Den psykiska bördan för befolkningen i arbetsför ålder förutspås öka (Yle). Steg 1. Erkänn nuläget.

“Den psykiska bördan för befolkningen i arbetsför ålder förutspås öka ytterligare under 2020-talet". Finska experter rekommenderar att arbetsgivare erbjuder de anställda cykelparkering, omklädningsrum och anställdas cykelförmåner. Men Finland har utmaningar med kvinnors relationsaggressivitet, näringsbrist och dåligt ledarskap för att nämna några (se lista med utmaningar). Ergo. Finland har utmaningar med allt från barns hemförhållanden (arga kvinnor) till brister i arbetsklimatet som funktion av dåligt ledarskap i skolan och bland högt rankande administratörer. Och förklaringen verkar vara en blandning av näringsbrist som funktion av dåliga råd från THL och stamtänkande. Lösningen är att erkänna det ovan nämnda liksom att starta öppna diskussioner om hur man löser utmaningarna. 6 pages.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Saxat från artikeln:

“Den psykiska bördan för befolkningen i arbetsför ålder förutspås öka ytterligare under 2020-talet. Detta är ett av problemen som lyfts fram i folkhälso- och välfärdsöversynen av Institutet för hälsa och välfärd, FPA och Cancerregistret i Finland. Publikationen innehåller mer än hundra sociopolitiska rekommendationer som kan användas för att lösa problem.

Experter rekommenderar att arbetsgivare erbjuder de anställda cykelparkering, omklädningsrum och anställdas cykelförmåner. Gemenskapsidrottsföreningar bör anordnas för äldre och kulturellt lämpliga idrotts- och idrottsträningsformer bör anordnas för dem som flyttat till landet”.

Länk till källan.

Finland har utmaningar, men cykelparkeringar och liknande kanske inte är det smartaste sättet att lösa utmaningarna?

Artikeln rör arbetsmiljö, något jag tog upp i min doktorsavhandling i arbets- och organisationspsykologi (Österberg, 2012) och som jag genom face-validity vet att det saknas kunskap om i Finland.

2007 - 2018 var jag gästlektor vid Helsingfors universitet, speciellt om ledarskap, beslutsfattande, lärande och social kreativitet för problemlösning och innovation. Dessa föreläsningar innehöll även arbetsklimat.

2018 blev jag rekryterad till Helsingfors universitet för att som forskningsledare utforska den finska matproduktionens framtid från ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Jag blev i den vevan utnämnd till 'Head of the Well-being team'. Bakgrunden var dels att den mentala ohälsan hade stor utbredning (~20 %) på Helsingfors universitet, dels att jag var den enda experten på fakulteten.

Eftersom den mentala ohälsan har stor utbredning på arbetsplatser i Finland och jag är expert på området, tog jag kontakt med ansvarig administratör för Organisation och ledarskap på Finlands Arbetshälsoinstitut, Antti Koivula. Men Koivula valde att först inte svara och sedan avvisa min propå!?

När jag efter rekommendation åter kontaktade Koivula, avvisade hen mig åter, med hänvisningen att jag, experten, saknade expertkompetens på området!?

Hur kommer det sig att finska offentliganställda administratörer agerar på det här viset när det kommer i kontakt med experter?

Vår art faller ibland offer för “naturlig dumhet” – tendensen att premiera information som är:

• prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
  
  
• upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
  
  
• eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).

Naturlig dumhet är kongruent/konsistent med Dysrationalia – oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (detta inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet) (Stanovich, 1993).

Den kan betyda att administratörer som Koivula saknar kunskap. Då borde hen skiljas från sina arbetsuppgifter. Det kan också betyda något annat. Som att han ogillar experter från Sverige. Det förekommer tyvärr i Finland och kan vara en del av förklaringen till att Finland ligger efter Sverige i utvecklingen.

För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010).

Det är viktigt att förstå några saker:

• Vår art är anpassad för animaliskt baserad mat, speciellt fett (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019, 2023; Ede, 2019, 2022, 2024; Itkonen et al. 2020; Mann, 2018; Margara-Escudero et al. 2022; McPherron et al. 2010; Pan et al. 2024; Thompson et al. 2019; Tong et al. 2020; Ylilauri et al. 2019; Zheng et al. 2023). Det är känt att hjärnan behöver mättat fett för att kunna producera myelin:

  “However, myelin assembly requires a significant amount of lipids, and lipids play an important role in glial cell myelination” (Physical Medicine and Rehabilitation, Mayo clinic).

• Individens mentala utveckling under de första levnadsåren. Förutom närings är fundamenta inom utvecklingspsykologi upp-packningen och utvecklingen av de exekutiva funktionerna (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Diamond and Lee, 2011; Pribram, 1973), dvs. emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (numeracy och visuospatial perception), som sker under de första fyra levnadsåren som en funktion av hemmiljö: (1) Föräldrastil, (2) hur och hur mycket man talar i hemmet liksom (3) pappanärvaro har avgörande effekter; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
  
  
• Arbetsklimat har en multifaktoriellt struktur (Ekvall, 1996) och förklaras av ledarstil (Ekvall och Ryhammar, 1998; Österberg, 2012).

Finlands utmaningar.

• Finland är präglat av stamtänkande (Pagel, 2019).
  
  
• Helsingin Sanomat rapporterade om utmaningar med arbetsklimatet vid Helsingfors universitet (Parikka, februari, 2022).
  
  
• Många finländare har övertygats om att minska konsumtionen av smör och salt (THL, mars, 2022).
  
  
• kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005); Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• Skolledarskapet har brister (HBL, 2022).
  
  
• för många finska barn klarar inte läsförståelse och numeracy (grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) ((Ministeriet för undervisning och numeracy, maj 2022). .
  
  
• Finland har förlorat 600 000 enkla jobb (Skinnari, utvecklingsminister, september, 2022).
  
  
• 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Elina Pekkarinen, Barnombudsman, november 2022).
  
  
• Svenskspråkiga finländare har bättre hälsa och lever längre (Helsingfors stad, februari, 2023).
  
  
• Forskningen vid Helsingfors universitet har kollapsat (Bäckgren, HS, 2023).
  
  
• 40 % av skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Maj Estlander, Bensow 2023).
  
  
• Finland har störst utbredning av depression inom EU (Maj Estlander, november 2023).
  
  
• Finland har störst utbredning av Alzheimers per capita i världen - dubbelt så stor som i Sverige (EU 2023).
  
  
• arbetsklimatet på finska arbetsplatser är dåligt (Yle, feb 2024).
  
  
• Den mentala ohälsan kostar 1 miljard Euro per år (FPA/THL, september, 2024).
  
  
• Entreprenöriellt och innovationer lyser med sin frånvaro (Sitra, 2024).

Ergo. Finland har utmaningar med allt från barns hemförhållanden (arga kvinnor) till brister i arbetsklimatet som funktion av dåligt ledarskap i skolan och bland högt rankande administratörer. Och förklaringen verkar vara en blandning av näringsbrist som funktion av dåliga råd från THL och stamtänkande. Lösningen är att erkänna det ovan nämnda och starta öppna diskussioner om hur man löser utmaningarna.
Lästips:

Finland. "Psykisk ohälsa kostar en miljard" (Fpa/Vasabladet); "nästan var femte finländare dör av minnessjukdom" (Aivosaatio).

Nutrition psychology. Mat för fysisk och mental hälsa (2019 - 2024) - lista med sju artiklar.

HBL-upprop: 11 utmattade lärare berättar om obetald övertid och känslor av otillräcklighet. Om ledarskap, arbetsklimat och stamtänkande

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) or Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter