#26 [Historia; Språk] Vad blev effekten av att ockuperande Ryssland införde ett andra officiellt språk i det forna storfurstendömet?

I takt med att finska myndigheter och organisationer rapporterar om Finlands utmaningar, t. ex. att skola, forskning och ekonomi har kollapsat samt en rimlig förklaring – finska kvinnors våld i nära relationer – har jag stött på fler svenskfientliga utspel. Det finns teman som återupprepas. En är en fråga: – vad gör du här om du inte vill lära dig finska? Ett annat: att säga något kritiskt om Finlands andra officiella språk handlar om rasism. Medan det Svenska kungariket fortsatt att tradera sin handelskultur, inklusive entreprenöriellt tänkande, har Finland, i takt med att det andra språket blivit dominant, gått tillbaka till stamtänkande. 2020 – dags dato har jag samlat data från de konferenser jag bevistat här i Helsingfors samt det som finska media och organisationer rapporterat. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Wise.

I takt med att finska myndigheter och organisationer rapporterar om Finlands utmaningar, t ex. att skola, forskning och ekonomi har kollapsat samt en rimlig förklaring – finska kvinnors våld i nära relationer som har en betydande utbredning (Amnesty Finland, februari, 2024; Helsingforspolisen, april, 2022), har jag stött på fler svenskfientliga utspel.

Det finns teman som återupprepas. Ett tema formuleras som en fråga: – vad gör du här om du inte vill lära dig finska? Ett annat tema: att säga något kritiskt om Finlands andra officiella språk handlar om rasism.

Hur ska man förklara detta?

Bakgrund. 2018 blev jag för andra gången rekryterad till Helsingfors universitet; tidigare var jag expert-lektor men nu ville de att jag skulle bli forskningsledare på temat: Vad är det finländska jordbrukets framtid från ett perspektiv av rationellt entreprenöriellt tänkande? (Österberg, 2021). Det gav utrymme för att göra två andra saker:

• Att fördjupa mig om mat och hälsa. Vi uppmanades dessutom att blogga om vår forskning (Österberg, 2019 - 2024).
  
  
• En annan del av mitt uppdrag vid Helsingfors universitet var att fortsätta undervisa på Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk. De ville också att jag fokuserade på tredje uppgiften. När jag bevistade olika konferenser passade jag därför på att intervjua och samtala med lokalbefolkningen i Helsingfors. Det ledde i sin tur till efterforskningar om Finlands svenska historia som jag skrivit om på denna blogg (se antologi (N=25), liksom Österberg (2023).

En viktig premiss är att Sverige och Finland delar genetik, historia liksom handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Exakt när detta startade är förstås svårt att exakt avgöra; antropologer, etnologer och historiker resonerar återkommande om saken. Men en sak vet man.

I det som nu kallas Finland, Norge och Sverige, beskrivs i geologiska/geografiska termer som Fennoscandien. Och forskare inom genetisk antropologi menar att södra delen av detta landområde befolkades för ~5000 år sedan från två håll (Reich, 2018; Skoglund et al. 2012). 500 år senare följde två andra migrationer: (1) en massiv från den Pontiska/Kaspiska steppen/Nedre Volga som tog med sig oxar och vagnar, ljus hy och hår, indoeuropeiska språk och exogami. (2) en mindre migration från Jakutien, nomader som så småningom kom att ägna sig åt renskötsel. Deras fenotyp: mörk hy och asiatisk anletsdrag (Haak et al. 2015; McColl et al. 2025). Nomaderna talade former av uraliska språk som slutade existera för ~1000 år sedan (Lamnidis et al. 2018) men som fortlevde i andra former.

Därför talas i Finland även ett andra språk, uralisk-finska, som från början talades på olika sätt av stammar österut.

På något sätt blev den massiva migrationen från Pontiska/Kaspiska steppen/Nedre Volga startskottet för en exogam och decentraliserad handelskultur. De handlade med Mykene (~3000 år före nutid), Etruskerna (efter att Mykene-kulturen upphört) och därefter med romarna som kallade folket Sweoner vilket senare blev Svear. Och deras handelsnät blev Svitjod (Skeppslaget Roden och de administrativa enheterna Attundaland, Fjädrundaland (nu Fjärdhundraland) och Tiundaland). Den här typen av kultur ger uttryck för entreprenöriellt tänkande, vilket handlar om de “kunskapsstrukturer” som människor använder för att fatta bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).

Finska historiker hävdar att hövdingarna i Satakunda (nu uppdelat i Satakunta och Birkaland) ansökte om att få bli del av handelsnätverket Svitjod (Klinge, 1985). Notera. Satakunda och Tiundaland har semantiskt lika betydelse.

Som en följd av inkluderingen i handelsnätverket Svitjod, grundades 27 handelsplatser som idag utgör städer i Finland:

1. Åbo (1229)
2. Viborg (1293)
3. Borgå (1346)
4. Ulvsby (försvann, ersattes senare av Björneborg) (1365)
5. Raumo (1442)
6. Nådendal (1443)
7. Ekenäs (1546)
8. Helsingfors (1550)
9. Björneborg (1558),
10. Uleåborg (1605)
11. Vasa (1606)
12. Nystad (1617)
13. Nykarleby (1620)
14. Gamlakarleby (1620)
15. Torneå (1621),
16. Tavastehus (1639)
17. Nyslott (1639),
18. Villmanstrand (1649)
19. Brahestad (1649)
20. Kristinestad (1649)
21. Kajana (1651)
22. Jakobstad (1652)
23. Fredrikshamn (1653)
24. Lovisa (1745)
25. Tammerfors (1779)
26. Kuopio (1782)
27. Kaskö (1785).

27 städer i Finland som grundades under svenska tiden (- 1809) Chat Gpt.

Språk förklarar kultur (Reich, 2019).

“Utvecklingsmässigt fungerar språk som ett byggnadsställningssystem (scaffolding) för att bygga prediktiva modeller av verkligheten” (Chat Gtp).

"Psyket påverkas av detta. Prediktiv bearbetning formaliseras ofta genom Bayesiansk inferens, där hjärnan uppdaterar övertygelser enligt:

Posterior=Prior×Likelihood

där:

Prior = förväntningar formade av tidigare erfarenheter

Likelihood = inkommande sensoriska bevis

Posterior = uppdaterad uppfattning om världen” (Chat Gtp).

Eftersom Finland har två officiella men distinkta språk så har man också två distinkta kulturer.

Det finns därför två olika berättelser som beskriver Finlands historia och varför man talar uralisk-finska.

• Inom den kultur som baseras på uralisk-finska menar man som regel att det språket alltid varit majoritetsspråk. Man menar också att Finland alltid existerat. Punkt. Exempelvis Martin Hårdstedt, historiker och professor vid Umeå universitet men boende i Tavastehus, som brukar öppna sina anföranden i Helsingfors med frågan: – hur kan jag bli finlandssvensk?, menar att den första Finländaren var i området för över 8000 år sedan:

  “Finlands forntid inleddes omkring 8500 f.Kr. då de första grupperna av människor anlände till nuvarande Finland i takt med att inlandsisen drog sig tillbaka” (s. 21, Hårdstedt, 2023)

• Inom den kultur som baseras på Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråket menar man som regel att handelsspråket ursprungligen var det dominerande språket i östra rikshalvan och att uralisk-finska implementerades 1863 av ockupationsmakten med tsar Alexander II (1818 – 1881) i spetsen. Till detta kommer uttalanden som menar att uralisk-finska nådde break-even ~1925 (plus/minus 15 år). Detta stöds av vittnesmål som menar att så sent som på 1970-talet hörde man ofta handelsspråket talas på Helsingfors gator. Min egen observation, efter att ha bott i Helsingfors i över sju år utan att behöva lära mig uralisk-finska, är att man klarar sig bra med handelsspråket.

Den sistnämnda ansatsen konvergerar med språkstriden – barn som uppfostrats i den kultur som skapades som funktion av att tsar Alexander II påförde det uraliska språket, attackerade barn som fortsatt leva i den kultur där man mest talade handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

Ett ironiskt idiom, ett fast språkligt uttryck där den bokstavliga betydelsen döljer den motsatta, avsedda meningen, myntades (sannolikt av Ryssland, som sedan 1240 sett Svitjod/Sverige som sin ärkefiende): – bättre folk. Man ville pådyvla Finländare att de som fortsatte tala handelsspråket ansåg sig vara förmer än de som talade det andra språket. Det liknar psykologisk krigföring.

Medan det Svenska kungariket fortsatte tradera den handelskultur, inklusive entreprenöriellt tänkande, har Finland, i takt med att det andra språket blivit dominant, gått tillbaka till stamtänkande (Pagel, 2019). Det har konsekvenser.

2020 – dags dato har jag samlat data från konferenser jag bevistat här i Helsingfors samt det som finska media och organisationer rapporterat. Skolan, forskning, ekonomi anses ha kollapsat och företagande och innovationstänkande är i botten. Här är hela listan som uppdateras (Österberg, 2025).

Stöd gärna bloggen via Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X |