Socio-kultur, kreativitet genom musik & dans och framtidens skola. Ett titt på PISAs jämförelser.

Skoldebatten är hetare än någonsin och det verkar som att företrädare för densamma fiskar lite varstans för att hitta jämförelser att använda till en diskussion som inte pekar någonstans. Debatten kan därför beskrivas som relativiserande, att Svenska skolbarn presterar som bulgariska, finska, ryska eller sydkoreanska barn. Om man resonerar, och använder numeracy, då blir bilden en annan. Dessa länder har hög förekomst av kollektivistisk tänkande. Sverige har typisktstörre utbredning av individualistiskt tänkande. Det främjar entreprenöriellt och generativt (kreativt) liksom kreativitet. Skolprestation startar dessutom i hemmet och det finns en pappa-effekt. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Skoldebatten är hetare än någonsin och det verkar som att företrädare för densamma fiskar lite varstans för att hitta jämförelser att använda till en diskussion som inte pekar någonstans.

En viktig premiss i sammanhanget är att Sverige rankas högt i fråga om klimat för kreativitet – den process där man kombinerar icke-relativa kunskapsobjekt, eller fragment av dessa, till nya koncept (kognitiva strukturer med mening. Man skulle kunna drista sig till att hävda att kreativitet är ett “kognitivt prime”, dvs. en medfödd förmåga (Ambrose, 2010; Schacter and Addis, 2007; Wynn, Coolidge och Bright, 2009; Österberg, 2012, a).

Rapporteringen om PISA-rapporten blir en illustration om det akademiska nuläget i landet; rapportens Läsförmåga, Förståelse av vetenskap och Statistik blev i den svenska skoldebatten: läsförståelse, naturvetenskap och matematik. Märk den semantiska skillnaden!

Att jämföra - relativisera - är missvisande och skapar mental oreda – oro - hos individer, grupper och organisationer vilket tränger undan rationellt tänkande (Hirsh och Inzlicht, 2008).

Nyckeln till rationellt tänkande bygger dels på numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010) vilket lägger grunden för rationellt tänkande - både instrumentellt och epistemiskt - när man laborerar scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Spzunar et al. 2014), dels på resonerande:

“Den viktigaste psykologiska bidragsgivaren till våldets nedgång på lång sikt kan istället vara förnuft: de kognitiva förmågorna, finslipade av utbyte av idéer genom språket, som gör att vi kan förstå världen och förhandla fram sociala arrangemang” (Pinker, 2011, s. 310).

PISAs rapporterar vissa aspekter: Läsförmåga, Förståelse av vetenskap och Statistik. I den svenska översättningen: läsförståelse, naturvetenskap och matematik. Notera den semantiska skillnaden!

Ergo. det verkar som att man misstolkat traditionella vetenskapsbegrepp.

Hur gick det till?

Vetenskap är en process där man utforskar för att upptäcka, en systematik som används för att bygga validerade koncept som utgör grundstenar inom en lära. Vetenskap tillämpas inom olika läror: biologi, psykologi, naturkunskap och naturvetenskap och så vidare. Som regel använder man statistik, en billigare form av matematik. Centrala begrepp: medelvärde och standardavvikelse.

Sverige ligger nära länder som Bulgarien, Finland, Ryssland och Sydkorea. Exempel:

1. Finland och Sverige transformerades samtidigt från hederskulturer till civiliserade samhälle från vikingatiden och fram till 1808 då Ryssland invaderade den svenska fästningen Sveaborg. Det betyder renässans, vetenskapsrevolution och upplysningstänkande. Men efter Rysslands invasion bromsades Finlands utveckling genom Fennomanrörelsens nationalromantiska ansats. 
2. medelvärde - ser man att Sverige ligger på ungefär samma nivå som Ryssland
3. standardavvikelse - ser man att Sverige ligger på ungefär samma nivå som Bulgarien.

På en skala 0-100  % är Sveriges medelvärdet högt, men samtidigt lägre jämfört med tidigare år. Men frågan är om komparation är tillämpligt i den frågan?

Jag tvivlar.

Den andra aspekten, standardavvikelse, är mer intressant. Det står i PISA-rapporten att Bulgariens och Sveriges spridningsmått är betydande. Det betyder ju att det inom dessa länder finns stora variationer och att det sticker ut i rapporten!

Varför jämföra Sverige med Sydkorea?

Om man nu till äventyrs ska jämföra länder, då bör man först kontrollera demografiska och socio-kulturella data. Om de korrelerar, eller inte visar på betydande skillnader: då kan man titta vidare på eventuella skillnader, som inlärningsresultat.

Sydkorea är, liksom Ryssland och Bulgarien, betydligt mer kollektivistiskt jämfört med Sverige som präglas av individualism – förmågan att stå för sina värderingar även under socialt tryck. Påverkar det eventuella skillnader?
Troligtvis.

Förekomsten av individualism och kreativa uttryck (generativt lärande; entreprenöriellt lärande), dvs. skapandet av nya kombinationer, hänger ihop, medan kollektivism hänger ihop med adaptivt lärande (Goncalo och Staw, 2006).

Ryssland och Bulgarien lider sannolikt fortfarande av efterdyningarna av Sovjetkommunismen (1917-1991) men Sydkorea har haft demokrati länge. Som av en händelse excellerar de i konsten att förfina det som västländer redan uppfunnit: bilar, mobiltelefoni m fl.

I Sverige sker något annat, exakt vad är svårt att sätta fingret på eftersom det verkar vara en förändringsprocess. (Paradoxen är att de flesta människor känner en aversion mot kreativitet när framtiden är oviss, trots att kreativitet är en medfödd förmåga (Mueller et al. 2011.)

En falang vill ha ordning och reda i skolan (typ Sydkorea) med elever och studenter placerade i rader och kolumner. Det påminner om adaptivt lärande.

En annan falang vill komplicera bilden med inslag av bild, musik och dans. Givetvis för att upprätthålla dessa kvalitéer men det finns en poäng till (Österberg, 2012 a, b).

Forskning demonstrerar dessutom att emotionell anpassning och kognitiv utveckling startar i hemmen, innan barnen börjar skolan (Barumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995) och att det finns en pappa-effekt (Österberg, 2004).

Estetiska uttryck påverkar barns anpassning och kognitiv utveckling:

1. Barn som vid fyra års ålder kan rita människoliknande figur med 10-12 detaljer har bättre kognitiv förmåga vid 10 års ålder jämfört med barn som inte kan det (Arden et al. 2014).
2. Musiklyssnade påverkar kreativitet (generativt lärande) (Österberg och Köping Olsson, 2013 (publicerat 2018)).
3. Dans påverkar divergent och konvergent tänkande, dvs. både adaptivt och generativt (kreativitet; entreprenöriellt co generativt lärande (Lovatt, 2013).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter