“Forskare: onödig hets bland föräldrar att hämta tidigt". Stämmer uppgifterna?

Statliga radio P4 har låtit intervjua Ingrid Pramling Samuelsson som forskar på dagisbarn. Hennes ansats är phenomenographic research approach – en subjektivt kvalitativ ansats. Studier som genomförts med vetenskaplig ansats lyfter snarare fram föräldraskapet, speciellt under de fyra första levnadsåren. Det finns en pappa-effekt. Pramling Samuelsson ansats är dagis, dvs. det som händer utanför hemmet där den avgörande mentala anpassningen och utvecklingen sker. Hon använder inte vedertagen metod inom beteendevetenskap utan har valt en subjekt kvalitativ ansats. Det betyder att den avviker från forskning om barns anpassning och utveckling.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Länk till källan.

Ingrid Pramling Samuelsson har specialiserat sig på småbarnsfostran inom det pedagogiska området – hur barn lär sig och utvecklas, med stor tonvikt på metakognitiva frågor och didaktiska förhållningssätt i förskolan.

Ansatsen är något som kallas phenomenographic research approach. Det är en subjektiv kvalitativ ansats som försöker undersöka olika sätt som människor upplever eller tänker kring något liksom variationen i hur olika människor förstår och uppfattar fenomen i världen. Här är några viktiga aspekter av fenomenografi:

• Subjektivistisk ontologi: Fenomenografi förutsätter att världen existerar, men fokuserar på hur individers subjektiva upplevelser konstruerar den på olika sätt.
  
  
• Epistemologiskt fokus: Tillvägagångssättet betonar att förstå och beskriva dessa upplevelser, snarare än att bedöma dem för korrekthet.
  
  
• Datainsamling: Innebär vanligtvis semistrukturerade intervjuer med ett litet, målinriktat urval av ämnen. Forskaren strävar efter att så fullständigt som möjligt formulera intervjupersonens reflektioner över sina upplevelser.
  
  
• Dataanalys: Data analyseras för att identifiera kvalitativt distinkta uppfattningar, som sedan sorteras i specifika “beskrivningskategorier". Dessa kategorier bildar ett “outcome space" som representerar fenomenets fenomenografiska väsen.
  
  
• Variationsfokus: Tonvikten ligger på att beskriva variationen i upplevelser och uppfattningar hos individer.

Det verkar som att Dr. Pramling Samuelsson valt att fokusera sina undersökningar på det som händer efter att barnen börjar på dagis.

Vad säger då forskning om barns tidiga inlärning?

Fundamenta inom utvecklingspsykologi är uppackningen och utvecklingen av de exekutiva funktionerna (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Diamond and Lee, 2011; Pribram, 1973), dvs. emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (numeracy och visuospatial perception), som sker under de första fyra levnadsåren som en funktion av hemmiljö: (1) Föräldrastil, (2) hur och hur mycket man talar i hemmet liksom (3) pappanärvaro har avgörande effekter; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Slutsats. Pramling Samuelsson ansats är dagis, dvs. det som händer utanför hemmet där den avgörande mentala anpassningen och utvecklingen sker. Hon använder inte vedertagen metod inom beteendevetenskap utan har valt en subjekt kvalitativ ansats. Det betyder att den avviker från forskning om barns anpassning och utveckling.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter