Var fjärde kvinnlig högskolestuderande i riskzonen för ätstörning (ÅU). En kommentar.

“Mer än var tredje högskolestuderande har symtom på ångest eller depression, enligt en stor undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkpensionsanstalten FPA. Resultatet antyder att psykiska besvär är klart vanligare hos studerande än hos befolkningen i snitt.  Den sannolikt förklaringsmodellen inkluderar ledarstil, arbetstillfredsställelse, personlighetsdrag, arbetsklimat, kön och näring.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

“Mer än var tredje högskolestuderande har symtom på ångest eller depression, enligt en stor undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkpensionsanstalten FPA. Över 6 000 studerande vid yrkeshögskolor och universitet deltog i enkäten som gjordes i början av året.

Resultatet antyder att psykiska besvär är klart vanligare hos studerande än hos befolkningen i snitt. Mest utsatta är de kvinnliga studerandena: hela 40 procent av enkätens kvinnor berättade om ångest- och depressionssymtom. För männen var motsvarande siffra 28 procent.

Detta ska jämföras med cirka 20 procent för alla finländare i åldersgruppen, enligt en stor underökning gjord i fjol”(ÅU).

Det första man noterar är att utbredningen av ohälsa är så mycket större inom universitetsvärlden jämfört med i övriga landet (Finland). Det är graverande.

Välbefinnande på jobbet förklaras av multifaktoriella konstrukt som arbetstillfredsställelse (Locke, 1976) och arbetsklimat (Ekvall, 1996). Det är känt att ledarstil förklarar en betydande del av variansen (Ekvall och Ryhammar, 1998; Österberg, 2012).

Nyligen tog styrelsen för Åbo akademi det drastiska beslutet av avbryta kontraktet för den sittande rektorn. Arbetsklimatet var en viktig grund för beslutet. Jag kommenterade händelser i tre artiklar:

Åbo akademi avbryter Moira von Wright anställning som rektor: en kommentar (1 av 3).

Internrevisorn vid Åbo Akademi: Regler ska följas också av rektorn. En kommentar (2 av 3).

Uppsagda rektorn Moira von Wright talar ut om jävsanklagelserna och avslöjar nya detaljer – "Förstod inte den starka kopplingen mellan Åbo Akademi och SFP". En kommentar (3 av 3).

Men enligt Åbo Underrättelser handlade den aktuella rapporteringen om mer allvarliga saker - depression och ätstörningar.

I augusti 2018 tilldelades jag rollen forskningsledare vid Helsingfors universitet. Jag skulle utforska den finländska matproduktions framtid från ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande. Med utgångspunkt från min expertis om arbets- och organisationspsykologi tilldelades jag även uppdraget att leda institutionens så kallade Wellbeing team. Det var känt att folk på lärosätet mådde dåligt och därför tillsattes en person på varje institution att ombesörja dessa frågor.

I september 2019 publicerade HELSUS en enkät - How to make our campus environmentally smarter? Views from students and staff in Viikki. En av frågorna var om respondenten kunde tänka sig att gå över till veganism, av hållbarhetsskäl. Det fanns en rad metodologiska frågetecken med enkäten men resultatet indikerade att 17 % av respondenterna kunde tänka sig att göra det.

Vad är veganism?

Idén om veganims går säkert längre tillbaka, men under 1700-talet torgförde den svenska teologen Emanuel Swedenborg (1688-1772) att vi alla borde rena kroppen med veganism i vänta på Jesu andra återkomst:

”Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).

Under senare hälften av 1800-talet vurmade tonåringen Ellen G. White (1827-1915) för veganism med motiveringen att kött, smör och mjölk triggar köttsliga lustar hos män. Läkaren John H. Kellogg uppfann frukostflingorna och skrev en bok och hur man stävjar ungas sexualdrift med nämnda flingor [och könsstympning] (Kellogg, 1881). Dieten lockar fortfarande ~ 1 % av en normal population. De flesta återvänder dock till en normal diet inom ett år (Herzog, 2014).

Forskning visar att beslutet av avstå från animaliskt baserad mat hänger samman med mental ohälsa; man oroar sig mer för framtiden, saknar upplevelse av välbefinnande och har svårigheter med sociala relationer (Dobersek et al. 2020; Forestell och Nezlek, 2018; Nezlek, Forestell och Newman, 2018; Plante et al. 2019).

Populärvetenskapligt: Meat eaters tend to have better psychological health than vegetarians

Det är också känt att kvinnor oroar sig mer än män (Weisberg et al. 2011).

Lästips: "Vegansk kost kräver särskild omsorg – ”snarare unga tjejer som ska äta kött och männen som ska backa”. En kommentar

Lästips: Borde vi sluta äta animaliskt baserad mat? En kommentar till en aktuell näringsstudie

Det är känt att hjärnan behöver serotonin för att uppleva mental harmoni. Och för det krävs att man äter mat som innehåller tryptofan (Lustig, 2017).

Hjärnan behöver också fett för att fungera, närmade bestämt DHA, EPA och ARA som inte finns i vegetariska alternativ:

”Perhaps most importantly, DHA is critical to the development of the human cortex—the part of the brain responsible for higher-order thinking. Without DHA, the highly sophisticated connections necessary for sustained attention, decision-making, and complex problem-solving do not form properly. It has been hypothesized that without DHA, consciousness and symbolic thinking—hallmarks of the human race—would be impossible” (Ede, 2019).

HELSUS enkät gjordes på Vik Campus där jag jobbade som forskningsledare samt ledare för institutionens Wellbeing team. Där finns många som är övertygade att vegetariska alternativ är framtiden. Den forskning jag tittat på pekade i en annan riktning: "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH) Jag reagerade därför intuitivt på att andelen på fakulteten som såg positivt på veganism var så mycket större (17 %) jämfört med den nationella andelen (1 %).

Under ett mingel på Tankehörnan hösten 2018 hade jag träffat universitets rektor. Eftersom vi båda talar svenska, men med olika dialekter, började vi språkas vid. Det uppstod entrainment - rytmisk synkronisering av beteende (Borrie, 2017). Det var också rektorn som varit initiativtagare till HELSUS. Jag kontaktade därför rektor via mail med en rad invändningar mot enkäten och bad att få publicera en respons på HELSUS blogg. Det är ju vetenskaplig praxis. Svaret kom direkt och efter några utbyten fick jag ok att publicera en respons på HELSUS blogg. Men de som genomfört enkäten var inte lika intresserade. Det slutade med att jag publicerade responsen här:

Can we have a Conversation about the association between Food Preferences and Work Environment? An outlook at the Viikki campus (UH).

Slutsats. Det är sannolikt att den rapporterade ohälsan hänger samman med arbetsklimat och ledarstil. Men det är också sannolikt att diet förklarar en annan del av variansen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter