon (länk).

Ytterligare ett svar kom:

Kvinnan bidrog inte i själva kommunikation. Det brukar indikera så kallad stonewalling - att vändaryggen till. Jämför även Festinger, Reicken och Schacter ovan.

Tillägg. Statistik visar att ifall där kvinnor som påverkats av personal inom socialtjänsten startar en vårdnadskonflikt, diskriminerar domstolspersonal barns pappa-relation i 75 % av fallen. Omvänt betyder det att de premierar kvinnors önskan om att bli "bidragstanter" (Biringer och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratski, 2008; Österberg, 2004). Fenomenet kallas moderspresumtionen och skadar barns emotionell och sociala anpassning och kognitiva utveckling (Macrae, 2021; Österberg, 2004). Det ökar risken att barnen utvecklar antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).

En intressant aspekt är att samma personal verkar leva med övertygelsen att moderspresumtionen inte tillämpats sedan 1976!?

En Twitterkommunikation indikerar att domstolspersonal anser att moderspresumtionen avskaffades 1976. Det är dock en falsk föreställning.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter