Leo Holmberg har blivit magister från ÅA på rekordsnabba tre år – en förklaringsmodell med fokus på utvecklingspsykologi och papparelation

Leo Holmberg har tagit en magisterexamen på tre år istället för brukliga fem år (det stod tidigare fyra, vilket var ett antagande från dåtida svenska förhållanden.). Det betyder att han använt 60 % av den förväntade studietiden. Fil mag Holmberg valde matematik som huvudämne. Förklaringen till Leos prestation är uppväxtförhållandena under hans första levnadsår samt den nära papparelationen. Det späddes på med beslutet att läsa olika ämnen under universitetsstudierna. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Leo Holmberg har tagit en magisterexamen på tre år istället för brukliga fem. Det betyder att han använt 60 % av den förväntade studietiden. Fil mag Holmberg valde matematik som huvudämne.

Länk till källan.

Holmberg verkar inte ha genomfört ett fåtal intervjuer för sin datainsamling, utan tagit sig för att att lösa matematiska problem.

Holmberg valde också en klassiskt akademisk ansats - att läsa ämnen som kan upplevas som ortogonala till matemikens stringens. 

Historien visar att de stora tänkarna använde just en mångfaldigt perspektiv.

Hur förklarar man Leo Holmbergs prestation?

Sannolikt är hans minnesbild av när hans intresse uppstod missvisande. Det hänger samman med att minnet är konstruktivt (Schacter och Addis, 2007).

Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem (s. 774)

Dock finns det andra ledtrådar i hans vittnesmål som rimmar med vad vetenskapen säger. Hemförhållanden och föräldrarnas uppfostringsstil under de första levnadsåren hänger samman med kognitiv utveckling och skolprestation vid 10 år och senare (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).

Till detta kommer papparelationen. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004):

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen.

Slutsats. Leo Holmberg prestations, att klara av sina magisterstudier på 60 % av tiden, förklaras av de uppväxtförhållanden som rådde under hans första levnadsår och senare, den fortsatta nära relationen till hans pappa. En viktig aspekt var också den akademiska ansatsen - att välja att läsa olika ämnen - att bli en polymath.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter