Proteintillskott övergöder Östersjön – muskelknuttar prickas (HBL). En kommentar.

Traditionsenligt väljer redaktionen på Hufvudstadsbladet (HBL) att publicera en artikel på temat animaliskt baserad mat är dåligt. För allt. Källan till HBL:s artikel är inte en genomlysning av vetenskapliga artiklar utan en influencer Joona Hellman. Man kan dock konstatera att om man utgår från ett vetenskapligt perspektiv så är HBLs/Hellmans uppgifter falska.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Traditionsenligt väljer redaktionen på Hufvudstadsbladet (HBL) att publicera en artikel på temat animaliskt baserad mat är dåligt. För allt. Den aktuella artikeln har kategoriserats med rubriken miljöproblem. Ty, trots rubrikens avgränsning till processade produkter lyder den sammanfattade inledningen enligt följande:

“Tänk efter innan du köper den där proteinbaren efter träningspasset eller en stor biff till fredagskvällen, annars är risken att du urinerar ut onödiga kvävehalter som bidrar till övergödningen i Östersjön”.

Det är ju sant att processade produkter som är Beyond, Impossible eller vitaktig havre/maltosvätska har negativ inverkan på miljön och klimatet. Det är också känt att en liten skara individer (1-2 %) högljutt proklamerar att vi alla, inte borde utan måste, avstå animaliskt baserad mat av ovan nämnda skäl. Helsnurrigt förstås.

Källan till HBL:s artikel är inte en genomlysning av vetenskapliga artiklar utan en influencer Joona Hellman.

– Om jag varit en 16-årig kille nu kanske jag hade trott att jag skulle behöva alla de här proteinerna för att bli en riktig man, säger influencern Joona Hellman.

På sin facebooksida syns Hellman ståta med en påse chips och kycklingsmak och två burkar med oidentifierbart innehåll. Bilden kommer från hans Youtubesida där hans framträdanden inte sker på svenska.

Men med utgångspunkt från Hellmans uttalande i HBL kan man anta att det inte handlar om mat.

Andra har tolkat budskapet bokstavligt och kommenterat att de från och med nu ska sluta äta protein helt och hållet

Här borde kanske personalen på HBL inflikat forskning för att svara på frågan om det är bra eller dåligt att äta protein.

Malmros (1950) The Relation of Nutrition to Health: A Statistical Study of the Effect of the War-time on Arteriosclerosis, Cardiosclerosis, Tuberculosis and Diabetes. Studien presenterade så kallad epidemiologiska data från de nordiska länderna och USA från 1940 - talet. Man kan anmärka på att den beskrivande statistiken är aningens svepande; USA består till exempel av 50 stater som är allt annat än socio-kulturellt homogena. Detsamma gäller data från Finland som består av en uralisk-finsk och en svensk-finsk kultur. Den psykologiska gränsen går någonstans mitt i landet (Pagel, 2019).

Den övergripande bilden av Finland under 1940-talet visar en negativ samvariation eller korrelation mellan att avstå kött & animaliskt fett och hjärtsjukdom. Det betyder att frånvaro av animaliskt baserad mat ledde till större utbredning av hjärtsjukdom. Men senare mätningar visar två sidor av Finland. I Norra Karelen var utbredningen av hjärtsjukdom tre gånger så stor som i sydvästra Finland (Teicholz, 2014). Och ett par finska studier visar dels att män över 40 som avstår kött och ägg löper större risk att drabbas av demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019), dels att friska vuxna som ersätter delar av det animaliska proteinintaget med vegetariskt dito får tendens till benskörhet inom tolv (12) veckor (Itkonen et al. 2021).

– Det är inte det budskapet vi vill ge. Vi vill berätta att tallriksmodellen är tillräcklig för att få i sig det protein man behöver.

Här hade personalen på HBL kunnat redovisa den vetenskapliga debatt som pågår kring tallriksmodellens vara eller inte vara. I Finland, liksom på många håll i världen, finns en närmast dogmatisk försvarshållning av tallriksmodellen trots att råden är otidsenliga.

Läs:"Perception kontra fakta": Livsmedelsverkets påstående att 6 000 [svenska] liv kan sparas med växtbaserad föda verkar bygga på bekräftelse-bias (UH)

Vänd på ’tallriken’ (Debattartikel avsett för Marthaförbundets tidning Martha)

Men det verkar som att HBLs rapportering är marknadsföring av en kommunal satsning:

“Bakom kampanjen står Helsingfors regions miljötjänster som kommit fram till att de boende i Helsingforsregionen får i sig på tok för mycket protein. De senaste 20 åren har kvävebelastningen på Helsingforsregionen ökat med 50 procent.

– Kväve kommer från proteinet som vi äter. Sedan har vi kollat på andra näringsämnen som kommer från människor och de kommer inte ut på det här sättet. Protein omvandlas i kroppen till något som heter urea, ett kväveämne som löser sig i vatten och kommer ut i reningsverken via avföringen, säger Marina Graan, chef för produktionsenheten på HRM.

Här blir man nyfiken på hur har de räknat? Jag menar, Finlands totala andel av globala växthusgaser (GHG), dit jag antar kväve räknas, omfattar 0,1 % av globala dito. Helsingfors andel av landets GHG är ca 11 %. Konsumtion av rött kött, som man pekar ut i artikeln, har minskat runt om i västvärlden sedan 1980.

Kuriosa. Enligt Finlands statistikcentral har Finlands kväveutsläpp minskat mellan 2009 - 2019.

På sin hemsida presenterar forskningsinstitutet Luke statistik från Eurostat som dels rangordnar nötköttsproduktionen i Europeiska länder, dels redovisar produktionen över till (2010-2019).

Materialet är komplext, men man kan notera att Finlands produktion av nötkött var 82 miljoner ton 2010, 86 miljoner ton 2016 och 87 miljoner ton 2019. Dessa 87 miljoner ton utgjorde 1 % av de andra Europeiska ländernas nötköttsproduktion.

Nog för att Viksbackas reningsverk renar 90 procent av det kväve som kommer ut i avloppen, men de tio återstående procenten går ut i vattnet.

I statistiska sammanhang betyder 90 % nästan allt. Sedan återgår man till det ämne som anges i rubriken:

Förhoppningen med kampanjen är att människor ska tänka efter innan de köper extraprotein och lägger pengar på proteinprodukter som de egentligen inte behöver. – Många unga personer är inte medvetna om hur illa det är för miljön att köpa extra proteintillskott. Det är en trend, särskilt för de som tränar, säger Sanna Suonpää, verksamhetschef på Ping Helsinki och som koordinerat kampanjen

Om många unga inte är medvetna om betydelsen av dietval, kanske det beror på hur personal på myndigheter som Livsmedelsverket agerar. Personalen på Livsmedelsverken i både Finland och Sverige har ett dogmatiskt motstånd mot kött och animaliskt fett. Istället upprepar de, med emfas, betydelse av ökad konsumtion av frukt och fibrer. Det bygger på den så kallade diet-hearthypotesen som har sitt urpsrung i Seven Countries study där Finland var ett av de sju länderna. Men finska näringsforskare har för vana att endast omnämnda Norra Karelen men inte sydvästra Finland. Båda ingick dock i Seven countries study. Och trots att dieten var i stort sett densamma i båda områdena så var död på grund av hjärtsjukdom tre (3) så vanligt i Norra Karelen jämfört med sydvästra Finlands (Teicholz, 2014). Man kan jämföra vad Vepsäläinen, Korkola, Mikkilä, Lehto, Ray, Nissinen, Skaffari, Fogelholm, Koivusilta, Roos, Erkkola (2017) lyfter fram som extra viktig information i en vetenskaplig artikel som genomgått peer-review:

”High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (p. 1237).

Hösten 2020 larmade Folkhälsan Research Center, genom Eva Roos, om att barnfetma grasserar i Finland.

På något sätt återvänder författaren till huvudbudskapet, från verkar vara menad som en kritik mot influencers och de företag som anlitar dem.

”– Följarna ser influensers som sina vänner. Budskap som kommer direkt från företagen till är inte lika verkningsfulla som när de kommer från en influencer. Det visade den forskning som vi gjorde tillsammans med Helsingfors universitet förra våren om influencers sociala påverkan på människor, säger Suonpää”.

Slutsatsen, efter att ha ögnat igenom artikeln, är att författaren blandat äpplen och päron. HBL presenterade artikeln i sitt Facebookflöde där det i skrivande stund fanns 13 kommentarer (varav 2 var mina). Jag har tydligen även den första att kommentera:

”– Det här är en sak som har diskuterats mycket inom vår bransch. Det är lättare att äta 200 gram kött än bönor, till exempel".

Jag tror inte att N-ordet passar denna diskurs. Det handlar ju antingen om N2O eller NO2. 😁 Det är sannolikt den dominerande produktionsmetoden för vegetarisk mat som är den stora miljöboven.Viktigt att veta. 2 % av en normal population experimenterar med vegetariska alternativ till riktigt mat.

Bönar kan dock inte ersätta de proteiner och mikronutrienter som finns i kött. Dessutom är det känt att människans tarmsystem är anpassat för animaliskt baserad mat (Aiello & Wheeler, 1995)”.

Till svar fick jag följande:

”Du klarar dig nog dock alldeles utmärkt på mindre mängder kött. Lite bönor lär inte skada dig heller!”

Jag svarade: ”ni (2 %) som tror att det är bra att avstå kött får gärna äta vad ni vill, men...Meat eaters tend to have better psychological health than vegetarians. Det kom ytterligare ett svar:

”Man behöver inte välja sida. Jag åt nyss en 250 gr entrecôte med bearnaisesås till. För att det är gott - inte för att det gynnar min hälsa. På måndag blir det kanske en linsgryta i stället som säkert kommer vara både god, nyttig och klimatsmart”.

Har man läst på om världens och människans ursprung och behov skönjer man en viss kunskapsbrist hos avsändaren. Det finns inget klimatsmarthet bakom beslutet att välja bort animaliskt baserad mat. Kan man dessutom något om emotionspsykologi anar man även en viss emotionell anspänning; avsändaren verkar ha blivit irriterad. Det är vanligt när allmänheten kommunicerar på interaktiva medier. Den otränare väljer argumentation (Mercier & Sperber, 2011) före resonerande (Pinker, 2011). Jag skrev därför ett längre svar till avsändare och resten av allmänheten med fakta om det jag nämnt ovan: du hoppar till slutsatsen beträffande kopplingen mellan dietval till klimatet.

Ditt vittnesmål om att dina smaklökar uppskattar kött och fett är trovärdigt. (Hoppas såsen var gjord på nyttigt smör som innehåller vitamin K2 - bra för hjärthälsan.)

Det hänger samman med att vår art (Homo Sapiens Sapiens) under årmiljoner anpassats för animaliskt baserad mat (Aiello & Wheeler, 1995; Mann, 2018; Pobiner, 2016; Thompson et al. 2019). Med största sannolikt på grund av förändringar i klimatet.

Som många andra nämner du klimatet, men frågan är om du ens kan definiera begreppet klimat? Känner du till hur många sfärer som är involverade, kolcykeln och den Biogeniska kolcykeln? Klimatets förändringar (kortversion).

541 miljoner år före nutid. Introduktion av Fanerozoikum och den Kambriska explosionen markerar starten för synligt liv och utgör de senaste 12 % av Jordens historia.

66 miljoner år före nutid. En asteroid slog ner i Mexiko. Det skapade Yucatanhalvön, startade en nedkylning som fortfarande pågår och, lite överraskande för många, däggdjurens tid - Kenozoikum.

Kenozoikum delas i tre perioder: Paleogen, Neogen och Kvartär (Quaternary glaciation) och sju epoker. Notera att dessa perioder och epoker var för sig markerar betydande klimatförändringar. Under Kenozoikum har det inträffat ~25 betydande klimatförändringar (se den kronostratigrafiska kartan för en orientering; Cohen et al. 2013/2020).

9-8,5 miljoner år före nutid. 2 supervulkanutbrott inträffar i dagens Wyoming, vilket påverkade klimatet i betydande grad (Knott et al. 2020).

7 miljoner före nutid. Våra förfäder delar väg med schimpanserna (Pobiner, 2016).

5,33 miljoner år före nutid. Miocen (23,33 - 5,33 miljoner år före nutid) övergår till Pliocen (5,33 - 2,58 miljoner år före nutid) efter att Medelhavet avdunstat och återfyllts. Det är nu intressanta saker börja hända.

3,6 miljoner år före nutid (mitt under Pliocen). 2019 presenterade Jessica Thompson och hennes forskarteam en intressant theory. Efter att ha grävt i Afarregionen  i Etiopien i tio år fann de spår av ett nytt predatoriskt beteende - att slå stenar på ben från stora döda djur. Syftet var att komma åt näringstät benmärg. Här är en populärvetenskaplig artikel från Scientific american som beskriver studien. Animaliskt baserad mat förklarar expansionen av deras hjärnor (Mann, 2018). I mitten av 1990-talet presenterade Aiello & Wheeler (1995) en teori som menar att när deras hjärnvolym ökade som minskade deras tarmsystem i motsvarade grad Vårt tarmsystem är således inte anpassat för vegetarisk kost. Idisslare är det. Det är kanske därför endast 2 % av en normal population testar vegetarisk diet. Hälften av dessa testar veganism. Notera att de flesta (85 % ) avbryter försöken inom ett (1) år (Herzog, 2014).

Titta på dina händer Magnus. Det är känt att beteendet att slå stenar på ben från stora döda djur även ändrade formen på deras händer och därmed våra. Dina, mina och alla andra människors händer, är fortfarande anpassade för att greppa stenar. Notera även slagverksbeteendet - en grupp individer som tillsammans slår stenar på ben från stora döda djur. Det är sannolikt att det introducerade entrainment - rytmisk synkronisering av beteende.

2, 8 miljoner år före nutid. Det näringstäta kosten öppnade dörren för vårt genus - Homo (Villmoare et al. 2015).

2,58 miljoner före nutid. Kvartär (Quaternary glaciation), de tredje perioden under Kenozoikum, inträder. Det betyder att Pliocen övergår till Pleistocen (2,58 miljoner år före nutid - 11 600 år före nutid). Koldioxidhalten går ner till under 300 ppm vilket innebär att växtligheten minskar i betydande grad. Tack vare att animaliskt baserad mat överlever vår art (Zaraska, 2016).

1,8 miljoner år före nutid. Med en större hjärna fanns utrymme för nya mentala funktioner. Först ut var social kognition (en utvecklad form av entrainment) (Coolidge & Wynn, 2018). De kan inte tala med varandra men de kan synkronisera sitt beteende rytmiskt.

300 000 före nutid. Första kända spår av vår arts (Homo Sapiens) etablering (Hublin et al. 2017).

200 000 år före nutid. Grammatiskt språk, theory of mind och exekutiva funktioner etableras (Coolidge & Wynn, 2018; Pagel, 2019; Pringle, 2016). Språkets etablering förklaras av att argumenterande för sin egen synvinkel ökade sannolikheten för de egna genernas överlevnad (Mercier & Sperber, 2011).

70 000 år före nutid. 2 supervulkanutbrott decimerar vår art. Deras hjärnor 'kopplas om' vilket leder till etablering av konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Schacter & Addis, 2007).

25 000 - 20 000 år före nutid. Epipaleolitikum. Den nedkylning som introducerades i och med Kenozoikum (66 miljoner år före nutid) och som varit påtaglig under Kvartär avtar.  I slutet av Epipaleolitikum (1) bakas det första brödet (14 400 år före nutid; Arranz-Otaegui et al. 2018), (2) bryggs det första ölet (13 000 före nutid; Liu et al. 2018).

11 600 år före nutid. Pleistocen ersätts av Holocen. Våra förfäder börjar odla och leva på grödor. Det leder till betydande undernäring - missväxt (stunting) Kohler et al. 2017; Mummert et al. 2011). Denna undernäring är fortfarande påtagligt i fattiga länder är de tvingas förlita sig på vegetarisk diet (Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019).

1700 - talet. Den svenske teologen Emanuel Swedenborg (1688 - 1772) uppmuntrade till vegansk diet - Garden of Eden diet - för att rena kroppen inför Jesu andra återkomst.

På 1800 - talet startade föreningar som vurmade för vegetarisk kost. En av initiativtagarna var en viss Graham som gett namn till ett mjöl och ett kex. Detta inspirerade grundadet av Sjunde adventistkyrkan. En tonårsflicka - Ellen G. White - hävdade att kött, smöt och mjölk triggade köttsliga lustar hos män. En läkare vid namn Kellogg var också intresserad av att dämpa ungdomars sexualdrift och uppfann frukostflingorna (Kellogg, 1881).

1900 - talet. Sjundeadventistkyrkan startade ett eget universitet i södra Kalifornien - Loma Linda - liksom de första dietistutbildningarna.

Här en 'swengelsk' version av en liknande kronologi med fler referenser som jag skrev våren 2019: "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH).

När du argumenterar om diet utgår du sannolikt från makroperspektiv. Min synvinkel är att det handlar om mikroperspektiv. Det betyder att mat ska innehålla 13 vitaminer: A, B-komplex (flera olika), C, D (flera olika), E och K2 (Mk 4 och 7).

15-16 mineraler: jod, järn, kalium, kalcium, magnesium, 'salt', selen, zink och så vidare, kolin, samt Docosahexanoiskt, Eicosapentanoiskt och Arachidoniskt fett.

Köttet och ‘bean’ täcker de flesta av dessa mikronäringsämnen. Det är dock tveksam om linsen gör det. Min visa gärna att jag har fel.

Beträffande klimatet är det känt att effekten av dietval är obetydlig. Den aktuella klimatförändringen associeras med transporter (25-28 %), energiproduktion (25-28 %) och industrier (~22 %) (Hristov et al. 2014; Mottet & Steinfeld, 2018; Nylund, 2019).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).