Proteintillskott övergöder Östersjön – muskelknuttar prickas (HBL). En kommentar.

Traditionsenligt väljer redaktionen på Hufvudstadsbladet (HBL) att publicera en artikel på temat animaliskt baserad mat är dåligt. För allt. Källan till HBL:s artikel är inte en genomlysning av vetenskapliga artiklar utan en influencer Joona Hellman. Man kan dock konstatera att om man utgår från ett vetenskapligt perspektiv så är HBLs/Hellmans uppgifter falska.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Traditionsenligt väljer redaktionen på Hufvudstadsbladet (HBL) att publicera en artikel på temat animaliskt baserad mat är dåligt. För allt. Den aktuella artikeln har kategoriserats med rubriken miljöproblem. Ty, trots rubrikens avgränsning till processade produkter lyder den sammanfattade inledningen enligt följande:

Länk till källan.

Det är ju sant att processade produkter som är Beyond meat, Impossible Food och vitaktig havre/maltosvätska har negativ inverkan på hälsan, miljön och klimatet. Det är också känt att en liten skara individer (1-2 %) högljutt proklamerar att vi alla, inte borde utan måste, avstå animaliskt baserad mat av ovan nämnda skäl. Helsnurrigt förstås.

Källan till HBL:s artikel är inte en genomlysning av vetenskapliga artiklar utan influencerns Joona Hellman åsikt.

– Om jag varit en 16-årig kille nu kanske jag hade trott att jag skulle behöva alla de här proteinerna för att bli en riktig man (Joona Hellman).

På sin Facebooksida syns Hellman ståta med en påse chips med kycklingsmak och två burkar med oidentifierbart innehåll. Bilden kommer från hans Youtubesida där hans framträdanden inte sker på svenska.

Men med utgångspunkt från Hellmans uttalande i HBL kan man anta att det inte handlar om mat.

“Andra har tolkat budskapet bokstavligt och kommenterat att de från och med nu ska sluta äta protein helt och hållet”.

Här borde kanske personalen på HBL ha inflikat lite forskning för att svara på frågan om det är bra eller dåligt att äta protein.

– Det är inte det budskapet vi vill ge. Vi vill berätta att tallriksmodellen är tillräcklig för att få i sig det protein man behöver.

Här hade personalen på HBL kunnat redovisa den vetenskapliga debatt som pågår kring tallriksmodellens vara eller inte vara. I Finland, liksom på många håll i världen, finns en närmast dogmatisk försvarshållning av tallriksmodellen trots att råden är otidsenliga.

Här kommer ett krux. Finland har två socio-kulturer:

• Svenska, som sannolikt existerade under Vendeltid (540 - 750 AD) och som blev handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön och dominerade Finland fram till 1910 - 1940 - talet. Den socio-kulturen förde med sig renässans, vetenskapsrevolution och upplysning.
  
  
• Uralisk-finska; förvisso levde stammar som talade något som liknade det språket i skogarna i östra och nordöstra Finland. Till detta kommer fennofilen (fennoman) Henrik G Porthan (1739 - 1804), tillika professor i filosofi och den finländska historiens faders, vars idéer byggde på mytologier och folkpoesi. Det som brukar beskrivas som nationalromantik och etnonationalism. Men det var först efter att Finland blivit en lydstat åt Ryssland (formellt storfurstendöme) som Kreml 1863 krävde att finländarna skulle sluta tala språket runt  Bottniska viken och Östersjön. Mellan 1910 - 1940 blev det Uralisk-finska språket dominerade. Det ledde till utbredning av stamtänkande (Pagel, 2019).

Efter Malmros (1950) epidemiologiska studie, där han drog slutsatsen att mättat fett och kolesterol förklarade åderförkalkning där Finland var ett av länderna, kom Finland även att bli del av större, global studie - Seven countries study. Och trots att resultatet från Finland visade stora skillnader mellan Åbo Norra Karelen (Teicholz, 2014), beslutade personal på Helsingfors universitet och Institutet för Hälsa och Välfärd (THL) att bara marknadsföra resultaten från de sistnämnda. Och det var smör och salt man skulle undvika.

Men efter att dietråden anpassats till slutsatserna från Norra Karelen hände något märkligt. Andelen demenssjuka, speciellt Alzheimers, började öka. Idag är Finland världsledande på just Alzheimers. Sverige ligger på 10:e plats.

Varför?

Paleoantropologisk forskning demonstrerar att vår art under årmiljoner anpassats för att äta animaliskt baserad mat, speciellt benmärg och kött, och att det förklarar varför vårt prefrontala kortex är så mycket större jämfört med andra däggdjurs (Aiello and Dunbar, 1993; Aiello and Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).

Hjärnan behöver animaliskt fett (Ede, 2019). Kött och ägg är viktigt för undvika demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019). Det är viktigt att barn äter kött för att upprätthålla fysisk och mental utveckling (Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019). Det finns en en korrelation mellan beslutet att avstå från animaliskt baserad mat och mental ohälsa (Dobersek et al. 2020).

Man kan jämföra vad Vepsäläinen, Korkola, Mikkilä, Lehto, Ray, Nissinen, Skaffari, Fogelholm, Koivusilta, Roos, Erkkola (2017) lyfter fram som extra viktig information i en vetenskaplig artikel som genomgått peer-review:

”High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (p. 1237).

Hösten 2020 larmade en av författarna, Eva Roos, att barnfetma grasserar i Finland.

Men det verkar som att HBLs rapportering är marknadsföring av en kommunal satsning:

“Bakom kampanjen står Helsingfors regions miljötjänster som kommit fram till att de boende i Helsingforsregionen får i sig på tok för mycket protein. De senaste 20 åren har kvävebelastningen på Helsingforsregionen ökat med 50 procent.

– Kväve kommer från proteinet som vi äter. Sedan har vi kollat på andra näringsämnen som kommer från människor och de kommer inte ut på det här sättet. Protein omvandlas i kroppen till något som heter urea, ett kväveämne som löser sig i vatten och kommer ut i reningsverken via avföringen, säger Marina Graan, chef för produktionsenheten på HRM”.

Här blir man nyfiken på hur har de räknat?

Enligt Finlands statistikcentral har Finlands kväveutsläpp minskat mellan 2009 - 2019. Och Finlands totala andel av globala växthusgaser (GHG), dit jag antar kväve räknas, omfattar 0,1 % av globala dito. Helsingfors andel av landets GHG är ca 11 %. Konsumtion av rött kött, som man pekar ut i artikeln, har minskat runt om i västvärlden sedan 1980. På sin hemsida presenterar forskningsinstitutet Luke statistik från Eurostat som dels rangordnar nötköttsproduktionen i Europeiska länder, dels redovisar produktionen över till (2010-2019). Materialet är komplext, men man kan notera att Finlands produktion av nötkött var 82 miljoner ton 2010, 86 miljoner ton 2016 och 87 miljoner ton 2019. Dessa 87 miljoner ton utgjorde 1 % av de andra Europeiska ländernas nötköttsproduktion.

“Nog för att Viksbackas reningsverk renar 90 procent av det kväve som kommer ut i avloppen, men de tio återstående procenten går ut i vattnet”.

I statistiska sammanhang betyder 90 % nästan allt. Sedan återgår man till det ämne som anges i rubriken:

“Förhoppningen med kampanjen är att människor ska tänka efter innan de köper extraprotein och lägger pengar på proteinprodukter som de egentligen inte behöver. – Många unga personer är inte medvetna om hur illa det är för miljön att köpa extra proteintillskott. Det är en trend, särskilt för de som tränar, säger Sanna Suonpää, verksamhetschef på Ping Helsinki och som koordinerat kampanjen”.

På något sätt återvänder författaren till huvudbudskapet, från verkar vara menad som en kritik mot influencers och de företag som anlitar dem.

”– Följarna ser influensers som sina vänner. Budskap som kommer direkt från företagen till är inte lika verkningsfulla som när de kommer från en influencer. Det visade den forskning som vi gjorde tillsammans med Helsingfors universitet förra våren om influencers sociala påverkan på människor, säger Suonpää”.

Slutsatsen, efter att ha ögnat igenom artikeln, är att författaren blandat äpplen och päron.

Beträffande klimatet är det känt att effekten av dietval är obetydlig (White och hall, 2017). Den aktuella klimatförändringen associeras med transporter (25-28 %), energiproduktion (25-28 %) och industrier (~22 %) (Hristov et al. 2014; Mottet & Steinfeld, 2018; Nylund, 2019).

Lästips:

Österberg (2019 a). "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH).

Österberg (2019 b). "Perception kontra fakta": Livsmedelsverkets påstående att 6 000 [svenska] liv kan sparas med växtbaserad föda verkar bygga på bekräftelse-bias (UH)

Österberg (2020). Vänd på ’tallriken’ (Debattartikel avsett för Marthaförbundets tidning Martha)

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter