“Innovationer för en jämlik framtid; pojkars välbefinnande” (SFV). “Läskunnigheten är grunden till livslångt lärande” (Adlercreutz, Sfp).

Finska Svenska Folkskolans vänner har utlyst en tävling för att stärka pojkars välbefinnande. Ungefär samtidigt flaggar Finlands undervisningsminister, Anders Adlercreutz, för vikten att vara läskunnig. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma - en het politisk potatis. Det verkar som att personalen på Svenska folkskolans vänner, liksom arkitekten Anders Adlercreutz, antingen saknar kunskap om, eller bara blundar för den rätt uppenbart heta, men politiska, potatisen. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Finska Svenska Folkskolans vänner har utlyst en tävling för att stärka pojkars välbefinnande.

“Enligt forskning finns fyra områden som speciellt viktiga för pojkars välbefinnande”: skolan, hälsa, identitet och förebilder, fritid.

Länk till källan.

Ungefär samtidigt flaggar Finlands undervisningsminister, Anders Adlercreutz, för vikten att vara läskunnig.

Anders Adlercreutz sägs ha en examen i arkitektur.

Länk till källan

Vad säger forskningen?

2010 genomfördes en konferens på Kungliga vetenskapsakademin (KVA) om antisocialt beteende. Själva inramningen av konferensen var att social anpassning betingades av det som 2025 är på tapeten i Finland – läskunnighet.

Man hade bjudit in sir Michael Rutter, även känd som barnpsykiatrins fader, att tala.

2001 publicerade Rutter och andra forskare resultatet av Dunedin-studien som under 21 år undersökt uppkomst av antisocialt beteende  de första levnadsåren (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).

Dr. Rutter äntrade scenen och avvisade påståendet att frånvaro av läskunnighet skulle förklara uppkomst av antisocialt beteende.

Därefter ville ingen tala med Rutter. Vid kafferasten stod han ensam, omsluten av en radie av 2-2,5 meter luft.

Med en bakgrund som performance-coach och utbildningsansvarig inom ett idrottsförbund, återvände jag i slutet av 1990-talet till Uppsala universitet för att genomföra min kandidatavhandling i experimentell emotionspsykologi (Österberg, 2001). Parallellt tog jag en kurs om lärande inom organisationer och en kurs i specialpedagogik.

Alla andra på kursen i specialpedogik var kvinnliga dagisfröknar. Man påtalade att jag var katten bland hermelinerna. Som avslutning på kursen skulle vi skriva en essä. De kvinnliga dagisfröknarna skrev för hand och ritade även fina teckningar. Jag, å andra sidan var mitt uppe i arbetet med min kandidatavhandling i experimentell emotionspsykologi. Därför blev min essä en undersökning av 10-åringars (n=96) emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling som funktion av föräldrarnas civilstånd. Metod: t-test för pojkar respektive flickor.

Emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling kan sammanfattas i begreppet exekutiva funktioner, en palett av 15 – 18 mentala förmågor som är unika för vår art (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Jurado och Rosselli, 2007).

När jag skulle genomföra min magisteravhandling i socialpsykologi missade jag ansökningstiden till psykologen vid Uppsala universitet och hamnade istället på Mälardalens högskola i Västerås. På grund av min essä om barns anpassning och utveckling blev jag inbjuden till ett projekt: C.H.I.L.D. Projektledaren var en psykologiforskare och hans fru var professor i pedagogik.

Psykologiforskaren talade om Michael Rutter som “gud” och uppmuntrade mig att använda mig av hans arbete för min magisteravhandling.

Det gjorde jag, men indirekt, som handledare av en kandidatavhandling i juridik om våld i nära relationer, som visar att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna (Bergkvist, 2002).

Psykologiforskaren påtalade även att C.H.I.L.D. fokuserade på mamma-barnrelationer.

En dag hade vi en gästföreläsare – Håkan Stattin, en mycket välrenommerad socialpsykolog som studerade saker som social anpassning och föräldra-barnrelationer med hjälp av avancerade statistiska modeller. Efter lite förhandlingar blev Dr. Stattin min handledare.

Och eftersom jag gjort grundarbetet genom min essä i specialpedagogik, både avseende metod och konceptuell kunskap, ansåg Dr. Stattin att jag kunde ta del av deras betydligt mer avancerade rådata som innehöll underkategorier till de faktorer jag använt i min essä. Stattin ansåg också att jag borde ta med ett covariat, vilket kan beskrivas som en faktor som utmanar det resultat man fått fram, t ex. från ett t-test.

Covariatet var känslomässiga relationer till respektive förälder.

Resultatet, som består av 15 rätt jobbiga statistiktabeller, kan sammanfattas enligt följande: Barn som växer upp med båda föräldrarna, eller med pappa, har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Detta är förstås inget unikt result. Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappa vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014).

Rutter och Stattin kände varandra. Stattin hade skrivit en rekommendation på baksidan av Dunedin-studien (Moffitt et al. 2001).

Därför tog jag mod till mig och stegade fram till Rutter och sa att Stattin varit handledare för min avhandling i socialpsykologi. Det ledde till en diskussion om resultatet (se ovan) och Rutters kommentar:

– you are right on the money, but it's a hot political potato.

I Finland har man följande utmaningar när det gäller barns uppväxt (enligt Finska myndigheter och organisationer):

• Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022).
  
  
• 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november, 2023).
  
  
• Psykisk våld* och dödligt våld* mot barn har ökat (Pekkarinen, Finlands barnombudsman, november, 2023). *typiskt kvinnligt.
  
  
• För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, april, 2025).

Slutsats. Det verkar som att personalen på Svenska folkskolans vänner, liksom arkitekten Anders Adlercreutz, och kanske Svenska folkpartiet?, antingen saknar kunskap om, eller bara blundar för den rätt uppenbart heta, men politiska, potatisen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter