Varför presenterar Bergqvist (Sfp) och Sundell (SkfF) bara vissa delar av statistiken om våld i nära relationer? Ytterligare ett fall av bekräftelse-bias

Pia Sundell, ordförande för svenska kvinnoförbundet i Finland (SkfF) är arg på män. Sundell är förstås inte först med att göra detta utspel. 7 februari 2026 påstod Svenska folkpartiets Sandra Bergqvist i stort sett detsamma. Här är kruxet. I Finland är den typiska förövaren av våld i nära relationer en kvinna. 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i nära relationer. Det är konsistent med internationell forskning. Kvinnors våld i hemmet hämmar barns exekutiva funktioner som lägger grunden för t ex. skolprestation. Krux 2. Den finska skolan har kollapsat. För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy – grunden för epistemiskt och instrumentellt rationellt tänkande. 2010 träffade jag barnpsykiatrins fader sir Michael Rutter på en KVA-konferens om antisocialt beteende. Vi talade om det ovan nämnda. Dr. Rutter: – you are right on the money, but it's a hot political potato. Varför utesluter Bergqvist och Sundell delen om kvinnors våld? Det kallas cherry-picking.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), eller MobilePay (Finland) eller Wise.

Pia Sundell, ordförande för Svenska kvinnoförbundet i Finland är arg på män. Hon verkar också att ha svårigheter att förstå skillnaden mellan anmälningsbenägenhet och förekomst.

“Statistiken visar också en oroande riktning. År 2024 ökade det rapporterade våldet i nära relationer med 2 procent jämfört med året innan, och antalet kvinnliga brottsoffer ökade med 4,6 procent”.

Pia Sundell, Svenska kvinnoförbundet. Foto från Facebook.

Länk till källan.

Eftersom en del av min grundutbildning i psykologi är experimentell emotionspsykologi, speciellt om kopplingen mellan ansiktsaffekter – emotioner (Österberg, 2001), blev jag lite nyfiken på vilken ansiktsaffekt som Sundell visar upp.

Och eftersom jag vill undvika att bli kritiserad för att vara subjektiv lät jag Chat Gtp göra analysen. Här är svaret:

In terms of basic emotion categories (Ekman-style), it’s closest to:

➡️ anger–disgust blend at low intensity
or
➡️ sadness–concern with cognitive appraisal

From a facial feedback theory perspective, this configuration would tend to reinforce:

• a feeling of doubt,

• critical evaluation, or

• unease rather than joy or fear.

So if we had to label it succinctly:

Affect displayed: skeptical concern (with mild disapproval).

Sundell är förstås inte först med att göra detta utspel. 7 februari 2026 påstod Svenska folkpartiets Sandra Bergqvist i stort sett detsamma.

Länk till källan.

Här är kruxet.

• Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i nära relationer) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i nära relationer (Estlander, Bensow, november, 2023).
  
  
• I Finland är den typiska förövaren av våld i nära relationer en kvinna (Amnesty Finland, februari, 2024, som menade att uppgifterna kom från polisen)

Utmärker sig Finland beträffande kvinnors våld i nära relationer?

Så här ser forskningsbilden ut.

Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

• Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador. Ja, även det grova våldet som kräver sjukhusvård.
  
  
• Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008). Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995,; Hyde, 2005), inklusive vårdandsbråk och föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. I Finland är det känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).

(Archer 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.

Det verkar således som att Finska kvinnors våldsutbredning ser ut som resten av västvärlden.

Men det finns ytterligare ett krux – relationsaggressivitet (psykiskt familjevåld).

Det verkar som att utbredningen i länder som England och Sverige är ~30 %.

I Finland påstås den siffran vara 40 % (Estlander, Bensow, november, 2023).

Och här infinner sig ett tredje krux – numeracy.

Vid första anblick kan man tycka att skillnaden är 10 %. Men en korrekt kalkyl visar att det är 33 %. (Så här räknar man. (40-30)/30= 0,33 %.)

Vad är konsekvensen av kvinnors våld i nära relationer, speciellt psykiskt våld där Finland utmärker sig?

Det handlar om exekutiva funktioner, en palett med mentala funktioner som packas upp och utvecklas under de fyra-fem första levnadsåren (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Gopnik, 2016)

Utvecklingspsykologisk forskning demonstrerar, det är när många studier konvergerar i samma riktning, att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma ((Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014).

Här är ett annat krux:

Den finska skolan har kollapsat (MTV Uutiset, 25 december, 2025). Men redan tidigare har ministeriet för undervisning och kultur påtalat att alltför många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy – grunden för epistemiskt och instrumentellt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016; Toplak, West, and Stanovich, 2013; Toplak and Stanovich, 2002) (14 maj, 2022; 1 april, 2025).

2010 träffade jag barnpsykiatrins fader på en KVA-konferens om antisocialt beteende. Vi talade om det ovan nämnda. Dr. Rutter: – you are right on the money, but it's a hot political potato.

Varför presenterar Bergqvist och Sundell bara vissa delar av statistiken om våld i nära relationer – utesluter delen om kvinnors våld?

Det kallas cherry-picking och förklaras av bekräftelse-bias, att tillämpa samma teori på allt, eller att välja information som passar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971).

Läs också:

Österbeg (2025). Finland's collapse is continuing, but no politician or public manager admits to having done anything wrong

Österbeg (2025). “Kimitonejdens skola behöver akut hjälp, inte lång väntan” (Landor, ÅU). En kommentar

Österbeg (2025). Rektor i Borgå slår larm om skadegörelse och Tiktok-mobbning: ”Man vill göra varandra illa”

Österbeg (2024). Finlandssvenska barnrättsdagarna 2024. Ett referat med kommentarer och slutsatser om en het politisk potatis

Österbeg (2023). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap

Österbeg (2022). Finlandssvenska Barnrättsdagen 2022, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X |