Tuesday, January 30, 2024

Ulrikasborgsfallet. Domstolspersonalen har dragit vissa slutsatser (det kallas mellandom på juridiska). Förklaringsmodellen brister.

Personalen vid Helsingfors tingsrätt har dragit vissa slutsatser (det kallas mellandom på juridiska). Media har rapporterat. Domstolspersonalen är sannolikt biased. Modern forskning som använder adekvat metod visar att (1) juridisk metod inte tillåter slutsatser om orsak-verkan, utan begränsas till åsikter, (2) våld i nära relationer är typiskt kvinnligt och att dödligt våld är osannolikt. Finska myndigheter har meddelat att kvinnors relationsaggressivitet/psykiska våld är ett stort problem som ökar. 40 % av skolbarnen är drabbade. 2022/20223 mördades [minst] 2 barn av sina mammor. En bodde på ett av socialtjänstens boenden. 2022 körde mannen sin bil utför Estnäskajen. Det är en tydlig markör för mental ohälsa. Sannolikt var han utsatt för relationsvåld. Myndighetspersonal ignorerade detta. Polisen fick en smäll på fingrarna. En förklaring kan vara att myndighetspersonal vägrar acceptera forskning om våld i nära relationer till förmån för idéer som saknar vetenskaplig grund. Om personal inom polis, domstolar och socialtjänsten accepterat forskning om våld i nära relationer och därmed uppmärksammat mannens (och barnens) utsatthet för kvinnans sannolika relationsvåld, då hade kvinnan sannolikt levt idag (liksom de två barnen som mördades av sina mammor). 7 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Domstolspersonal har dragit vissa slutsatser (det kallas mellandom på juridiska). Media har rapporterat:

På bilden syns de stora vinnarna: juristkonsulterna som cashar in storkovan på detta skådespel.

Länk till källan.

YLEs personal rapporterar att det pågår en undersökning om mannen mentala hälsa.

På bilden syns de stora vinnarna: juristkonsulterna som cashar in storkovan på detta skådespel.


Länk till källan.

Det finns några aspekter som är fel i medias rapportering.
  • Eftersom tingsrätten är en arbetsplats, måste det vara personalen som jobbar där som dragit slutsatserna.
  • Det går inte att påvisa speciellt mycket med juridiska analyser, eftersom dialektiv och retorik bygger på subjektivitet. Ansatsen är en kvarlega från Hammurabis och Ciceros dagar.
  • Domstolspersonalens omdöme påverkas av det som händer i deras omgivning (tidningar och TV).
  • Under renässansen och upplysningen började akademiska institutioner basera sina analyser på sannolikhet (renässansen) och generella modeller (upplysningen). Några hundra år senare är det detta sätt att tänka som skapat det kunskapssamhälle vi alla åtnjuter.
Utmaningen här är att personal inom polis, domstolar, socialtjänst och media är biased - har konformeras kring tanken att relationsvåld ska attribueras på män. I Norden har denna hypotes marknadsförts av sociologen Eva Lundgren.

Lundgren skrev tillsammans med gynekologen Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand (ROKS) en pilotstudie om upplevelse av våld i nära relationer där de exkluderade män. Enkäten publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001). Lundgren och Heimer promoverades till professorer vid Uppsala universitet.

2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Dr Lundgrens arbete och fann att slutsatserna inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:


Tanken var att sparka Lundgren, men en felskrivning höll henne kvar på lönelistan. Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011). Det räddade sannolikt räddade många barn (och män).

Notera: det är extremt ovanligt att ge en professor förbud att undervisa och handleda.

Trots detta har boken marknadsförts av svenska Brottsoffermyndigheten som leds av Anders Alenklint (utbildning: juridik), svenska jämställdhetsmyndigheten som leds av Lena Ag (utbildning okänd) och Finlands diskrimineringsombudsman Kristina Stenman (sannolik utbildning: juridik). Så här uttryckte sig en anställd på Jämställdhetsmyndigheten - Berit Jenrberg - i en intervju i början av 2022:


Länk till källan.

Jag har utvecklat en modell som jag kallar Rationellt tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). Den bygger på tre etablerade teorier:
  • Epistemisk vaksamhet - var misstänksam mot ett meddelande och avsändarens syfte med meddelandet (Sperber et al. 2010).
  • Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).
  • Disjunktivt resonerande ha ett explorativt perspektiv (Stanovich, 2009).
Med utgångspunkt R.E.T. kan man ställa frågan: hur ser det ut på riktigt?

Om man utgår från vetenskapligt tänkande, dvs. att man utgår från en generell bild, då blir det dels lite krångligare, dels en annan slutsats. Forskning har sedan 1970-talet visat att våld i nära relationer fördelar sig enligt följande:
  • Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  • Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor.
  • Psykiskt våld i nära relationer, relationsaggressivitet, är typiskt kvinnligt. 
Det innebär två saker:
  • att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna.
  • att förekomst av dödligt våld är osannolikt.
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

I Finland har olika myndigheter meddelat:
  • att just finska kvinnors relationsaggressivitet/psykiska våld är det stora problemet (Helsingforspolisen, 2022).
  • att det psykiska våldet liksom dödligt våld mot små barn ökar (Finlands barnombudsman, Barnrättskonferensen 2023). 
Under 2022 mördade en mamma sitt barn på ett av socialtjänstens boende i Helsingfors för kvinnor med mentala utmaningar (Björkqvist, 2022). 2023 mördare ytterligare en mamma i Finland sitt barn (Salmela, 2023). I det första fallet avstod Helsingforspolisen att utreda socialtjänsten, trots att det var personalen där som tvingade barnet att isoleras tillsammans med mamman som sedan mördade honom (handlingen var medveten). I det andra fallet konstaterade Finlands Barnombudsman Elina Pekkarinen att man inte lärt sig något av tidigare dödsfall. Paradoxen är att jag delgav Pekkarinen information om kvinnors relationsaggressivitet vid Barnrättskonferensen 2022, dels verbalt under frågestunden, dels via mail. Ergo. Hon hade kunnat agera för att hindra att ytterligare ett barn mördades av sin mamma.

Det verkar finnas en kollektiv fixering vid Lundgren & Co idéer (som ledde till att Uppsala universitet stoppade Lundgren från att handleda och undervisa).

Under Barnrättskonferensen 2023 meddelade värdinnan som intervjuade Barnombudsmannen att 40 % av de finska skolbarnen rapporterat att de utsatts för psykiskt våld i hemmet. Det motsvarar ca 286 000 barn. Notera att det rör sig om mammors våld mot barn (och män).

Notera: familj är något som kvinnor eftersträvar i betydligt större utsträckning jämfört med män (Pinker, 2005; Dunbar, 2021). Hon verkar ha varit i den åldern då klimakteriet kickar in. Kvinnan hade [minst] ett misslyckat förhållande bakom sig. Det pekar på relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

Under 2022 rapporterade HBL att mannen som nu står anklagad kört sin bil över Estnäsjkajen. I bilen satt den nu avlidne frun, barn och en hund.

Man behöver inte vara raketforskare för att lista ut att den som agerar på det sättet sannolikt mår dåligt.

Mannen lär redan då ha meddelat att han mådde psykiskt dåligt.

En sannolik tolkning är att det handlade om ett flyktbeteende, bort från en relationsaggressiv kvinna. Den mest sannolika förklaringen är att han utsatts för psykiskt våld av sin nya fru.

Varför reagerade ingen?

HBL rapporterade även att riksdagens justitieombudsman gett polisen, och jag citerar, en smäll på fingrarna, för att de ignorerat psykisk ohälsa. Varför ignorerade polispersonalen och annan  myndighetspersonal mannens psykiska ohälsa?

Exakt vad som utspelat sig den ödesdigra natten kommer vi aldrig få veta. Notera att det var inte värre än att grannarna medvetet valde att somna om. Det bästa svaret får vi genom att utgå från generella modeller (se ovan).

Det mest sannolika är att kvinnans relationsaggressivitet utmynnade i fysiskt våld och att mannen till slut inte orkade vara passiv (det vanligaste). Han svarade på hennes (det typiska) våld. Det fick ödesdigra konsekvenser. Mannen har också erkänt att deras bråk ledde till det osannolika: att en av dem dog. Notera att sannolikheten för detta - 0,000005.

En annan konsekvens blev att barnen drabbades; barn vars förälder dödas drabbas av trauma som kan sitta i resten av livet (Clements and Burgess, 2002; Malmquist, 1986).

Ergo. Våld i nära relationer är typiskt kvinnligt. Dödligt våld drabbar lika osannolikt barn, män och kvinnor. Samtidigt ökar kvinnors psykiska våld liksom dödliga våld mot små barn ökar i Finland. Mannens beteende, att köra bilen över Estnäskajen, var en tydlig indikation på att något inte stod rätt till. Men myndighetspersonal valde att vara passiv. Om personal inom polis, domstolar och socialtjänsten accepterat forskning om våld i nära relationer och därmed uppmärksammat mannens (och barnens) utsatthet för kvinnans sannolika relationsvåld, då hade kvinnan sannolikt levt idag (liksom de två barnen som mördades av sina mammor).

Detta skrev jag:

10 november 2023. Dödsfallet i Ulrikasborg. Är Polis- och juristpersonalens hypoteser sannolikt? En titt på fakta om fallet och våld i nära relationer.

9 december 2023. Vittnen om Ulrikasborgsfallet: Kan vittnen verkligen minnas rätt och fanns det några husdjur?

Jämför med två fall i Florida pappors mördats under pågående vårdnadstvister: där man misstänker att två små pojkars mormor som nu står åtalad för att ha planerat och låtit sin son (pojkarnas morbror) mörda deras pappa: Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

at

No comments:

Post a Comment

Subscribe to: Post Comments (Atom)