“Innovationer för en jämlik framtid; pojkars välbefinnande” (SFV). “Läskunnigheten är grunden till livslångt lärande” (Adlercreutz, Sfp).

Finska Svenska Folkskolans vänner har utlyst en tävling för att stärka pojkars välbefinnande. Ungefär samtidigt flaggar Finlands undervisningsminister, Anders Adlercreutz, för vikten att vara läskunnig. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma - en het politisk potatis. Det verkar som att personalen på Svenska folkskolans vänner, liksom arkitekten Anders Adlercreutz, antingen saknar kunskap om, eller bara blundar för den rätt uppenbart heta, men politiska, potatisen. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Finska Svenska Folkskolans vänner har utlyst en tävling för att stärka pojkars välbefinnande.

“Enligt forskning finns fyra områden som speciellt viktiga för pojkars välbefinnande”: skolan, hälsa, identitet och förebilder, fritid.

Länk till källan.

Ungefär samtidigt flaggar Finlands undervisningsminister, Anders Adlercreutz, för vikten av att vara läskunnig.

Anders Adlercreutz sägs ha en examen i arkitektur.

Länk till källan

Vad säger forskning om Svenska folksskolans vänners och Anders Adercreutz utspel?

Med en bakgrund som performance-coach och utbildningsansvarig inom ett idrottsförbund, återvände jag i slutet av 1990-talet till Uppsala universitet för att svara på frågan om hur ansiktsaffekter påverkar prestationsångest. Det ledde till en kandidatavhandling i experimentell emotionspsykologi (Österberg, 2001). Avhandlingen användes under flera år som kurslitteratur och jag blev psykologiforskare.

Parallellt med färdigställandet av kandidatavhandlingen tog jag ett par kurser. En om lärande inom organisationer och en om specialpedagogik.

Deltagarna på kursen i specialpedogik var kvinnliga dagisfröknar. Man påtalade därför att jag, den enda mannen, var 'katten bland hermelinerna'.

Som examinationsuppgift skulle vi skriva eller rita något. De kvinnliga dagisfröknarna skrev för hand och ritade även fina teckningar.

Jag, å andra sidan, som var mitt uppe i arbetet med min kandidatavhandling i experimentell emotionspsykologi, valde att genomföra vad som närmast kan beskrivas som en semi-strukturerad studie där 4 lärare skattade 10-åriga elevers (n=96) emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling som funktion av föräldrarnas civilstånd. Metod: t-test för pojkar respektive flickor. Resultatet visade att pojkar och flickor påverkades lite olika av det som skedde i hemmiljön.

Emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling kan sammanfattas i begreppet exekutiva funktioner, ett system för att planera, organisera, reglera och utvärdera målinriktat beteende över tid, som är unika för vår art (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Jurado och Rosselli, 2007; Lezak, 1982).

Sedan hände tre saker:

1. Jag handledde en kandidatavhandling i juridik om våld i nära relationer. Resultatet, som är konstistent med forskningsbilden, visar att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna (Bergkvist, 2002). En av referenserna var Moffitt, Caspi, Rutter, and Silva (2001) studie om uppkomst av antisocialt beteende.
   
   
2. Jag färdställde min magisteravhandling i företagsekonomi, speciellt om lärande inom organisationer (Österberg, 2002).
   
   
3. Jag genomförde min magisteravhandling i socialpsykologi. Jag hade missat ansökningstiden till psykologen vid Uppsala universitet och hamnade istället på Mälardalens högskola i Västerås; på grund av min essä om barns anpassning och utveckling blev jag inbjuden till ett projekt: C.H.I.L.D. Projektledaren var docent i psykologi och hans fru var professor i pedagogik. De påtalade att C.H.I.L.D.:s inramning var mamma-barnrelationer.
   
   Projektledaren talade om sir Michael Rutter, barnpsykiatrins fader, som “gud” och uppmuntrade mig att använda mig av hans arbete för min magisteravhandling. (Det hade jag redan gjort, för avhandlingen om Våld i nära relationer (se ovan)).
   
   En dag hade vi en gästföreläsare – Håkan Stattin, en mycket välrenommerad socialpsykolog som studerade saker som social anpassning och föräldra-barnrelationer med hjälp av avancerade statistiska modeller. Efter lite förhandlingar blev Dr. Stattin min handledare.
   
   Och eftersom jag gjort grundarbetet genom min essä i specialpedagogik, både avseende metod och konceptuell kunskap, ansåg Dr. Stattin att jag kunde ta del av deras betydligt mer avancerade rådata som innehöll underkategorier till de faktorer jag använt i min essä. Stattin ansåg också att jag borde ta med ett covariat, vilket kan beskrivas som en faktor som utmanar det resultat man fått fram, t ex. från ett t-test.
   
   Covariatet var känslomässiga relationer till respektive förälder.
   
   Resultatet, som består av 15 rätt jobbiga statistiktabeller, kan sammanfattas enligt följande: Barn som växer upp med båda föräldrarna, eller med pappa, har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (exekutiva funktioner) jämfört med barn som växer upp med mamma (Österberg, 2004):

   “En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Detta är förstås inget unikt result; annan forskning konvergerar med de result jag fann.

Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappa vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014).

2007 blev jag rekryterad att bli expertlektor vid Helsingfors universitet om saker som rör ledarskap, beslutsfattande, lärande och social kreativitet för problemlösning och innovation. Årligen reste familjen över södra kvarken.

2010 genomfördes en konferens på Kungliga vetenskapsakademin (KVA) om antisocialt beteende. Själva inramningen av konferensen var att social anpassning betingades av det som 2025 är på tapeten i Finland – läskunnighet.

Man hade bjudit in ingen mindre än barnpsykiatrins fader sir Michael Rutter att tala. Dr. Rutter äntrade scenen och avvisade påståendet att frånvaro av läskunnighet skulle förklara uppkomst av antisocialt beteende.

Därefter ville ingen tala med Rutter. Vid kafferasten stod han ensam, omsluten av en radie av 2-2,5 meter luft. Men Rutter och jag hade en gemensam bekant - Dr. Stattin som skrivit en rekommendation på baksidan av (Moffitt et al. 2001).

Därför tog jag mod till mig och stegade fram till Rutter och sa att Stattin varit handledare för min avhandling i socialpsykologi. Det ledde till en diskussion om resultatet (se ovan) och Rutters kommentar:

– you are right on the money, but it's a hot political potato.

2018 blev jag åter rekryterad till Helsingfors universitet, men som forskningsledare för ett projekt som rörde entreprenöriellt tänkande. En del av uppdraget var att fokusera på tredje uppgiften: att kommunicera forskning med allmänheten.

Det betyder att känner alla inblandade (Adlercreutz och SFV) och de känner till min expertis, liksom sina utmaningar (enligt Finska myndigheter och organisationer):

• Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022).
  
  
• 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november, 2023).
  
  
• Psykisk våld* och dödligt våld* mot barn har ökat (Pekkarinen, Finlands barnombudsman, november, 2023). *typiskt kvinnligt.
  
  
• För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, april, 2025).

Slutsats. Det verkar som att personalen på Svenska folkskolans vänner, liksom arkitekten Anders Adlercreutz, och kanske Svenska folkpartiet?, antingen saknar kunskap om, eller bara blundar för den rätt uppenbart politiskt heta potatisen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X