Thursday, November 21, 2024

Finlandssvenska barnrättsdagarna 2024. Ett referat med kommentarer och slutsatser om en het politisk potatis

Jag deltar för tredje året på konferensen Finlandssvenska Barnrättsdagarna i Helsingfors. Konferensen var som vanligt välorganiserad. Värdinnans beteende var som vanligt fientligt. Presentationen om: (1) barns minne var dels missvisande, dels ökade den förståelsen om att man inte ska be barn vittna, (2) om mental träning var trevlig, (3) om våld i nära relationer och föräldraalienation rimmar med kvinnoorganisationers påståenden men saknar konsistent med internationell forskning. Ätstörningar har sin grund i tidig ålder och förklaras av hemförhållanden. Barn är inte experter. Den gemensamma nämnaren är det Helsingforspolisen och forskning samstämt pekar på: kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld). Eller som sir Michael Rutter sa till mig på KVA 2010: en het politisk potatis. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma. 14 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Jag deltar för tredje året på konferensen Finlandssvenska Barnrättsdagarna i Helsingfors.


Arrangemanget hölls på ett mycket trevligt hotell i Hagnäs i Helsingfors.


Länk till källan.

Jag deltog första gången på Finlandssvenska Barnrättsdagarna i november 2022. Då genomfördes arrangemanget på G18, vilket är finlandssvensk kod för Georgsgatan 18 i Helsingfors (Svenska folkpartiers näste). Första talare var Finlands Barnombudsman - Elina Pekkarinen. Hon berättade att 20 % av finländska barn och unga födda 1997 år eller senare har mentala utmaningar. Det inkluderar alla upp till 25 års ålder. Om en årskull omfattar 55 000 barn, då blir det totala antalet barn och unga med mentala utmaningar 25*55 000*0,20=275 000 kr.

Men när Pekkarinen skulle förklara varför, hänvisade hon till två saker:
  1. neuropsykiatrisk störning (på riktigt är det mycket ovanligt).

  2. klimatet - den komplexa process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären. Centralt för den här processen är kolcykeln.
Enligt Pekkarinen skulle mängden koldioxid i atmosfären ha gett upphov till mentala utmaningar. När jag frågade om hon kontrollerat för kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld i nära relationer) (Crick and Grotpeter, 1995; Hyde, 2005), då såg Pekkarinen frågande ut. När vi sedan talades vid blev hon arg (Österberg, 2022). 

Noterbart 1. Några månader tidigare hade Helsingforspolisen påtalat att finska kvinnors relationsaggressivitet är deras största utmaning . Under samma vår:
  • mördade en mamma sitt barn på socialtjänstens eller Bensows så kallade “skyddshem” (Björkqvist, 2022). (Socialtjänstpersonal kallar dem för anstalter för kvinnor med mentala utmaningar).

  • misshandlade en mamma, med syfte att döda, sin 5-åriga son (Nyqust, 2022).
Noterbart 2. Maj Estlander, konferensvärdinna, påvisade betydande irritation över att jag, experten, påtalade det forskningsmässigt uppenbara - kvinnors relationsaggressivitet (Crick and Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Det inkluderar ett forskningsmässigt validerat fenomen som kallas föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015).

Estlanders beteende påminde dessvärre om just relationsaggressivitet (psykiskt våld) (Österberg, 2022).

När jag anmälde mig till 2023 års konferens skrev Estlander till mig och ifrågasatte mitt deltagande:


Med tanke på:
  1. att “Alla som jobbar med och för barn inom bildning, social- och hälsovårdsbranschen samt övriga intresserade” var välkomna

  2. amin akademiska expertis om barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling
kan jag tycka att Estlanders beteende var aningens märkligt, polemiskt och nedlåtande. Ur ett rationellt perspektiv, både instrumentellt och epistemiskt, borde hen vara intresserad av en expert på de ämnen som dryftas under Barnrättsdagarna?

Konferensen (2023) inleddes med att Pekkarinen påtalade att psykiskt och dödligt våld mot små barn ökat i Finland. OBS! Det är typiskt kvinnligt våld. Estlander inflikade och sa att 40% av finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet. Obs! Det är typiskt kvinnligt våld.

Estlander hade beslutat att blockera möjligheten att under konferensen ställa öppna frågor. Istället skulle frågorna skickas via en länk. Därefter valde Estlander vilka frågor som skulle få ställas. Alla mina frågor blockerades av Estlander.  

Estlander krönte det hela genom att blockera mig på den interaktiva plattformen X.


(Österberg, 2023 a b).

Årets Finlandssvenska Barnrättskonferens krockade med en annan konferens jag deltog i (om hälsa). Det betyder att den första konferensens avslutning överlappade Barnrättskonferensen inledande föreläsningar. Men eftersom Barnrättsdagarna låg på vägen till den andra konferensen stannade jag till för att registrera mig och ta frukost.

När jag sitter där i godan ro uppfattar min perifera visuella perception att en person ställer sig framför mig. Det är Maj Estlander. Hon stirrar stint på mig. Och trots att hon väl vet vem jag är hälsar hon inte, varken mer förnamn eller med formellt titel - Dr. Österberg.

Jag hälsade: - hej Maj!

Estlander: - 'Du' måste flytta på dig. 'Du' sitter vid ett av borden som utställarna ska använda. Det fanns en latent aggression i hennes röst.

Jag flyttade på mig till ett ståbord och hade sedan ett trevligt samtal med en annan deltagare. Det är det typiska. De flesta deltagare har varit trevliga. Undantaget är Estlander.

Den första föreläsaren jag hör är Julia Korkman. Hon innehar en professur i Arbetsliv vid Åbo Akademi. Dr Korkmans föreläsning heter: Att höra barn: barns förutsättningar att tala om svåra händelser.

Korkmans inramning - att höra barn i olika juridiska situationer, allt från att föräldern (sannolikt mamman) drar barnen i håret, sexualiserat våld till våld mellan barn.

Våld mot barn har minskat samtidigt som anmälningsbenägenheten ökat.

Dr. Korkman:
  • fortsätter tala om autobiografiskt minne - minnet av händelser och utvecklas ännu över +20 och inkluderar färdigheter som orsak-verkan-förhållanden och förståelse för andras personers motiv och perspektiv.

  • nämner föräldrarnas påverkan.

  • menar att minnet och språkets utvecklas i samspel med varandra; förmågan att forma minnen förknippas med förmågan att berätta om händelser och vice versa. Språkets utveckling är beroende av barnets sociala kontext.

  • menar att 5-åringar kan vara helt fantastiska på att förklara

  • gör en distinktion mellan Kinesiska och Amerikanska barns återberättande av minnen, dvs. kollektivism kontra individualism.

  • Visar en video om visual cliffs men inramningen är Josephs Cambos. Min association går till Elenor Gibson.

  • berättar om häxprocesser baserade på barns vittnesmål.

  • menar att barn är lättpåverkade genom suggestiva frågor. Ett sånt fall är Kevin-fallet där polispersonalen utsatte barnen för regelrätt tortyr.

  • menar socialt begåvade barn har lättare att fånga upp suggestion.

  • menar att yngre barn har svagare minnes- och språklig kapacitet.

  • I Finland måste vi vara försiktiga. Barn i 4-års kan inte berätta vad som hänt.

  • menar att tonåren är en tid av förvirring. Hormonella förändringar påverkar beteendet. Risktagande vanligare, beslutsfattningen ännu omogen.

  • menar att det lilla barnets världsbild är helt beroende av de tolkningar som de vuxna i omgivningen gör. Korkmans exempel var en mamma som ville påverka en 4-åring att inte träffa pappa.
  • visar fallet med Edvin 4 år, där utfrågaren påverkar Edvin att tro att pappa, mamma eller morfar gjort honom illa, och sedan ta tillbaka allt.

  • menar att föräldrar som själva varit med om trauma kanske själv behöver gå i terapi.
Följande talare är Amy Skogberg, certifierad mental tränare, ekon.mag och f.d. elitidrottare. Det är en trevlig presentation med feelgood-tips med vissa associationer till psykologi.

På det följde ett sedvanligt mingel som brukar vara mycket trevligt. Jag var dock tvungen att hasta iväg till ett styrelsemöte och på det en annan konferens.  

Torsdagen inleddes med en myndig frukost.

Sedan talade Annika Korpela, jurist, sakkunnig i social- och hälsovårdslagstiftning, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab. Hon går igenom FNs Barnkonvention och påtalar att den ligger till grund för finländsk lagstiftning. Korpelas svaghet är att hon inte använder etablerad forskning för att beskriva vad som menas med barnets bästa, men lyfter ändå fram vissa självklarheter som barns rätt till en tät och nära kontakt med sina föräldrar. Det fanns också metodologiska brister; Korpela påtalade att det inte finns generella modeller utan att saker ska avgöras från fall till fall.

Sophie Jahn, entreprenör och författare till självbiografin Pappas flicka på hästgården. Jahn berättar om sin pappa som dömts för sexuella övergrepp på flickor på den hästgård han drev. Det är en tragisk historia men det är svårt att förstå varför Estlander valt ut den här anekdoten - den är inte representativ.

Johan Melander Hagborg, fil.dr. i psykologi, forskare, lärare och skribent. Göteborgs universitet. Melander Hagborg är kliniker. Det betyder att han erbjuder psykoterapi. Enligt honom själv till små barn. Han hävdade att våld i nära relationer är typiskt manligt och att psykiskt våld i nära relationer är vanligt bland män. Melander Hagborg betraktade även det etablerade begreppet föräldraalienation som pseudovetenskap.

På det följer en delikat lunch med en deliciös dessert.

Nästa talare är Rasmus Isomaa, docent i utvecklingspsykologi, Åbo Akademi. Specialsakkunnig och verksamhetsledare, Fredrikakliniken i Jakobstad. Isomaa ska tala om ätstörningar. Jag blev dock tvungen att ta ett möte och missade det mesta av föreläsningen.

På det följer kaffe, bullar och godis.

Konferensen avslutas med Ungas tankar och erfarenheter gällande förverkligandet av barnets rättigheter - vad önskar unga av oss vuxna? Estlander hävdar att barnen är experterna!?

Vår art faller lätt offer för “naturlig dumhet” - tendensen att premiera information som är: Naturlig dumhet är kongruent/konsistent med Dysrationalia - oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (detta inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet) (Stanovich, 1993).

För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell - Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:
  • Epistemisk vaksamhet - för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).

  • Disjunctive resonerande - ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).

  • Numeracy - förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2016).
Korkmans beskrivning av minnen i allmänhet och barns minnen i synnerhet var lite rörig. Jag jämför med min egen beskrivning: Visuell cliff introducerades av Elenor Gilford, som ett exempel på djupperception hos spädbarn inom ramen för ekologisk perception.

Förståelse för andras personers motiv och perspektiv brukar kallas Theory of mind som packar upp runt fyra års ålder.

Amy Skogbergs teoretiska utgångspunkt verkade vara Deci och Ryans Self-determination theory (SDT). De menar t ex. att man ska undvika utmaning. Traditionell psykologi menar att konkret utmaning är viktigt för välbefinnande.

Annika Korpelas påstående om att det inte finns generella modeller och att saker ska avgöras från fall till fall är fel. Beslut om enskilda fall ska byggas på just generella modeller.

Sophie Jahns berättelse täcker inte hela bilden. Varför tar hon inte upp att hennes morföräldrar lät den 14-åriga dottern (Sophies mamma) flytta hem till Sophie pappa - Jerry? Eller mammans eget alkoholmissbruk? Man ska i sammanhanget även ta hänsyn till att minnet är episodminnet är konstruktivt.

Johan Melander Hagborgs påstående om våld i nära relationer, inklusive psykisk våld:
  • rimmar med Lundgrens, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands skandalstudie Slagen dam som efter att Uppsala universitet granskat huvudförfattaren Lundgrens arbete (Hagekull, 2005) ledde till att hon stoppades från att undervisa och handleda (Holm, 2011).

  • Avviker från etablerad forskning på området. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

  • Fysiskt våld i nära relationer - kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.

  • Dödligt våld i nära relationer - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).

  • Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005)) - typiskt kvinnligt. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. Det är känt att 40% av de finska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, 2023).
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

I Barnrättsdagarnas utvärdering skriver man:
“Johan Melander Hagborg var lite bekymrad över att höra mycket prat om föräldraalienation bland deltagarna, ett begrepp som allt flera experter i Sverige och Norge idag tar avstånd ifrån som pseudovetenskap. Han bad mig förmedla ett par länkar om ämnet, bl.a. en artikel som han skrivit om begreppet Darvo ( Deny, Attack, Reverse Victim Offender. Alltså: förneka, gå sedan själv till attack mot den som anklagar dig och sist men inte minst, utmåla dig själv som offer) myntat av forskaren Jennifer Freyd”.
Melander Hagborg skickade också med två länkar. En går till en insändare där avsändarna är representanter för kvinnoorganisationer som vägrar acceptera etablerad vetenskap om våld i nära relationer inklusive föräldraalienation (Almqvist et al. 2024). Den andra går till Melander Hagborgs egen insändare där han ifrågasätter det amerikanska folkets val av president. I den insändaren nämner han DARVO, ett begreppet som myntats av Jennifer Freyd (Melander Hagborg, 2024).

Dr. Freyd har sin grundutbildning i antropologi och har disputerat i psykologi. I sin doktorsavhandling undersöker Freyd mentala representationers dynamik, dvs. att ett statiskt objekt mentalt kan upplevas som dynamiskt när man fantiserar om det (Freyd, 1983). I ett följande experimentet visas att minnet är konstruktivt och att människor har en tendens att extrapolera minnet (välja ett visst alternativ) när utgången är oviss (Finke, Freyd och Shyi, 1986). Det blir en indikation på det som idag är fundamenta - att vårt psyke är konstruktivt (Schacter och Addis, 2007).

På sin hemsida länkar Jennifer Freyd till en fem minuter lång video där hon beskriver det begrepp hon själv myntat - DARVO - deny, attack, and reverse victim & offender. I videon figurerar skådespelarna Amber Heard och Johnny Depp. Freyd prototypiska minne borde inkludera hennes forskning om minnets dynamiska karaktär, men hon demonstrerar istället hur hon extrapolerar minnet i sin önskade riktning (bias). I Dr Freyd inramning är Heard offret och Depp förövaren. I verkligheten var Depp offret och Heard förövaren. 

Eftersom Heard anklagat Depp för att ha orsakat henne trauma, var hon enligt lag tvungen att genomgå en psykologisk utvärderingen. Den påvisade Borderline samt histrionisk Personality Disorder som funktion av Complex Childhood. Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9).

Under Heards konflikt med Depp skrev hennes pappa till Depp. Han var orolig att dottern skulle bli bostadslös. Depp svarade att hon gratis kunde få bo i en av hans lägenheter så länge hon själv önskade.

Kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005) förklaras som regel av mentala utmaningar - hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022Ode et al. 2009Ruffalo, 2024Weisberg et al. 2011Zalewski et al. 2014). Dessa uppstår som regel under tidig ålder i hemmiljön.

Paradoxalt tillämpar:
  • Dr Freyd DARVO: förnekar, attackerar, reverserar offer och förövare som tydliggjordes i den TV-sända juridiska processen

  • Dr Melander Hagborg DARVO när han förnekar etablerad forskning om våld i nära relationer, inklusive föräldraalienation, dvs. förnekar, attackerar, reverserar offer och förövare.
Melander Hagborg personliga åsikt om det etablerade begreppet Föräldraalienation rimmar med: Det förklarar Melander Hagborgs reaktion när jag påtalade att relationsaggressivitet (psykiskt våld) är typiskt kvinnligt samt ett evolutionsperspektiv. Melander Hagborgs ansikte formade först tomhet (evolutionsperspektivet) och sedan avsky (kvinnors relationsaggressivitet). (För en orientering om ansiktsaffekter: Österberg, 2001).

Ätstörningar har sitt ursprung under tidig uppväxt och förklaras av hemförhållanden.


Länk till källan.

Noterbart 3. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004). Motsatsen till anpassat beteende är antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009Moffitt et al. 2001).

Avslutningens inramning, att barn ska vara experter, sänker betyget för konferensen ytterligare. Deras vittnesmål, som verkade handla om att bli mobbad för att man är svenskspråkig, indikerar att mobbarna har en märklig uppväxt med fientlig syn på det svenskspråkiga i Finland.

Slutsats. Konferensen var som vanligt välorganiserad. Maj Estlanders beteende var som vanligt fientligt. Korkmans presenteration om barns minne var dels missvisande, dels ökade den på förståelsen om att man inte ska be barn vittna. Djupperception, minne och Theory of mind är olika saker. Skogbergs presentation var trevlig. Melander Hagborgs påstående om våld i nära relationer och förnekande av det etablerade begreppet föräldraalienation är inkonsistent med internationell forskning - pseudovetenskapligt. Ätstörningar har sin grund i tidig ålder och förklaras av hemförhållanden. Barn är inte experter. Den gemensamma nämnaren är det Helsingforspolisen och forskning samstämt pekar på: kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld). Eller som sir Michael Rutter sa till mig på KVA 2010: en het politisk potatis: Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma.

Värt att notera: aggression är en viktig markör för Alzheimers. Finland har flest Alzheimer'sfall per capita i världen. Ca 20% av finlands befolkning dör av demenssjukdom/Alzheimers. Hjärnfonden predicerar att 50% av alla kvinnor över 45 år förväntas drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom (de menar demenssjukdom som Alzheimers).

Lästips:

Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med historiska och aktuella händelser

Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=73), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)


No comments:

Post a Comment