Var fjärde kvinnlig högskolestuderande i riskzonen för ätstörning (ÅU). En kommentar.

“Mer än var tredje högskolestuderande har symtom på ångest eller depression, enligt en stor undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkpensionsanstalten FPA. Resultatet antyder att psykiska besvär är klart vanligare hos studerande än hos befolkningen i snitt. Den sannolikt förklaringsmodellen inkluderar ledarstil, arbetstillfredsställelse, personlighetsdrag, arbetsklimat, kön och näring.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

“Mer än var tredje högskolestuderande har symtom på ångest eller depression, enligt en stor undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkpensionsanstalten FPA. Över 6 000 studerande vid yrkeshögskolor och universitet deltog i enkäten som gjordes i början av året.

Resultatet antyder att psykiska besvär är klart vanligare hos studerande än hos befolkningen i snitt. Mest utsatta är de kvinnliga studerandena: hela 40 procent av enkätens kvinnor berättade om ångest– och depressionssymtom. För männen var motsvarande siffra 28 procent.

Detta ska jämföras med cirka 20 procent för alla finländare i åldersgruppen, enligt en stor underökning gjord i fjol”(ÅU).

Det första man noterar är att utbredningen av ohälsa är så mycket större inom universitetsvärlden jämfört med i övriga landet (Finland). Det är graverande.

Välbefinnande på jobbet förklaras av multifaktoriella konstrukt som arbetstillfredsställelse (Locke, 1976) och arbetsklimat (Ekvall, 1996). Det är känt att ledarstil förklarar en betydande del av variansen (Ekvall och Ryhammar, 1998, 1999; Österberg, 2012).

Nyligen tog styrelsen för Åbo akademi det drastiska beslutet av avbryta kontraktet för den sittande rektorn. Arbetsklimatet var en viktig grund för beslutet. Jag kommenterade händelser i tre artiklar:

Åbo akademi avbryter Moira von Wright anställning som rektor: en kommentar (1 av 3).

Internrevisorn vid Åbo Akademi: Regler ska följas också av rektorn. En kommentar (2 av 3).

Uppsagda rektorn Moira von Wright talar ut om jävsanklagelserna och avslöjar nya detaljer – "Förstod inte den starka kopplingen mellan Åbo Akademi och SFP". En kommentar (3 av 3).

Men enligt Åbo Underrättelser handlade den aktuella rapporteringen om mer allvarliga saker – depression och ätstörningar. Det förklaras inte bara av arbetsförhållanden utan mer om uppväxtförhållanden.

Min bakgrund. Under många år var jag idrottscoach och utbildare. Det betyder att man tidigt utbildas och utbildar om mental träning och näring.

  

Efter att en atlet visat tecken på prestationsångest och jag lyckats stävjda det genom emotionspsykologi, blev jag experimentell emotionspsykolog (Österberg, 2001).

På det följde två spår. Dels Fil. mag. organisationsutveckling (Företagsekonomi), speciellt lärande inom organsationer (Österberg, 2022), dels fil mag. i socialpsykologi, speciellt hur föräldrarelationer påverkar barns emotionella och sociala anpassning (exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Lezak, 1982)).

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa, har bättre mental funktion och hälsa (exekutiva funktioner) jämfört med barn som växer upp med mamma (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (Österberg, 2004, s ).

Jag rekryterades att doktoera (Österberg, 2012) och hamnade i ett forskarnätverk på Karolinska Institutet. Det blev mer diskussioner om hur vi tänker på mat och hur mat påverkar hur vi tänker.

I augusti 2018 tilldelades jag rollen forskningsledare vid Helsingfors universitet. Jag skulle utforska den finländska matproduktions framtid från ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande. Med utgångspunkt från min expertis om arbets– och organisationspsykologi tilldelades jag även uppdraget att leda institutionens så kallade Wellbeing team. Det var känt att folk på lärosätet mådde dåligt och därför tillsattes en person på varje institution att ombesörja dessa frågor.

Strax efter lanserade den svenska extremvänstern barnprofeten som hävdade att barn skulle skolka 20 % av skoltiden för att vi hade en klimatkris som skulle leda till att havet skulle höja sig samt att vi skulle sluta äta kött. Många akademiker började kalla sig klimatforskare och likt ett strömhopp (Österberg, 2019).

2019 hände en rad märkliga saker i Finland. I vart fall om man som jag har ett vetenskapligt perspektiv.

4 Februari. Helsingfors Borgmästare Jan Vapaavouri skrev en insändare som publicerades av Hufuvdstadsbladet:

Länk till källan. 

4 september. HELSUS en enkät- How to make our campus environmentally smarter? Views from students and staff in Viikki. 

Länk till källan.

En av frågorna var om respondenten kunde tänka sig att gå över till veganism, av hållbarhetsskäl. Det fanns en rad metodologiska frågetecken med enkäten men resultatet indikerade att 17 % av respondenterna kunde tänka sig att göra det.

29 september:

Finlands före detta statsminister Alexander Stubb (24 juni 2014 till den 29 maj 2015, dvs. 11 månader), poltiskt fjärran från extremvänstern, hyllade barnprofeten:

Ur ett psykologiskt perspektiv väcks frågor. Dels vad som händer med oss när någon eller några utlovar världens undergång, dels vilken diet är vår art anpassad för och vad är veganism?

Om man börjar med fakta så är det känt att våra förfäder åt animaliskt fett 3,6 miljoner år före nutid (McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019) och kött 2,6 miljoner år före nutid (Pobiner, 2013, 2016).

Notera. Konsumtion av animaliskt fett uppstod efter en betydande klimatförändring, från Miocene till Pliocene, och att konsumtion av kött var etablerat i samband med nästa betydande klimatförändring, från Pliocene till Pleistocene.

I slutet av Pleistocene inträffade flera så kallade smältpulser (14 400 - 7000 år före nutid) vilket fick isarna som tänkte Nordamerika och Fennoskandien/norra Europa att hastigt börja smält. Effekten blev att världshaven höjdes äver 100 meter.

Sedan vår tideräkning har fler än 200 hugade spekulanter utlovat världens undergång, inte sällan med påståendet att havet ska sluka världen. De har alla en sak gemensamt: de har haft fel.

Det är också känt att vår art har något som kallas negativity bias, att vi prioreterar negativ information över positiv dito (Baumeister et al. 2001).

Idén om veganims går säkert längre tillbaka, men under 1700-talet torgfördes veganism av Sveriges stora vetenskapsprofil Emanuel Swedenborg (1688 – 1772).

Swedenborg publicerade traktatet Opera philosophica et mineralis, som inkluderade avsnittet Principia Rerum Naturalium (Principer för de naturliga tingen), där Swedenborg försöker förklara materiens uppkomst och rörelsens natur. 1743, efter ett fall där han blivit inte bara medvetslös utan även haft uppenbareliser, verkar det som att Swedenborg blev mer intresserad av Mysticism. Så småningen publicerade han Himmel och Helvete (1758).

Swedenborg menade att vi alla borde rena kroppen med veganism i vänta på Jesu andra återkomst:

”Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).

Under senare hälften av 1800 – talet vurmade tonåringen Ellen G. White (1827 – 1915) för veganism med motiveringen att kött, smör och mjölk triggar köttsliga lustar hos män. Läkaren John H. Kellogg uppfann frukostflingorna och skrev en bok och hur man stävjar ungas sexualdrift med nämnda flingor [och könsstympning] (Kellogg, 1881).

Veganism lockar fortfarande ~ 1 % av en normal population. De flesta återvänder dock till en normal diet inom ett år (Herzog (2014).

Forskning visar att beslutet av avstå från animaliskt baserad mat hänger samman med mental ohälsa; man oroar sig mer för framtiden, saknar upplevelse av välbefinnande och har svårigheter med sociala relationer (Dobersek et al. 2020; Forestell och Nezlek, 2018; Nezlek, Forestell och Newman, 2018; Plante et al. 2019).

Populärvetenskapligt: Meat eaters tend to have better psychological health than vegetarians

Det är också känt att kvinnor oroar sig mer än män (Weisberg et al. 2011).

Lästips: "Vegansk kost kräver särskild omsorg – ”snarare unga tjejer som ska äta kött och männen som ska backa”. En kommentar

Lästips: Borde vi sluta äta animaliskt baserad mat? En kommentar till en aktuell näringsstudie

Det är känt att hjärnan behöver serotonin för att uppleva mental harmoni. Och för det krävs att man äter mat som innehåller tryptofan (Lustig, 2017).

Hjärnan behöver också fett för att fungera, närmade bestämt DHA, EPA och ARA som inte finns i vegetariska alternativ:

”Perhaps most importantly, DHA is critical to the development of the human cortex—the part of the brain responsible for higher-order thinking. Without DHA, the highly sophisticated connections necessary for sustained attention, decision-making, and complex problem-solving do not form properly. It has been hypothesized that without DHA, consciousness and symbolic thinking—hallmarks of the human race—would be impossible” (Ede, 2019).

HELSUS enkät gjordes på Vik Campus där jag jobbade som forskningsledare samt ledare för institutionens Wellbeing team. Där finns många som är övertygade att vegetariska alternativ är framtiden. Den forskning jag tittat på pekade i en annan riktning: "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH) Jag reagerade därför intuitivt på att andelen på fakulteten som såg positivt på veganism var så mycket större (17 %) jämfört med den nationella andelen (1 %).

Under ett mingel på Tankehörnan hösten 2018 hade jag träffat universitets rektor. Eftersom vi båda talar svenska, men med olika dialekter, började vi språkas vid. Det uppstod entrainment – rytmisk synkronisering av beteende (Borrie, 2017). Det var också rektorn som varit initiativtagare till HELSUS. Jag kontaktade därför rektor via mail med en rad invändningar mot enkäten och bad att få publicera en respons på HELSUS blogg. Det är ju vetenskaplig praxis. Svaret kom direkt och efter några utbyten fick jag ok att publicera en respons på HELSUS blogg. Men de som genomfört enkäten var inte lika intresserade. Det slutade med att jag publicerade responsen här:

Can we have a Conversation about the association between Food Preferences and Work Environment? An outlook at the Viikki campus (UH).

Slutsats. Det är sannolikt att den rapporterade ohälsan hänger samman med arbetsklimat och ledarstil. Men det är också sannolikt att diet förklarar en annan del av variansen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X