“Vi kan inte få eleverna att lyckas om vi inte försöker förstå bakgrunden till de negativa känslorna”

Branschtidningen Grundskolläraren, som ges ut av lärarfacket Vi Lärare, har publicerat en artikel om känslor. Budskapet var tvetydigt, vilket ökade när den länkade artikeln hade en annan rubrik. De fem punkterna tycker jag kom i fel ordning. Jag gav min syn på saken. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Branschtidningen Grundskolläraren, som ges ut av lärarfacket Vi Lärare, har publicerat en artikel med följande budskap.

Det uppstår en tvetydighet i med att man inte får veta vems negativa känslor det handlar om, d.v.s. attribuering. När man klickar på länken kommer dessutom en helt annan rubrik upp.

Det betyder att det uppstår ytterligare en tvetydighet.

I en rutan finner man det som kallas Expertens fem tips: 1.Tänk på andningen, 2. Reglera dina känslor, 3. Glöm inte återhämtningen, 4. Positiv attityd smittar, 5. Hitta rätt målbild.

Länk till källan.

Som forskningspsykolog, med expertis inom emotions- och socialpsykologi, blev den primära tolkningen unga människor anpassning och utveckling av exekutiva funktioner (Österberg, 2001, 2004). Men jag har ju även disputerat på en avhandling som berör ledarstil, arbetsklimat och social kreativitet för problemlösning och innovationer (Österberg, 2012). Jag har dessutom erfarenhet av coaching. Både inom idrottsrörelsen och så kallad Executive coaching.

Barns och ungas känslor och emotioner berör något som kallas exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Jurado och Rosselli, 2007). De packas upp, anpassas eller utvecklas under de fyra första levnadsåren (Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Gopnik, 2016).

Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappan vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014). Barn som växer upp med båda föräldrarna, eller med pappa, har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Skolpersonalens känslor och emotioner är förstås också betingade av deras uppväxtförhållanden, men, till detta kommer arbetsklimatet på arbetsplatsen och ledarstilen (Ekvall, 1996; Ekvall och Ryhammar, 1998, 1999; Österberg, 2012).

På toppen av detta kommer metod, dvs. hur man samlar in och bearbetar data. Den aktuella artikeln bygger på självskattning av det egna beteendet. Det var omodernt innan det blev omodernt, om man säger så.

En annan viktig aspekt är sannolikhet. Vår art har svårigheter att bedöma just sannolikhet (Tversky och Kahneman, 1983).

Det är osannolikt att självskattning av det egna beteendet skulle ge trovärdig information.

De fem punkterna som experten tipsade om kommer, om man ska tro vetenskapen, i fel ordningen. Jag anser att detta är en mer adekvat ordning:

1. Hitta rätt målbild. Psykets primära funktion är att laborerar intentioner framåt i tiden (Atance and O'Neill, 2001, 2005; Barkley et al. 2001; Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014; Liu et al. 2017; Moulton and Kosslyn, 2009; Pluck, Cerone and Villagomez-Pacheco, 2023; Schacter och Addis, 2007; Suddendorf, Bulley, and Miloyan, 2018; Szpunar et al. 2014). I skolmiljö är det viktigt att det handlar om lärandemål (Locke and Latham, 2002, 2019; Railo, 1983).
   
   
2. Positiv attityd smittar. Det är känt att kognitiva aktiviteter påverkar våra emotioner (James, W.; Lange, K; Schacter och Singer, 1962). Det betyder att vi i viss mån kan påverka oss själva genom att tänka positiva tankar framåt i tiden.
   
   
3. Reglera dina känslor. Den här aspekten är intressant och tas upp varje gång man genomgår en pedagogikkurs. Men vad innebär det egentligen? Känsloreglering handlar om impulskontroll, d.v.s. att t ex. stanna i frustration och inte låta det mentala kaffet koka över. Men även det förklaras av uppväxtförhållanden (se referenser ovan). En annan viktig aspekt för att ha kontroll över de egna emotionerna är mat och näring; vår art behöver regelbundet äta minst 30 mikronutrienter, tryptophan, kolin och animaliskt omega 3 fetter (DHA, EPA) (Österberg, 2019, 2020, a, b, 2021, 2022, 2023, 2024).
   
   
4. Glöm inte återhämtningen. Det här påståendet är intressant på två sätt och det kanske mest intressanta är den semantiska aspekten. Det har att göra med att psyket inte riktigt förstår negationer. Det betyder i sin tur att instruktionen triggar "glöm återhämtningen". Detta fenomen finns beskrivet (Lehrer, 2009). Den andra aspekten rör det som står i punkten ovan om mat.
   
   
5. Tänk på andningen. Andning är något som sker automatiskt. Annars skulle vi t ex. inte vakna om morgnarna. Inom olika sporter där meditativa övningar ingår, har sättet att andas kommit att spela en betydande roll. Min kunskap om just den aspekten är i skrivande stund för svag för att göra ett uttalande.

Slutsats. Budskapet var tvetydigt, vilket ökade när den länkade artikeln hade en annan rubrik. De fem punkterna tycker jag kom i fel ordning. Jag gav min syn på saken.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter