105 experter: Därför fördömer vi användandet av så kallad föräldraalienation. Ett fall av Dysrationalia och misandri

Lennart Kriisa, chefredaktör för Psykologtidningen, har gett nätverket Gömda kvinnor utrymme att kampanja mot det validerade begreppet föräldraalienation. Slutrepliken gav han till etnologen Dr. Sonja Ayeb-Karlsson. Föräldraalienation är ett vetenskapligt validerat begrepp där två bedömningskategorier redan finns i DSM-katalogen. Gömda kvinnors ansats att försöka misskreditera begreppet hänger sannolikt samman med att förövare av föräldraalienation som regel är en relationsaggressiv mamma som försöker isolera barnen från deras pappa. Det hämmar barnens mental anpassning och utveckling. Mammornas agerande ska därför rubriceras som psykiskt våld, en del av begreppet våld i nära relationer som är typiskt kvinnligt. Ayeb-Karlssons tidigare studier bygger på etnologi och kvalitativ metod där hon dragit slutsatser som överskrider vad hennes egna rådata och metod tillåter. Det var just den ansatsen som fick Uppsala universitet att 2005 belägga Eva Lundgren med förbud att undervisa och handleda om kön, makt och våld. Aye-Karlssons utspel faller således på sin egen orimlighet. Ljuset i mörkret är professor Sikströms svar på Gömda kvinnors första utspel där han redovisar faktiska omständigheter som visar att föräldraalienation är ett vetenskapligt validerat begrepp. 13 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Lennart Kriisa, chefredaktör för Psykologtidningen, har gett nätverket Gömda kvinnor utrymme att kampanja mot det validerade begreppet föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024). Det sker genom ett inlägg på tidningens debattsida. Även Göteborgspostens chefredaktör Christofer Ahlqvist accepterade att publicera Gömda kvinnors kampanj mot det etablerade begreppet föräldraalienation.

I egenskap av psykologiforskare med viss akademisk kunskap, inklusive om föräldraalienation (2011, 2023), skrev jag till Kriisa och frågade några saker (se Appendix i länken nedan).

11 juni 2024. Jag kommenterade även Gömda kvinnors utspel och inkluderade Kriisas och min kommunikation i appendix (Österberg, 2024 a).

12 juni 2024 svarade Sverker Sikström, professor i kognitionspsykologi vid Lunds universitet på Gömda kvinnors utspel: “föräldraalienation är ett välstuderat empiriskt fenomen”. Det är en saklig artikel som även redovisar referenser.

Lennart Kriisa hade här kunnat gå vidare och bett andra experter skriva artiklar om föräldraalienation. Det hade ju varit till hjälp för de barn som utsätts för psykisk våld (relationsaggressivitet), som typiskt är ett kvinnligt fenomen (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) som inkluderar föräldraalienation. Exempel på namn på experter är William Bernet, Edward Kruk, Deirdre Rand eller Richard Warshak för att nämna några. Istället valde han att låta Gömda kvinnor falska utspel få sista ordet genom etnologen Dr. Sonja Ayeb-Karlsson som saknar kunskap på området.

16 juli 2024 accepterar istället Kriisa ytterligare en attack mot det validerade begreppet föräldraalienation. Avsändaren var Dr. Sonja Ayeb-Karlsson och ytterligare 104 personer som redovisas i en separat lista via ResearchGate. Utspelet var osakligt, men Kriisa lät det ändå bli slutreplik, vilket är en demonstration av hans bias i frågan: 105 experter: Därför fördömer vi användandet av så kallad föräldraalienation.

Kriisa publicerade även slutrepliken på Facebook. Där fick han kritik för sitt agerande. Men istället för att vara lyhörd valde han defensiv argumentation.

Liksom Gömda kvinnors utspel väcker förstås Dr Ayeb - Karlssons dito frågor.

1. Vilka kvalifikationer har hen och de 104 andra avvisarna för att hävda sin avvisning av det etablerade och validerade fenomenet föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024)?

2. Blir ett argument starkare för att många hävdar detsamma?

Det finns några premisser att ta hänsyn till: våld i nära relationer, barns mentala anpassning och utveckling, kvinnors mentala hälsa liksom hur myndighetspersonal agerar i dessa frågor.

Studier som genomförts med validerade instrument som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979;Straus et al. 1996) eller liknande visar på följande fördelning:

• Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008). Om små barn dödas , filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
  
  
• Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Ergo. Våld i nära relationer, speciellt psykiskt våld, är typiskt kvinnligt. föräldraalienation uppstår som en konsekvens av psykiskt våld. Som regel är förövaren en mamma med mentala utmaningar: hög grad av neuroticism och/eller Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Zalewski et al. 2014). Se Dr Shannon Currys vittnesmål/diagnos av Amber Heard (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp vs Amber Heard Trial Day 9)).

En effekt av mammors psykiska våld är att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatiala perception, numeracy samt instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) hämmas och att risken att antisocialt beteende framträder ökar; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Calkins och Keane, 2009; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Moffitt et al. 2001; Olsson, 2022; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al.2009, 2014; Österberg, 2004).

I Finland har myndigheter och andra varit tydliga med att kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022); psykiskt liksom dödligt våld mot små barn har ökat (Elina Pekkarinen, Finlands Barnombudsman, 2023); 40 % av skolbarnen är drabbade (Maj Estlander, 2023). 2022 dog ett barn av mammans våld på ett så kallat skyddshem (socialtjänstpersonal kallar platserna för anstalter för kvinnor med mentala utmaningar). Förmodligen gäller samma sak i Sverige.

Trots detta väljer personal inom socialtjänsten och domstolar att stödja förövarna (mammorna med mentala utmaningar som skadar barnen; Österberg, 2024 b). Förklaringen är att personal inom socialtjänsten inte utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022) och att domstolspersonalen tillämpar principen Mater semper Certa Est (1950-), dvs. diskriminerar barnens viktiga papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

För att svara på vad Dr Ayeb-Karlsson har för konceptuell kunskap om ämnet samt hennes metodologiska färdigheter, får man ta en titt på hennes akademiska gärning. Den visar sig vara omfattande, men också avgränsad.

Dr Sayed-Karlsson akademiska färdigheter handlar om etnologi - studiet av människor som kulturvarelser i grupp (Wikipedia). Metoden är kvalitativ vilket möjliggör slutsatser om teman och hypoteser som kan testas med vetenskapliga metoder. Det visar sig dock att Ayeb-Karlsson gärna går utanför dessa ramar i sina slutsatser.

I sin B-uppsats i etnologi från Södertörns högskola undersökte Ayeb-Karlsson “kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterande av kön”.

“Materialet består av fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydliga uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats” (Ayeb - Karlsson, 2006).

Förvisso har det runnit en del vatten under de berömda, men man bör redan här anmärka på Dr. Ayeb-Karlssons konceptuella och metodologiska ansats samt slutsatsen.

Intervjuer innebär något som kallas kvalitativ metod. Den ansatsen har vissa begränsningar. Man kan t ex. inte dra inferens - generalisera resultatet över en population. Resultatet gäller de som undersökts, i det aktuella fallet fem personer, och ger upphov till teman och hypoteser som kan testas vetenskapligt.

Ayeb-Karlsson drar dock slutsatser som överstiger vad rådatan och hennes val av metod medger.

Ayeb-Karlsson verkar också färgad av idén att kön är sociala konstrukt. I verkligheten är vetskapen om att kön är biologiskt vetenskaplig fundamenta.

2008. I sin Kandidatavhandling i etnologi använder Ayeb-Karlsson åter kvalitativ metod. Det är en studie om vad media har skrivit om Kuba under perioden 2007-03-01 -- 2007-05-01. Sökord: Kuba, Carl Bildt. Antal tidningar: 13. Materialet utgörs av svenska medier eftersom Kubanska dito inte gått att få tag på. Slutsats:

“Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanerna genom att tillskriva denne en stereotyp karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati". Motsvarande beskrivning av kubaner saknas”.

På sid 2 skriver Ayeb-Karlsson:

“De annars så neutrala Sverige placerades för kort stund mitt i världsmediavågen och anklagade Kuba för att vara en diktatur”.

På samma sätt som tidigare har Ayeb-Karlsson dragit slutsatser utöver det hennes rådata och val av metod medger.

Not. 1560, när Erik XIV kröntes till Kung av Sveriges, öppnades dörren för renässans och vetenskapsrevolution. På det följde upplysningen (Pinker, 2018). Sverige är också en av världens främsta demokratier.

Kuba, å andra sidan, är en kommunistdiktatur. Fidel Castro var en diktator.

2010. Ayeb-Karlsson skriver en avhandling i ämnet internationella relationer vid Stockholms universitet. Det är oklart om det rör sig om en kandidat- eller en magisteravhandling.

“Syftet med studien är att undersöka hypotesen om att det i samband med fotbolls-VM 2014 och OS 2016 kommer att hållas i Brasilien produceras en internationell mediabild av landet med postkoloniala förtecken”.

Ayeb-Karlsson gör åter en analys av vad media skrivit och hennes metod är åter kvalitativ.

“Resultatet har kunnat påvisa att det existerar och produceras en internationell mediabild av landet med postkoloniala förtecken. Studien har även kunnat ta upp vissa möjliga exempel på politiska påverkningar som denna mediabild skulle kunna ha varit en del i att skapa”.

Not. Ayeb-Karlsson drar åter växlar utöver det hennes rådata och val av metod medger. På riktigt begränsas resultatet till de 32 tidningsartiklar som använts i analysen.

2014. Ayeb-Karlsson är med och skriver något om klimatförändringar.

Not. Klimat berör ämnen som fysik, geologi, kronostratigrafi, men kanske inte etnologi?

2016 gjorde Ayeb-Karlsson tillsammans med flera andra forskare en studie i Bangladesh. Genom vad de kallar en ny metod - personal Livelihood History interviews - försöker de besvara frågor om hur folk hanterar livet i ett floddelta och hur de påverkas av stormar. Slutsatsen pekar ut klimatförändringen i singularis!? (Ayeb-Karlsson et al. 2016).

Not. Ayeb-Karlssons et al. metodansats leder till teman och hypoteser som kan testas med vetenskapliga metoder. Man bör också ha i minne att Ayeb-Karlsson har för vana dra slutsatser som inte är möjliga på grund av begränsningar i rådata och metod.

Värt att notera är också att världen är en bättre plats att leva på än någonsin:

• Fattigdomen är rekordlåg- varje dygn de senaste 30 åren har 135 000 medmänniskor tagit sig ur extrem fattigdom.
  
  
• Fler barn än någonsin firar sin 5-årsdag.
  
  
• Jorden (planeten) är grönare än på 30 år och så vidare (Österberg, 2021).
  
  
• Det är känt att stormar liksom skador på grund av stormar minskat sedan 1900-talets början liksom att skador på grund av stormar förklaras av att folk bosätter sig för nära vatten (Lomborg, 2020).

2018. Ayeb-Karlsson försvarade sin doktorsavhandling i internationell utveckling vid universitetet i Sussex. Som metod anger Ayeb-Karlsson dels den intervjuansats hon tidigare använt, dels något hon kallar Qualitative storytelling sessions (s 47). Ergo. Kvalitativ metod.

2020 deltar Ayeb-Karlsson i en review på temat befolkningars utsatthet för havsnivåhöjningar (McMichael et al. 2020).

Not. Den senaste betydande havsnivåhöjningen var smältvattenpuls 1C som inträffade för si så där 7000 år sedan (Wikipedia).

2020 deltar Ayeb-Karlsson i publiceringen av en artikel på temat climate emergency och utsatthet för vissa, dock inte män (Flores et al. 2022).

Not. Klimat är ett komplext fenomen där spårgaser rör sig cykliskt mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären. Centralt är kolcykeln. Sedan den Kambriska explosionen, då koldioxidnivån i atmosfären var 5000 - 7000 ppm, syrenivån 4 - 10 % och det var 50 % varmare, har 95 % av koldioxiden rört sig till berggrunden, hav och skogar, syrehalten har fördubblats och det har bara blivit kallare. Speciellt efter Ecocen.

Genomgången av Dr Ayeb-Karlssons akademiska arbete, som är mycket omfattande, pekar på ett mönster: hon använder kvalitativ metod inom ramen för etnologi och hon drar växlar på resultatet som inte är möjliga med utgångspunkt från hennes rådata och metod. Hon har också deltagit i publikationer om saker som ligger utanför hennes kompetensområde och som omfattar väldigt många författare. Man undrar hur alla kunnat delta i skrivandet?

När så Ayeb-Karlsson ger sig i kast att förkasta det etablerade och validerade begreppet föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024), sker det med samma ansats som hon använt i sin forskarkarriär. Det blir missvisande. Det var just den ansatsen som fick Uppsala universitet att 2005 belägga Eva Lundgren med förbud att undervisa och handleda om kön, makt och våld.

Fråga 2. Blir ett argument starkare för att många hävdar detsamma?

Svaret kommer genom ordspråket 'ju fler kockar desto sämre soppa' liksom forskning om grupptänk (Turner och Pratkanis, 1998) och konformism (Cialdini och Goldstein, 2004) och exemplifieras av historiska händelser:

I mitten av 1800 - talet publicerade två forskare var för sig en teori som skulle ändra hur vi ser på världen. De var inte först med att tänka tanken - diskussioner om teorin hade, som så ofta är fallet, pågått ett tag. Teorin, som utvecklades i flera steg, var den idag vedertagna evolution genom naturliga och sexuella urval (Darwin, 1859, Wallas, 1859). På grund av tidsandan fick Darwin löpa mediala galopp.

Charles Darwin 1871 i media (link to source).

I början av 1900 - talet publicerade en annan vetenskapsman en ny teori. Resultatet var så upprörande att 100 akademiker skrev till tidskriften och krävde att artikeln skulle dras tillbaka. Forskaren var Albert Einstein (1879-1955) och artikeln handlade om relativitetsteorin (Wikipedia).

2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några aktivister enligt följande: