Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mona Hambraeus påstår att det skulle vara hälsovådligt att äta kött liksom att produktion av kött skulle vara dåligt för klimatet.
Länk till källan.
Hambraeus utgångspunkt är den privata intresseorganisationen EAT – Lancet kommissionen, som finansierats av den norska hotellmogulen Petter Stordalen, sannolikt som en gåva till hans andra och före detta fru Gun-Britt eller liknande, och som leds av den svenska jordbruksekonomen Johan Rockström.
Hambraeus och Svt/Sveriges radio är inte de enda inom mainstream media som marknadsför EAT/Rockströms idéer och hypoteser. Även SVt/SRs lokalredaktioner marknadsför dessa idéer och hypoteser:
Länk till källan
Även konkurrenten TV4 marknadsförde samma idéer och hypoteser.
TV4 hävdar att detta skulle kunna rädda livet på 15 miljoner människor:
Länk till källan.
Varför händer detta?
Psykologisk forskning visar att vår art lätt faller offer för bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
Det betyder, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).
Man kan överkomma bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia genom det jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Det inkluderar:
- Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
-
Numeracy (Brooks och Pui, 2010), som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).
- Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).
Vår art är resultatet av ca 100 betydande klimatförändringar, av magnitud vi ännu inte upplevt.
Under de 4 första miljarder åren fanns inget synligt liv på Jorden. Dock inträffade åtminstone tre betydande klimatförändringar mellan eonerna Hadeikum, Arkeikum och Proterozoikum liksom flera istiden: huronska, sturtiska, varangiska-marinoaniska och den gaskierska istiden.
538 miljoner år före nutid (Mya) inträffade en betydande klimatförändring när Proterozoikum ersattes av Fanerozoikum då synligt liv uppstod. Detta kallas den kambriska explosionen som karaktäriserades av att atmosfären innehöll 5000 – 7000 ppm och att medeltemperaturen var 50% varmare jämfört med idag.
Sedan dess har 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden (Pedosfären), hav (Hydrosfären) och skogar (del av Biosfären) och det har bara blivit kallare.
66 miljoner år före nutid uppstod en speciellt betydande klimatförändring när en asteroid slog ner i det som idag kallas Chicxulub, Yucatánhalvön, Mexiko.
Den startade Kenozoikum – däggdjurens tid – som fortfarande pågår.
10 miljoner år sedan uppstod en tillfällig global uppvärmning – Paleocen-Eocen thermal maximum – som innebar att det blev 50 % varmare igen. Sedan fortsatte nedkylningen.
Under Kenozokum inträffade flera klimatförändringar som gav upphov till serier (underkategorier till eoner och eror): Paleocene (66 – 56 Mya), Eocene (56 – 33,9 Mya), Oligocene (33,9 – 23,04 Mya), Miocene (23,04 – 5,33 Mya), Pliocene (5,33 – 2,58 Mya), Pleistonce (2,58 Mya – 11 600 år före nutid) och Holocene (11 600 år före nutid – pågående).
Vår arts så kallade linje existerade ~6 miljoner år före nutid, d.v.s. i slutet av Miocen (Pickford, 2006). De fick uppleva en betydande klimatförändringar är Medelhavet nästan helt torkade ut, och en till när Medelhavet återfylldes (5,33 My).
Det kallas Zancleanfloden och sammanfaller med övergången/klimatförändringen från Miocene till Pliocene.
Under Pliocene existerade våra förfäder – Australopithecus Afarensis, a.k.a. Lucy (3,9 – 2,9 Mya).
Efter ca 300 000 år ändrade Lucy och hennes kompisar diet och lade benmärg från stora döda djur på “tallriken”. Benmärg är ett animaliskt fett som innehåller ett komplex av mikronutrienter. Konsekvensen blev att deras tarmar minskade och deras hjärnor började expandera – från occipitalloben och framåt (McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).
2.8 Mya existerade vårt genus. Deras hjärnor var 50 % större jämfört med Lucys (Villmoare et al. 2015).
2.58 Mya fick de uppleva en betydande klimatförändring när Pliocen ersattes av Pleistocene.
I samband med detta hade de lagt kött på “tallriken” (Pobiner, 2013, 2016). Deras tarmar fortsatte minska och deras hjärnor fortsatte expandera – från occipitalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995).
Med större hjärnor uppstod utrymme för nya mentala exekutiva funktioner (n=15 – 18), t ex. social kognition, symboliskt tänkande, impulskontroll prospektion m. fl. (Coolidge and Wynn, 2018).
~320 000 år före nutid existerade vår specifika art – Homo Sapien. Deras hjärnor var ungefär lika stora som våra ~1300 kubikcentimeter, eller 3 gånger så stora som Lucys och drygt dubbelt så stor som vårt tidiga genus (Hublin et al. 2014, 2017). Men de saknade vissa exekutiva funktioner.
~70 000 år före nutid inträffade två betydande vulkanutbrott i Indonesien vilket gav upphov till så betydande förändringar i klimatet som innebar att vår art nästan upphörde att existera (Ambrose, 1998).
I samband med detta omformades deras hjärnor vilket gav upphov till nya exekutiva funktioner, som konstruktivt tänkande (Ambrose, 2010). Det betyder att de kunde konstruera minnen av händelser som passade den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007).
26 000 – 20 000 år före nutid började planeten bli varmare och de senaste inlandsisarna började smälta undan.
I Anatolien, dagens sydöstra Turkiet, skedde de första bosättningarna (Hodder, 2018).
14 400 år före nutid skedde den första betydande smältpunkten som fick havsnivåerna att höjas i betydande grad. I Mellanösterns bakades det första brödet (Arranz-Otaegui et al. 2018).
~13 000 år före nutid bryggdes det första ölet i Levanten (Liu et al. 2018).
Flera smältpulser inträffade – världshaven höjdes ytterligare, totalt över 100 meter.
Jordbruksrevolutionen inträffade. Konsumtionen av grödor ledde till fysisk missväxt och konflikter (Kohler et al. 2017; Mummert et al. 2011).
Stort temporalt hopp.
~1750 hävdade Sveriges stora vetenskapsman, Emanuel Swedenborg (1688 – 1772), som hade övergett vetenskapen till förmån för mysticism, att vi alla måste bli veganer för att rena kroppen inför Jesu andra återkomst.
Idén fångades upp av Sjundedags adventiströrelsen. En av ledarna, Ellen G. White (1827 – 1915), hävdade att kött, smör och mjölk triggade köttsliga lustar hos män.
För att hitta ett sätt att ersätta kött, smör och mjölk, uppfann en av Whites lärjungar, läkaren John Harvey Kellogg (1852 – 1943), frukostflingor. Han skrev också en bok – Plain Facts for Young and Old (1879/1881 – 1981) – om hur man skulle tränga undan köttsliga lustar.
1905 grundade Sjundedags adventiströrelsen Loma universitetet i Kalifornien.
1922 startade de första dietistutbildningen, som sannolikt var präglad av deras idéer om kött, smör, mjölk och frukostflingor.
1924 grundades American Heart Association (AHA).
1950 – talet startades en global studie för att testa om mättat fett/kolesterol ökar risken för hjärtinfart, dvs. Diet-heart hypotesen. 21 – 22 länder var med, men eftersom man inte fann några samband började man plocka bort länder. Till slut kvarstod sju (7) länder. Därför kallas studien Seven Countries study. Ett av länderna var Finland. Och eftersom Finland har två språk och två kulturer tog man data från svenskspråkiga Åbo och uralisk-språkiga Norra Karelen.
1961 kom de första varningar om att mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet och därmed risken för hjärtinfarkt.
1969 lanserade Sjundedags adventiströrelsen/Loma Linda begreppet 'En balanserad diet' som inte helt otippat innehöll frukostflingor.
1972 varnade finska Institutet för hälsa (THL) och välfärd för smör och salt. De spekulerade att mättat fett var farligt för hjärtat och att salt höjde blodtrycket.
Alzheimers och demenssjukdom började öka kraftigt i Finland.
1975 genomfördes en enkätstudie som påstod att kött orsakar cancer i tjocktarmen (Armstrong och Doll, 1975). De som studerade näring på University of Helsinki tyckte det var intressant och började varna Finländarna att konsumtion leder till cancer i tjocktarmen.
I Finland blev det följaktligen farligt att äta kött och mättat fett.
~1980 kom de första kostråden som inte helt otippad varnade för kött och mättat fett.
Effekt. Välfärdssjukdomar som Alzheimers/demens, typ.2 diabetes, högt blodtryck och icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD/NASH) fick betydande utbredning liksom dess slutliga konsekvens: död genom hjärtinfarkt som funktion av syrebrist.
Finland, där kostråden verkar ha spelat större roll jämfört med andra länder och kommunicerades av finska Livsmedelsverket, blev världsledande på Alzheimers/demens.
2006 publicerades världen största hälsostudie på kvinnor. De undersökte om mättat fett orsakade hjärtinfarkt med fann ingen koppling. Dock fann de att kvinnor som minskar konsumtionen av mättat fett med 10% får en 28% ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt (Howard et al. 2006).
10 år senare avvisades åter kopplingen mellan mättat fett/kolesterol och hjärtinfarkt (Ramsden et al. 2016).
2017 publicerades en studie som visar att om alla amerikaner följer Swedenborgs idéer och blir veganer, då kommer frisättning av växthusgaser minska med 2,6 % (White och Hall, 2017).
2019, på våren:
-
genomförde finska forskningsinstitutet Luke en egen studie. För säkerhets skull skrev personalen rapporten på uralisk-finska. Och istället för peer-review granskning skickades rapporten till dåvarande statsminister Rinnes kontor. I sin rapport påstod Lukes personal att om allla finländare blev veganer, då skulle frisättningen av växthusgaser minska med 40%.
- publicerade svenska Livsmedelsverket en studie där de påstod att man rädda livet på 6400 män och de minska konsumtionen av kött och mättat fett (Saha et al. 2019). Studien baserade sig på självrapportering som personalen på Livsmedelsverket själva påtalat var undermåligt. Min kommentar (Österberg, 2019).
-
publicerade EAT-kommissionen sin rapport (Willet et al. 2019).
- Frank Mitloener, som är expert på jordbruk och luftföroreningar, skrev till EAT och frågade om diet hade med klimat att göra.
2019, på hösten, publicerade forskargruppen NutriRecs tre granskningar av kostforskning. De använde en ny metod – GRADE – som tonar ner betydelsen av frågeformulär och betonar betydelsen av experiment-design. Slutsats. Det är ofarligt att äta kött och processat kött, som korv och salami (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeraatkar et al. 2019).
Finlands näringsnestor Mikael Fogelholm fördömde studierna på Twitter. För säkerhets skull skrev hen på uralisk-finska och hens referens var en artikel som ett gäng veganer publicerat på Linkedin.
2022 erhöll en av upphovsmännen till GRADE ett hedersdoktorat på institutionen för medicin vid Helsingfors universitet.
2023:
- – granskades EAT-Lancets Willet et al. 2019 och fann att den leder till näringsbrist (Beal, 2023).
- visade en meta-analys att de få som avstår från animaliskt baserad mat också rapporterar att de har mentala utmaningar (Dobersek et al. 2023).
- visade en granskning av EU medlemsstater att risken att dö av (1) Alzheimers/demenssjukdom är dubbelt så stor i Finland som i Sverige, (2) hjärtproblem är 50% högre i Finland jämfört med Sverige. Det berör mest kvinnor. Noterbart. 99% av alla kvinnor i Finland och Sverige är genetiskt lika.
Ergo. EAT – kommissionens påståenden förbättrar inte klimatet och definitivt inte hälsan.
Varför gör SVT/Hambraeus detta utspel?
Mona Hambraeus har, som så ofta inom mainstream media, gjort en politisk korrekt rapportering (ett dåligt jobb).
Epilog. Begreppet politisk korrekthet uppstod i kommunistdiktaturen Sovjet (1917 – 1991) och innebär att man inte kommunicerar saker som inte rimmar med regimens ideologi.
Det beskrivs i forskningslitteraturen som bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia.
Ridå.
Lästips:
Österberg (2024). Nutrition psychology. A list of nine popular science articles about food for physical and mental health (2019 – 2024).
Österberg (2025 a). Nutrition psychology. Näringsprofessor: Att tala om ultraprocessad mat är förvirrande och onödigt. Är detta ytterligare ett fall av bekräftelse-bias/continued influence bias? Österberg (2025 b). Nutrition psychology. Mental health. The cases for a healthy liver and My big five for health
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment