Alisa Heman, 22, blir lätt orolig och hon är inte ensam – forskare har en klar uppfattning om varför ångest blir vanligare. Har de verkligen det?

Finsk media reciterar tidigare påståenden om att sociala medier skulle ge upphov till oro och ångest. Men ångest har sitt ursprung i neuroticism, utsatthet för psykiskt våld i hemmet (Complex childhood trauma) och näringsbrist - brist på animaliskt fett. I Finland rapporterar myndighetspersonal och intresseorganisationer samma sak - det psykiska våldet i hemmet är den stora utmaningen. Psykiskt våld är typiskt kvinnligt. I Finland har man också fettskräck. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Finsk media reciterar tidigare påståenden om att sociala medier skulle ge upphov till oro och ångest.

Länk till källan.

Artikeln är bakom lås och bom, men i ingressen ser man att hänvisningen går till någon forskare som hävdar att det handlar om sociala medier.

Tidigare har statliga Yle hävdat att ätstörningar kan beror på sociala medier: SwedishFinnish Yle claims that eating disorders are caused by social media. In reality, it's Complex childhood trauma.

Man skulle kunna säga att det handlar om en tematisk recitering.

För att redan ut såna här komplicerade saker räcker det förstås inte att förlita sig på vad gammelmedia kablar ut. Man behöver tränga undan tänkande som bygger “naturlig dumhet” – tendensen att premiera information som är:

• prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
  
  
• upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
  
  
• eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).

Naturlig dumhet är kongruent/konsistent med Dysrationalia – oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (detta inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet) (Stanovich, 1993).

För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010).

Den första frågan lyder: vad är oro och ångest?

Ett enkelt sätt att ta reda på det är att kolla med American Psychological Associations (APA) uppslagsverk säger om saken. Där står följande:

På Svenska:

“en känsla som kännetecknas av oro och somatiska symtom på spänning där en individ förutser överhängande fara, katastrof eller olycka. Kroppen mobiliserar sig ofta för att möta det upplevda hotet: Musklerna blir spända, andningen går snabbare och hjärtat slår snabbare. Ångest kan skiljas från rädsla både begreppsmässigt och fysiologiskt, även om de två termerna ofta används omväxlande. Ångest anses vara ett framtidsorienterat, långtidsverkande svar som i stort sett fokuserar på ett diffust hot, medan rädsla är ett lämpligt, nutidsorienterat och kortlivat svar på ett tydligt identifierbart och specifikt hot. – angelägen”.

Länk till källan.

Ångest har sin grund i neuroticism – oro för framtiden – som även lägger grunden för depression (Thompson, 2008; Zinbarg et al. 2016).

Kända förklaringar:

1. Complex childhood trauma som funktion av psykiskt våld. I Finland är 40% av skolbarnen drabbade av psykiskt våld i hemmet (Estlander, november 2023). Enligt forskning är psykiskt våld – relationsaggressivitet – typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Enligt Helsingforspolisen (april, 2022) är kvinnors relationsaggressivitet deras stora utmaning. Psykiskt våld – relationsaggressivitet – kan förklaras som regel av mentala utmaningar: hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9).
   
   
2. Näringsbrist. Hjärnan behöver en mängd mikronutrienter och animaliskt fett (Ede, 2019; Ylilauri et al. 2019). Människor som avstår animaliskt baserad mat rapporterar också oro för framtiden, depression och ångest. I Finland hävdar lokala näringsforskare att animaliskt fett skulle vara hälsovådligt (Fageström, 2016; Virtanen och Hackman, 2023).

Notera. Finland störst utbredning av depression i hela EU (Estlander, november 2023) och mest Alzheimers i världen (Österberg, 2022, 2023 a b, c, 2024 a b c d e f. 🤔

Slutsats. Finsk media reciterar tidigare påståenden om att sociala medier skulle ge upphov till oro och ångest. Men ångest har sitt ursprung i neuroticism, utsatthet för psykiskt våld i hemmet (Complex childhood trauma) och näringsbrist - brist på animaliskt fett. I Finland rapporterar myndighetspersonal och intresseorganisationer samma sak - det psykiska våldet i hemmet är den stora utmaningen. Psykiskt våld är typiskt kvinnligt. I Finland har man också fettskräck.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter