Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Dagens Nyheters och Hufvudstadsbladets reporter och tidigare Rysslandskorrespondent, Anna-Lena Laurén, har skrivit [ytterligare] en krönika över sin besvikelse att inte längre vara ackrediterad som journalist i Ryssland.
Länk till källan.
En märklig detalj i inledningen av krönikan är följande:
Vad menar hon med det?
Laurén fortsätter sedan med att definiera begreppet propaganda. Enligt henne är syftet att skapa associationer.
Det kommer så en jämförelse mellan den ryska TV-kanalen Perjyv och Finlands Institut för Hälsa och Värdfärd (THL).
Laurén fortsätter:
Laurén fortsätter med det hon kallar "oberoende medier" och att folk i just Ryssland inte verkade förstå vad det innebar.
Och så väninnan som börjat använda ordet "mattbomba" efter att ha snappat upp det på Telegram. Det ledde till att Lauréns syn på henne ändrades.
På det följer ett stycke där Laurén insinuerar att det skulle vara dåligt att skaffa sig information genom andra kanaler än traditionella medier. Och så fick den amerikanska journalisten Tucker Carlson en släng av sleven.
Laurén upprepar ordet sekt (hon gör detsamma med ordet propaganda).
Stämmer uppgifterna?
Nja, det är förstås utmanande att svara på. Den här typen av texter kan ju tolkas på många olika sätt. Dock kan man tillämpa epistemisk vaksamhet, disjunktivt resonerande och numeracy för att försöka reda ut vad som är konsistent med fakta (Brooks och Pui, 2010; Sperber et al. 2010; Stanovich, 2009; Österberg, 2021, kap 3).
Det centrala begreppet i Lauréns diskurs är propaganda och hon menar att syftet är att skapa associationer.
Andra källor gör gällande att syftet med propaganda är att påverka (SO-rummet; Statens medieråd; Wikipedia).
I den kontexten gör Laurén en jämförelse mellan en rysk mediekanal och finska THL och det verkar som att man underförstått ska förstå att THL står för information och Perjyv för propaganda.
På sin hemsida har THL skrivit (2022) om något som heter North Karelia Project - ett hälsoprojekt som satte Finland på kartan och där personalen på THL stolt påtalar att man lyckades övertyga Finländarna att äta mindre smör och salt.
Länk till källan.
Vad menar hon med det?
Laurén fortsätter sedan med att definiera begreppet propaganda. Enligt henne är syftet att skapa associationer.
Det kommer så en jämförelse mellan den ryska TV-kanalen Perjyv och Finlands Institut för Hälsa och Värdfärd (THL).
Laurén fortsätter:
Laurén fortsätter med det hon kallar "oberoende medier" och att folk i just Ryssland inte verkade förstå vad det innebar.
Och så väninnan som börjat använda ordet "mattbomba" efter att ha snappat upp det på Telegram. Det ledde till att Lauréns syn på henne ändrades.
På det följer ett stycke där Laurén insinuerar att det skulle vara dåligt att skaffa sig information genom andra kanaler än traditionella medier. Och så fick den amerikanska journalisten Tucker Carlson en släng av sleven.
Laurén upprepar ordet sekt (hon gör detsamma med ordet propaganda).
Stämmer uppgifterna?
Nja, det är förstås utmanande att svara på. Den här typen av texter kan ju tolkas på många olika sätt. Dock kan man tillämpa epistemisk vaksamhet, disjunktivt resonerande och numeracy för att försöka reda ut vad som är konsistent med fakta (Brooks och Pui, 2010; Sperber et al. 2010; Stanovich, 2009; Österberg, 2021, kap 3).
Det centrala begreppet i Lauréns diskurs är propaganda och hon menar att syftet är att skapa associationer.
Andra källor gör gällande att syftet med propaganda är att påverka (SO-rummet; Statens medieråd; Wikipedia).
I den kontexten gör Laurén en jämförelse mellan en rysk mediekanal och finska THL och det verkar som att man underförstått ska förstå att THL står för information och Perjyv för propaganda.
På sin hemsida har THL skrivit (2022) om något som heter North Karelia Project - ett hälsoprojekt som satte Finland på kartan och där personalen på THL stolt påtalar att man lyckades övertyga Finländarna att äta mindre smör och salt.
Länk till källan.
Var det information eller propaganda?
North Karelia Project var del av ett större projekt - Seven Countries Study (SCS; 1956-). En av inspiratörerna till SCS var den svenska biokemisten och läkaren Haqvin Malmros (1895-1995) som gjort en epidemiologisk jämförande studie som inkluderade Finland, Danmark, Norge, Sverige och norra USA. Malmros följde de då heta trenden att dra slutsatsen att mättat fett och kolesterol förklarade en betydande del av variansen för hjärtproblem (Malmros, 1950).
Det THL inte skriver, men som blir uppenbart om att tittar på den karta som beskriver länderna inom SCS, är att man i Finland tog data från två ställen: Svenskspråkiga Åbo-trakten och uralisk-finska norra Karelen.
Anledningen var, och är, att södra Finland sedan vikingatiden är svenskspråkigt, har en svensk socio-kultur och i huvudsak har lika biologi som Sverige. Karelen ligger norr om den gräns som beslutades genom Nötebörgstraktatet (1323) och som fortfarande utgör en psykologisk gräns mellan norra och södra Finland (Pagel, 2019).
Var var då skillnaderna mellan de olika datainsamlingarna?
Vetenskapsjournalisten Nina Teicholz tog sig för att granska näringsforskning och inkluderade då Seven Countries Study i sin granskning. När hon granskade utbredningen av hjärtohälsa mellan Åbo och norra Karelens noterade hon att 300/10 000 drabbades av infarkt i Åbo medan motsvarande siffra var 995/10 000 i norra Karelen. Hon noterade också att dieten i Åbo och Karelen var lika (Teicholz, 2014).
Men redan åtta år tidigare hade man i studien Women's Health Initiative konstaterat noll effekt av mättat fett på hjärthälsa. Dock hade man noterat att kvinnor som tidigare haft hälsoproblem och som minskade intaget av mättat fett med ca 10% fick en ökad risk (28%) att få hjärtproblem (Howard, 2006).
Och ett par år efter Teicholz granskning publicerades en studie som utgick från nyligen upptäckta rådata från Seven Countries Study. Resultatet avvisade påståendet att mättat fett ökar risken för hjärtohälsa (Ramsen et al. 2016).
Året efter testade PURE-projektet vilket som var sämst för hälsan, fett eller kolhydrater. Resultatet visade att kolhydrater ökade risken (Dehghan et al. 2017).
Detsamma gäller salt vars konsumtion inte korrelerar med högt blodtryck utan är en av många mineraler som krävs för att upprätthålla balans i kropp och själ (Mente, 2018; Mente et al. 2021).
Men redan 1972 publicerade John Yudkin boken Sugar: Pure, White, and Deadly som visade att det stora hälsoproblemet är socker och andra snabba kolhydrater.
Lauréns insinuation att THL skulle vara en bättre källa jämfört med en rysk mediekanal kanske inte riktigt stämmer.
Laurén nämner också ordet sekt. Hon passar på att upprepa det minst en gång. Hon väljer att betrakta dem som tror på den ryska propagandan som medlemmar i en sekt.
1956 studerade socialpsykologerna Leon Festinger, Henry Riecken och Stanley Schachter fenomenet sekt. De hade infiltrerat en av de första domedagssekterna som hävdade att världen snart skulle gå under som en funktion av höjda havsnivåer.
Hemmafrun Dorothy Martin (1990-1992) påstod sig ha fått ett meddelande från planeten Clarion om att Jordens skulle slukas av havet. Det hela nedtecknades med dåtidens lördagsnöje - automatic writing - som även hade tillämpning i de nordiska länderna.
25 personer följde Martins råd och sålde sina tillhörigheter, tog bort alla metallföremål från sina kläder och följde Martin till en grotta. Där skulle de tillsammans invänta räddningen - ett rymdskepp (Festinger et al. 1956/2008; Turner och Pratkanis, 1998).
Laurén/HBL/DN har själv hoppat på ett liknande propandatåg genom att återkommande skriva om det de kallar "klimatkrisen".
Detta manifesterades i krönikan - Att stirra sig blind på detaljer (Laurén, 2021) - där Laurén skrev om utmaningen med att starta morgonen från landstället på kobben ute i skärgården efter att ha läst tidningen i 'paddan', samtidigt som tankar på så kallade optimister trängdes i hennes sinne:
“Vår grundläggande optimism är en orsak till att vidden av klimatförändringen gick upp för oss så sent. Själv kommer jag ihåg domedagsprofetiorna från min barndom om ozonskiktet. Det skulle gå åt skogen – men det åtgärdades ju. Diskussionen om säldöden och de sura regnen, om havsörnarna som nästan utrotades”.Läs min kommentar: 'Att stirra sig blind på detaljer' (Laurén, HBL). En kommentar
Det finns inget som tyder på att Laurén eller hennes kollegor på Dagens nyheter respektive Hufvudstadsbladet har en så kallad susning om begreppet klimat. Ändå sprider de vad som närmast liknar den propaganda som Laurén själv är kritisk till i en annan kontext.
Och kanske är hon och hennes kollegor själv påverkade av en sekmentalitet? Minns inledningen på When Prophecy Fails ..
“A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point”.Och kanske var det därför Laurén medvetet eller omedvetet exkluderade det kända begreppet Politiskt korrekthet (PK), ett begrepp som uppstod i den forna kommunistdiktaturen Sovjet (1917-1991).
PK innebär att man förvisso accepterar fakta men att dessa fakta läggs ut sidan i det rådande politiska klimatet. Konstantin Kisin, som själv föddes i Sovjet och som tillbringade delar av sin uppväxt där innan familjen flyttade till England, ger en målande beskrivning av begreppet.
"The word on the street" gör gällande att det var Laurén själv som avstod från att söka ackreditering att fortsätta verka som journalist i Ryssland. Om det är sant var det ingen som tvingade eller hindrade henne - det var hennes eget beslut. Men sedan dess har hon ältat var som närmast liknar en offer-mentalitet i frågan.
Och det är inte mer sektmentalitet att underordna sig den politisk korrekthet som nu råder i Ryssland jämfört med att recitera att det råder en "kris" på grund av förändringar i klimatet, eller att THL fortsätter marknadsföra falska slutsatser från Seven Countries Study.
Och propaganda handlar om inte om att skapa associationer utan om att påverka. Och det är väl vad Laurén själv strävar efter, eller?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
"The word on the street" gör gällande att det var Laurén själv som avstod från att söka ackreditering att fortsätta verka som journalist i Ryssland. Om det är sant var det ingen som tvingade eller hindrade henne - det var hennes eget beslut. Men sedan dess har hon ältat var som närmast liknar en offer-mentalitet i frågan.
Och det är inte mer sektmentalitet att underordna sig den politisk korrekthet som nu råder i Ryssland jämfört med att recitera att det råder en "kris" på grund av förändringar i klimatet, eller att THL fortsätter marknadsföra falska slutsatser från Seven Countries Study.
Och propaganda handlar om inte om att skapa associationer utan om att påverka. Och det är väl vad Laurén själv strävar efter, eller?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment