Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
“Enligt forskning är enbart 25 procent av narcissister kvinnor - och deras narcissistiska drag skiljer sig en hel del från männens.”Utspelet kommer från tidningen Må bra som intervjuat Espen Skorstad som specialiserat sig på klinisk respektive arbets- och organisationspsykologi.
Länk till källan.
Personalen på Må bra har gjort en så kallad re-write från en annan tidning - Dagbladet. Där ligger artikeln bakom betalvägg.
Länk till källan.
Skorstads listar saker som han menar är utmärkande för kvinnliga narcissister:
- Vanliga regler gäller inte dem.
- För narcissisten är det helt naturligt att exempelvis tränga sig före i en kö.
-
De tar plats i alla sammanhang, och om någon reagerar är det ofta den andra personens fel.
-
Vill helst synas ihop med människor med hög status. Det kan vara både kvinnor och män med hög status på jobbet, i umgängeskretsen eller kända profiler.
-
Fantiserar om sin egen stora framgång med allt från skönhet till den perfekta kärleken.
-
Är överdrivet utseendefixerade och kan därför framstå som ytliga och exhibitionistiska.
-
Vill ha bekräftelse och uppmärksamhet. Jakten på ständig bekräftelse kan pågå bland vänner, på fest eller i sociala medier och upptar mycket tankeverksamhet hos narcissisten. Ofta söker de uppmärksamhet genom att exempelvis klä sig på ett utstickande sätt, göra eller säga något som väcker reaktion.
-
Pratar ofta om att de är deprimerade, och gör sig till ett offer i olika situationer.
-
Är de föräldrar tillsammans med någon, finns det de kvinnliga narcissister som hotar med att lämna pappan och ta med sig barnen som ett sätt att utpressa och ha kontroll.
- Hon kan ljuga om allvarliga saker, exempelvis att hon har blivit misshandlad av sin pojkvän, även om så inte är fallet.
Diagnoser för mentala ohälsa tenderar att trenda. I samband med spridning av läkaren Sigmund Freuds (1856-1939) teorier började folk sannolikt redan i slutet av 1800 - talet köa till den terapisoffa Freud sannolikt var upphovsman till.
Det är i den Zeitgeisten som begreppet narcissism dyker upp för att diagnostisera saker som har med mental ohälsa att göra. Det verkar ha varit lite trendigt att använda den klassiska litteraturens dramer som modell för diagnoser. Till det ska läggas att 1800 - talets läkekonst hade en del att önska.
Begreppet Narcissism kommer från eposet om Narcissus av Ovidius Naso (43 f.Kr. 17/18 AD). Han betraktades som vek (inte speciellt fysiskt stark), kom från en förmögen familj, studerade retorik - konsten att övertyga - och ägnade sedan sitt liv åt att dikta ihop fantasier.
Ovidius favorit-temat verkar ha varit erotik - sexualitet som lägger tonvikten på de sinnliga, sensuella aspekterna av kärlekslivet.
Kanske var det förvecklingar i samband med dessa erotiska tankar som fick honom förvisad från Rom till Tomis (senare Constanta) i dagens Rumänien 8 AD (markerat med rött på kartan)?
Vän av ordning ser att avståndet från Rom till Tomis (Contanta) är synnerligen stort. Fågelvägen rör det sig om 1317 km. Med dåtidens transportmedel torde resan har tagit veckor och varit synnerligen utmattande, speciellt för en person som redan var vek och som ägnade dagarna i storstadens vimmel. Kanske ägnade ändå Ovidius resan åt det han var bäst på - att skriva?
Det är nämligen vid tiden för relegeringen, år 8 AD, som eposet om Narcissus kommer till, som del (bok III) av eposet Metamorfoser - 250 sagor som kretsar kring kärlek, romerska festivaler och övergivna kvinnor.
Man kan tolka det som att Narcissus egentligen är Ovidius som känner självömkan, med all rätt, över att han relegerats från huvudstadens sus och dus.
Relegeringen, som var en mildare form av förvisning, ledde sannolikt till att Ovidius drabbades av depression (vem hade inte gjort det?). Ovidius betraktades ju som en vek person vilket indikerar att han redan innan relegeringen var undernärd. Det brukar inkludera mental ohälsa.
Och väl i Tomis (Contanta) hade han sannolikt bara sig själv att umgås med. Kanske var det då idén till Narcissus föddes?
I så fall handlar Narcissism inte om självupptagenhet utan om ensamhet. Men det var sannolikt det förstnämnda som traderades av psykoanalytiker.
I början och mitten av 1900 - talet fanns det anledning att må dåligt som en funktion av kommunisternas statskupp i Ryssland, första och andra världskriget samt den fattigdom som dominerade världen över.
Senare, under efterkrigstiden blev också Freuds idéer synonyma be begreppet psykologi, vilket är lite märkligt med tanke på att han var läkare, sannolikt med tilläggsutbildning i psykiatri.
Notera att detta vara innan Joy Paul Guilford tog rollen som ordförande för American Psychological Association (APA) 1950. Guildford anses varit starkt bidragande till att psykologiämnet började använda statistiska modeller för att påvisa förekomst av latenta strukturer, dess korrelationer och eventuellt kausala samband.
I samband med sin installation, publicerade Guilford även artikeln Creativity i American Psychologist. Men artikelns fokus är inte kreativitet utan faktoranalys, d.v.s. den metod som nu är standard för att beräkna förekomst av latenta konstrukt.
Det hindrade inte psykoanalytiker att långt in på 2000 - talet fortsätta tradera idéer som Freud och hans efterföljare torgfört.
Narcissism har blivit ett modeord som folk slänger in för att förklara en annan persons beteende.
Och i den aktuella artikeln från Må bra listas markörer som tillsammans kan synliggöra ett så kallat syndrom.
Men att vara uppmärksamhetssökande kanske bara är ett tecken på att man känner sig ensam?
Och det finns skillnader mellan män och kvinnor.
2005 genomförde psykologen Steven Pinker föreläsningen The Truth cannot be sexist där han bland annat redogjorde för skillnader mellan män och kvinnor.
Dr Pinker poängterade att medans män kan ägna sig åt jobbet mer eller mindre hela livet, så kräver kvinnor även familj och vänner. Eller som Pinker säger: - ett liv!
Det indikerar att kvinnor har ett större behov som socialt familjeliv jämfört med män och om det uteblir, kan drabbas av mental ohälsa.
I februari 2020 gästade Robin Dunbar Helsingfors universitet där han föreläste om social lycka liksom skillnader mellan pojkar och flickor samt män och kvinnor. Föreläsningen var marknadsföring av hans bok How Many Friends Does One Person Need? (2021).
Under föreläsningen visade Dr Dunbar en bild på en pojke, en boll och en vägg. Pojken sparkade bollen mot väggen. Dr Dunbar sa att pojkar inte har något speciellt stort behov av socialt umgänge. Han fortsatte: sannolikt räckte det att ha väggen att umgås med. Det är dock värt att notera att pojkar och män trivs bra i sociala sammanhang. Ge dem en boll ...
Sedan mer eller mindre upprepade han det Dr. Pinker sagt 15 år tidigare - att flickor och kvinnor behöver ett socialt sammanhang.
Och det finns en övre gräns; det verkar som att flickors och kvinnors sociala umgänge fungerar bäst om antalet är max 5 personer.
Sedan 2015 har flera fall uppmärksammats där myndighetspersonal, speciellt personal inom socialtjänsten, påverkat kvinnor att isolera barnen från deras pappor. Och dessa fall följer samma mönster:
- kvinnors mentala tillstånd, ofta manifesterat genom vägran att kommunicera med barnens pappa.
- Personal inom socialtjänstens inblandning och tillämpning av Lundgren et al. (2001) obskyra idéer,
- Domstolskollektivets tillämpning av moderspresumptionen.
Det första fallet publicerades 2015 och visar hur personal inom socialtjänsten ignorerar en mammas fysiska våld mot barnet och där domstolspersonalen, Ylva Teurneu, ignorerade detsamma liksom forskning som demonstrerar papparollens avgörande betydelse för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Lunds tingsrätt
I december 2015 uppmärksammades Anita Enocksson, anställd vid Ångermanlands tingsrätt, för att bejaka en mammans (eller socialtjänstens?) önskan att isolera barnet från sin viktiga pappa [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Ångermanland
Ett tredje fall uppdagades hösten 2022. Mamman hade under en längre tid vägrat tala med barnets pappan vilket indikerar psykisk ohälsa. Personal vid socialtjänsten i Örebro respektive Värmlands tingsrätt, Victoria Håpnes, hindrade aktivt barnet att ha tät och nära kontakt med sin viktiga pappa [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa
I det fallet dök begreppet Narcissism upp. Pappan ansåg att mamman led av Narcissism.
Därefter dök ett antal andra fall upp där beteendemönstret var detsamma; mamman slutade kommunicera (det är en diagnos) och personal inom socialtjänsten och domstolar agerade aktivt för att isolera barnen från pappan.
Här framkom något intressant: en mamma som med hjälp av personal inom socialtjänst och domstolar lyckats isolera barnen från sin viktiga pappa, hade en diagnos - Borderline Personality Disorder [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Case 2: risk för flykt med barnen
Kvinnors relationsaggressiviet och vårdnadskonflikter verkar hänga ihop med Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014). Se även Ruffalo (2024).
Genom fallet Heard - Depp fick vi också genom rättspsykologen Dr Shannon Curry detaljerad kunskap om hur man mäter Borderline Personality Disorder och dess grundläggande orsaker Har Håpnes cherry-picking lett till att barnet drabbats av Complex childhood trauma?
Eftersom alla mammorna i granskningen visade upp lika beteendemönster är det möjligt att dra slutsatsen att de drabbats av samma mentala utmaningar som bland annat manifesteras i att de vägrar tala med pappan. Och många av deras beteendemarkörer överensstämde med listan som tillsammans skapar syndromet Narcissism:
- hade trassliga relationer med sina egna mammor (Complex Childhood Trauma).
- sökte uppmärksamhet
- hade för vana att skylla ifrån sig
- är lite överdrivet utseendefixerade, speciellt i sociala medier.
- Sökte hela tiden bekräftelse.
- pratar ofta om att de är deprimerade, och gör sig till ett offer i olika situationer.
- de har förverkligat hotet att lämna pappan och ta med sig barnen som ett sätt att utpressa och ha kontroll.
- ljuger om allvarliga saker, exempelvis att hon har blivit misshandlad av sin pojkvän, även om så inte är fallet.
Men, det verkar som att Ovidius beskriver Narcissus ensamhet efter relegeringen från Rom till Tomis, och att det man nu för tiden kallar Narcissism snarare handlar om Borderline Personality Disorder.
Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).
More about my expertise:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment