Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), eller MobilePay (Finland) eller Wise.
Under den finska riksdagens frågetimme lyfte Eva Biaudet (Sfp) det hon kallar den “brutala verkligheten: över hälften av alla kvinnor i Finland har upplevt våld eller hot om våld”.
Länk till källan.
Biaudet är inte först i Finland med att reciterade detta.
Nyligen gjorde både Pia Sundell, ordförande för Svenska kvinnoförbundet i Finland och Sandra Bergqvist (Sfp) lika utspel.
Sundell sa följande som visar att hon verkar ha svårigheter att förstå skillnaden mellan anmälningsbenägenhet och förekomst.
“Statistiken visar också en oroande riktning. År 2024 ökade det rapporterade våldet i nära relationer med 2 procent jämfört med året innan, och antalet kvinnliga brottsoffer ökade med 4,6 procent”.
 |
| Pia Sundell, Svenska kvinnoförbundet. Foto från Facebook. |
Länk till källan.
7 februari 2026 påstod Svenska folkpartiets Sandra Bergqvist i stort sett detsamma.
Här är ett krux.
- Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i nära relationer) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
-
40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i nära relationer (Estlander, Bensow, november, 2023).
- I Finland är den typiska förövaren av våld i nära relationer en kvinna (Amnesty Finland, februari, 2024, som menade att uppgifterna kom från polisen)
Så här ser forskningsbilden ut.
Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:
- Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador. Ja, även det grova våldet som kräver sjukhusvård.
- Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008). Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995,; Hyde, 2005), inklusive vårdandsbråk och föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. I Finland är det känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.
Det verkar således som att Finska kvinnors våldsutbredning ser ut som resten av västvärlden.
Men det finns ytterligare ett krux – relationsaggressivitet (psykiskt familjevåld).
Det verkar som att utbredningen i länder som England och Sverige är ~30 %.
I Finland påstås den siffran vara 40 % (Estlander, Bensow, november, 2023).
Och här infinner sig ett tredje krux – numeracy.
Vid första anblick kan man tycka att skillnaden är 10 %. Men en korrekt kalkyl visar att det är 33 %. (Så här räknar man. (40-30)/30= 0,33 %.)
Vad är konsekvensen av kvinnors våld i nära relationer, speciellt psykiskt våld där Finland utmärker sig?
Det handlar om exekutiva funktioner, en palett med mentala funktioner som packas upp och utvecklas under de fyra-fem första levnadsåren (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Gopnik, 2016)
Utvecklingspsykologisk forskning demonstrerar, det är när många studier konvergerar i samma riktning, att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014).
Här är ett fjärde krux:
Den finska skolan har kollapsat (MTV Uutiset, 25 december, 2025). Men redan tidigare har ministeriet för undervisning och kultur påtalat att alltför många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy – grunden för epistemiskt och instrumentellt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016; Toplak, West, and Stanovich, 2013; Toplak and Stanovich, 2002) (14 maj, 2022; 1 april, 2025).
2010 träffade jag barnpsykiatrins fader sir Michael Rutter på en KVA-konferens om antisocialt beteende. Vi talade om det ovan nämnda. Dr. Rutter:
– you are right on the money, but it's a hot political potato.
Varför presenterar Bergqvist och Sundell bara vissa delar av statistiken om våld i nära relationer – utesluter delen om kvinnors våld?
Det kallas mental fallgropar, t ex. “Naturlig dumhet” innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977). Det finns vissa likheter med bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), och/eller Dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993). Dessa mentala fallgropar interagerar i en förstärkande loop.
Paradoxen är att när Biaudet, Bergqvist och Sundell fortsätter recitera faktoider om våld i nära relationer, då ökar risken att fler drabbas. Speciellt barn.
Ridå.
Läs också:
Österberg (2025). Varför presenterar Bergqvist (Sfp) och Sundell (SkfF) bara vissa delar av statistiken om våld i nära relationer? Ytterligare ett fall av bekräftelse-bias
Österberg (2025). Finland's collapse is continuing, but no politician or public manager admits to having done anything wrong
Österberg (2025). “Kimitonejdens skola behöver akut hjälp, inte lång väntan” (Landor, ÅU). En kommentar
Österberg (2025). Rektor i Borgå slår larm om skadegörelse och Tiktok-mobbning: ”Man vill göra varandra illa”
Österberg (2024). Finlandssvenska barnrättsdagarna 2024. Ett referat med kommentarer och slutsatser om en het politisk potatis
Österberg (2024). Unga teatern. Hundra dagar hemma. I Finland är den stora utmaningar mammors psykiska våld mot barn
Österberg (2023). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap
Österberg (2023). Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=134), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Österberg (2023). Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=145) – en lista med historiska och aktuella händelser
Österberg (2022). Finlandssvenska Barnrättsdagen 2022, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X |
No comments:
Post a Comment