Har Håpnes cherry-picking lett till att barnet drabbats av Complex childhood trauma?

Fortsättning av granskningen av domstolsanställde Victoria Håpnes agerande: (1) att först fördröja ett beslut om att återskapa ett barns viktiga relation med sin pappa och sedan (2) avvisa pappans självklara vädjan att bryta den relationsaggressiva mammans umgängessabotage trots att alla rekvisit var uppfyllda. Håpnes rapport är en manifestation av bekräftelse-bias - att använda cherry picking för att välja referenser som stödjer den egna övertygelsen. Håpnes valde ut ett papper som den relationsaggressiva mamman skickat till henne. Det mesta av pappret var överstruket med svart. I de synliga delarna förekommer förkortningen PTSD och något om pappans agerande. Notera att Håpnes erhållit (1) en tydlig förteckning som pappan skickat in med forskning som påvisar papparelationens betydelse för barns anpassning och utveckling, bevis för att barnet och pappan innan mammans umgängessabotage haft en underbar relation, (2) mammans relationsaggressivitet och att barnet inte sett sin pappa sedan 24 juli 2022. Håpnes valde bort dessa fakta!? Här används en berömd rättsprocess som jämförelse. Amber Heard hade på liknande premisser anklagat sin före detta man Johnny Depp för att ha orsakat PTSD. Fallet ger en inblick i komplexiteten att testa förekomst av PTSD och pekar på en bättre förklaring: att kvinnor som relationsbråkar, t ex. om barn, har en personlighetsstörning som uppstått genom Complex Childhood Trauma (CCT). Det implicerar att CCT förs vidare till nästa generation. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hur kunde Victoria Håpnes, anställd vid Värmlands tingsrätt att via objektiv bedömning skilja rätt från fel, med utgångspunkt från ett papper som till mestadels var övertäckt med svart, påstå att ett barn drabbats av händelseorienterad PTSD (grundlöst skuldbelägga pappan) när hon hade tillgång till data som visar:

1. mammans mångåriga konflikt (Sjöstedt, 2021),
   
   
2. att mammans konflikt, som inkluderar myndighetspersonal, förklarar isoleringen av barnet (umgängessabotage) och försämrade skolresultat.
   
   
3. att isolering av barn från deras pappa leder till att barns emotionella och sociala anpassning hämmas (tänk Complex Childhood trauma).
   
   
4. I november 2022 fick Håpnes kännedom om att det inte finns något stöd för ett eventuellt påstående att detta barn skulle vara avvikande från den generella bilden.

Varje år initierar tusentals kvinnor vårdnadskonflikter mot pappor för att ta kontroll över de gemensamma barn. Som regel påverkas dessa mammor av personal inom socialtjänsten. Isoleringen av barnen stadfästs genom ett beslut av personal på någon av många domstolar (ex. Victoria Håpnes). Just nu lever drygt 400 000 svenska barn utan en tät och nära papparelation.

Paradoxen är att forskning visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mammor. Ergo. Pappor har en normativ inverkan på barns emotionella och sociala anpassning vilket påverkar kognitiv utveckling (Macrae, 2021; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s. 2).

1950 introducerades en ny juridisk princip (presumtion) för jurister som arbetar vid domstolar: moderspresumtionen (mater semper certa est). Principen fick en betydande effekt på hur domstolspersonal fattar beslut. Kartläggningar, observerbara data av den typ av används inom vetenskapliga studier, från 1990 och framåt visar att domstolspersonal tillämpar moderspresumtionen, d.v.s. diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Personal inom juristkollektivet (t ex. Victoria Håpnes) förnekar som regel förekomst av tillämpning av presumtionen.

Domstolspersonalens beteendet förklaras av bekräftelse-bias:

“Konfirmeringsbias, bekräftelsejäv, bekräftelsefördom eller bekräftelseförväntning, selektiv bias är en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar egna uppfattningar. Konfirmeringsbias är en typ av kognitiv bias” (Wikipedia).

När domstolspersonal diskriminerar barns papparelation tvingar de barnen att:

1. avstå den relation som borgar för emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling.
   
   
2. tvångsbo med den relationsaggressiva mamman.

Effekten är ökad risk för att barnet utvecklar antisocial beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001) respektive föräldra-alienering (Bernet, 2008; Bernet et al. 2010; Österberg, 2011). Det sistnämnda innebär en ökad risk för att barnet fjärmar sig från den andra föräldern, i de flesta fall pappan, som en funktion av mammans [vårdnads] konflikt.

Kognitiv dissonans. Trots längtan efter pappan känner barnet ett psykologiskt tryck, memory hacking (Shaw, 2016) att vara den relationsaggressiva mamman till lags. Det leder till ångest. För att minska ångesten väljer barnet det lokalt mest gångbara alternativet: att vara konfliktföräldern (mamman) till lags. Alieneringen från pappan hämmar barnets emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (skolresultat).

Kvinnors vårdnadskonflikt förklaras av något som kallas relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Den sannolika förklaringen till kvinnors relationsaggressivitet är mentala utmaningar som uppstått under den egna barndomen - från mamma till mamma.

En sannolik del av förklaringsmodellen är höga halter av kortisol i modersmjölken (Österberg, 2012) och manifestas enligt följande.

Pederson (2022) menar att kvinnors vårdnadskonflikt och umgängessabotage, som leder till alienering av den andra föräldern förklaras av Narcissistic Parental Alienation Syndrome.

Narcissism inkluderas som regel i personlighetsstörningar, speciellt kluster B. Enligt American Psychological Association (APA) definieras personlighetsstörning enligt följande:

Länk till källan.

Psychology Today beskriver personlighetsstörning kluster B enligt följande:

Länk till källan.

Enligt APA inkluderas följande i kluster B: antisocial, borderline, histrionic, and narcissistic.

Enligt Psychology Today inkluderas följande i kluster B: antisocial personality disorder, borderline personality disorder, histrionic personality disorder och narcissistic personality disorder

Som en illustration av hur en personlighetsstörning kan ge upphov till falska anklagelser kan man använda skådespelaren Amber Heard som exempel.

I ett uppmärksammat rättsfall som spelades upp inför öppen ridå hade skådespelaren Johnny Depp stämt sin före detta fru Amber Heard, även hon skådespelare, för förtal. Heard hade bland annat hävdat att hon drabbats av PTSD som en konsekvens av relationen med Depp. Det öppnade dörren för Depp att låta en psykolog testa om Heard verkligen drabbats av PTSD på grund av relationen med honom eller om det handlade om något annat?

Utvärderingen genomfördes av psykologen Shannon Curry.

Hur gick Dr Curry tillväga för att nå denna slutsats?

Psykologi är en komplex vetenskap. Ofta handlar det om latenta konstrukt eller indirekta observationer. Ta självkänsla - jag duger som jag är (se också Österberg, 2004 för en orientering). De flesta har en uppfattning om fenomenet. Samtidigt kan alla vittna om de aldrig gjort en direkt observation av självkänsla.

Den korta versionen är att Dr. Curry avvisade Heards påstående om händelse-specifik PTSD. Istället blev slutsatsen att Heard led av en kombination av Borderline personality disorder, inklusive emotional reactivity, och Histrionic personality disorders som kunde förklaras av Complex Childhood trauma (CCT). Heard levde med rädslan att bli övergiven i kombination med att hon ville stå i centrum. Dr Curry drog också slutsatsen att detta uppstått långt innan hon träffade Depp, dvs. under barndomen. Det är sannolikt typiskt.

Den detaljerade beskrivningen. Dr Curry använde ett batteri av test som var och ett har en latent struktur:

1. Mental Status Exam som klargör vardagliga saker
   
   
2. Minnesota Multiphasic Personality Inventory (version 2) som mäter personlighet, hur individer tänker, känner och beter sig samt tecken på mental ohälsa eller dysfunktion
   
   
3. Life Events Checklist for DSM-5 (LEC-5), en intervju om hur barndomen såg ut.
   
   
4. Clinician-Administered PTSD Scale for DSM-5 (CAPS-5; guldstandarden för att mäta PTSD).

Heard uppfyllde flera kriterier som stämmer på andra relationsaggressiva kvinnor, t ex. mammor som efter lite coaching av personal på socialtjänsten startar vårdnadskonflikter.

MMPI-2. Enligt MMPI-2 testet var Heard något som kallas 3-6 typ vilket innebär mycket aggression, grymhet mot svagare individer, uppmärksamhetssökande, mycket benägen att attribuera skuld på andra, svårigheter att erkänna för sig själva att de har ansvar, mycket förtryckt och förnekad ilska som kan komma till explosiva uttryck i en relation. Kaffet kokar lätt över (dålig impulskontroll).

Personer med den här typen av personlighetsstörning tenderar att förminska saker, skuldbelägga andra för saker som inträffat, ifrågasätta andras moral, uppvisa fientlighet, självgodhet, vara manipulativ, samtidigt som de förnekar desamma. När de ska vara självkritiska är de duktiga på att lyfta fram egna svagheter som folk i allmänhet tar lätt på.

Borderline Personality Disorder (BPD). Heard uppfyllde kriterierna för BPD. Dr Curry är noga med att påpeka att Borderline personlity disorder är skilt från Bipolar disorder och handlar om instabilitet beträffande: personliga relationer, emotioner, beteende, syn på sig själv och sin identitet som drivs av rädslan att bli övergiven.  Reaktioner på saker kan vara fysisk eller psykisk aggression. Det kan komma som en reaktion på att den andra parten inte gör något alls.

Emotionell instability. Heard visade tecken på Emotional reactivity. Det innebär att emotioner varierar ofta och på ett oförutsägbart sätt, att man är hyperkänslig för att bli förringad eller förolämpad och vill att ens partner ska underkasta alla ens krav. Om någon anländer sent kan det vara ett uttryck för oron att bli lämnad.

Histrionic personality disorder. Heard visade också tecken på Histrionic personality disorder som präglas av oberäknelighet och känslomässighet, drama och ytlighet. Den underliggande drivkraften är att få vara i centrum genom en offer- eller princessroll.

Fiegning. Att man låtsas, överdriver och hittar på saker. Dessa avslöjas som regel via CPAS-5 eller MMPI-2.

På den direkta frågan om Heard hade någon av tjugo (20) markörer för PTSD, svarade Heard ja på nitton (19) av dem. Typiskt är att en drabbad person svarar ja på någon eller någras markörer. Eter en rad följdfrågor reducerades nitton till tre (3) markörer (symptom): sömnproblem med återkommande mardrömmar, "startle response" (SR), d.v.s. om hon blev skrämd eller överraskad så tenderade hon att stanna i det tillståndet. Detta kan vara associerat med PTSD men också med Complex Childhood Trauma (CCD) som uppstår i en otrygg hemmiljö under tiden för hjärnan och psykets utveckling. Exempel på otrygg hemmiljö är förstås hem där barn isoleras från sin pappa. I Heards fall hade hon berättat för terapeuter hon anlitat innan hon träffade Depp om återkommande mardrömmar, vilket ökar sannolikheten för Complex Childhood Trauma (CCT).

Det var genom att integrera resultaten från dessa instrument som Dr Curry kunde avvisa Heards påstående om händelserelaterad PTSD (relationen med Depp) men som funktion av Complex Childhood trauma (CCT).

Dr Curry sammanfattar med:

1. de intervjuer där Heard berättat att hon hade problem med depression innan hon flyttade till Los Angeles och att medicin inte hjälpte. Curry menar att detta är typiskt för Borderline personality disorder som snarare kräver livslång terapeutisk behandling.
   
   
2. att resultatet från MMPI-2 visar att Heards ångest och oro inte är händelse- utan personrelaterad.

“Women with Borderline personality disorder (BPD) tend to have a higher prevalence of being involved in intimate partner violence relationships, being the receiver of violence and being the perpetuator of violence”.

Dr Curry menar att kvinnor med Borderline personlighetsstörning (BPD) tenderar att oftare vara inblandade i partnervåldsrelationer.

Här är Dr Currys redogörelse under utfrågning av Depps advokater (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp vs Amber Heard Trial Day 9)).

Här är Dr Currys redogörelse under utfrågningen av Heards advokater (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Cross-Examined (Johnny Depp v Amber Heard Trial).

Värt att notera att barnet i det aktuella fallet återkommande berättat att det ofta var bråkigt i mamman hem, speciellt med den ny partnern. Barnet fick också lära sig att mamman ville prioritera partnern över barnet. - Du måste var snäll, annars vill inte X vara här och då blir mamma ledsen.

Notera även att barnet inte sett sin pappa sedan 24 juli 2022!

Notera också att en annan mamma, i artikel tre i serien Ytterligare ett fall ..., hade genomgått en liknande utvärdering som Heard och uppfyllt fyra (4) av åtta (8) av emotionell instabilt personlighetssyndrom. Den mamman blev nyligen jättearg när ett av barnen sa att hen ville bo hos pappa.

Notera att mammorna i de fall som presenterats i artiklarna Ytterligare ett fall ... visar upp beteenden - vårdnadskonflikt, relationsaggressivitet och mentala utmaningar som är konsistenta med Amber Heards beteende som utrett i detalj.

Det här handlar inte om att skuldbelägga mammorna, snarare att påpeka att de kanske borde söka hjälp.

Notera att samtliga pappor i i de fall som presenteras (inklusive ytterligare fall som ligger i pipeline) lever stabila liv. Två av dem jobbar inom psykiatrivården.

Kom också ihåg förklaringsmodellen:

• mammor med mentala utmaningar uttrycker relationsaggressivitet.
  
  
• Personal inom socialtjänsten följer INTE vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergtröm et al. 2022); triggar mammor att iscensätta umgängessabotage (offerträning). I samtliga falls som presenterats i artiklarna har personalen inom socialtjänsten drivit hatkampanjer mot papporna.
  
  
• Personal inom domstolsväsendet tillämpar som regel moderspresumtionen (mater semper certa est) stadfäster umgängessabotaget. Det följer av en rapport baserad på cherry-picking. Möjlig inspirationskälla: Cicero (Beard, 2015).
  
  
• Relationsaggressivitet tycks förklaras av Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014; Ruffalo (2024).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland). Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter