LEDARE: Låt mamma amma på arbetstid och förmå pappa att stanna hemma. Stämmer uppgifterna?

Anna Sourander, ledarskribent för Vasabladet och Östnyland, gör ett utspel om könsskillnader, där kvinnor sätts i en offerställning. Hon kräver riktade åtgärder som gynnar kvinnor och ålägger pappor att vara hemma med barnen. Det vore bra för forskning visar ett tydlig pappa-effekt på barns emotionella sociala anpassning och kognitiva utveckling. På riktigt är hindret att kvinnor abonnerar på rollen som hemma-med-barnen-förälder. Enligt Helsingforspolisen är finska kvinnors relationsaggressivitet ett stort problem. Enligt finska Barnombudsmannen har 265 000 finska barn och unga mentala utmaningar. Ergo. Sourander har fått det hela om den berömda bakfoten och traderar gammal feministisk misandri. Hindret för finska kvinnors löneutveckling hänger samman med dem  själva - deras dörrvaktsbeteende och att de strävar efter egen makt och kontroll över barnen. Det är också mycket negativt för barnen. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Anna Sourander, ledarskribent för Vasabladet och Östnyland, gör ett utspel om könsskillnader, där kvinnor sätts i en offerställning. Det sker i en så kallad Reel (kort video) på Facebook. Hon låter lite arg.

“600 euro, nästan så mycket mindre i bruttolön per månad har kvinnor i Finland. Och kvinnor som varit hemma med barn har ungefär 10 % mindre i lön än sina kvinnliga kollegor utan barn, när de återvänder till arbetet. Mammor har alltså lägre lön än pappor. Och de har också lägre lön än sina kvinnliga kollegor utan utan barn. Hur kan de vara så när vi närmar oss 2024? Och hur det vara så att finländska pappor är sämst i Norden på att ta ut föräldraledighet? Om vi vill ha en arbetsmarknad som ger kvinnor med småbarn samma förutsättningar som alla andra, behöver vi krafttag. Vi behöver drastiska reformer. Det vi behöver är”:

• A. “Bättre förutsättningar för kvinnor att ge barnet vad det behöver rent biologiskt”.
• B. “Hitta rätt riktade åtgärder för att kvinnor med små barn inte ska tappa terräng i arbetslivet”
• C. “Ålägga papporna att stanna hemma med sina barn”.

Därefter uppmanar Sourander de som sett denna Reel att läsa hennes ledare -

“Låt mamma amma på arbetstid och förmå pappa att stanna hemma”.

Länk till källan

Min standardfråga som forskare är: Stämmer uppgifterna? Av vad som blivit tradition, använder jag min egen modell - Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:

• Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).

En viktig premiss är att individer av vår art är biologiska organismer som är känsliga för social påverkan (Cacioppo och Berntson, 1992). Vår linje anses ha startat ca 7 miljoner år före nutid (Pickford, 2006). Under årmiljoner av evolution genom naturliga och sexuella urval samt händelser i omgivningen anpassades våra förfäder till upprättgående varelser med ett expanderade neokortex (Österberg, 2022). Resultatet blev:

1. vårt genus - Homo (2,8 Mya; Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015), 
2. vår art - Homo Sapiens Sapiens (320 000 år före nutid; Hublin et al. 2017), vars främsta markör är förmågan att springa långa sträckor och att kunna tänka prospektivt - laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert & Wilson, 2007; Kaku, 2014).

Under vår linjes ca 7 miljoner har kvinnor abonnerat på rollen som primär vårdnadsgivare. När klimatet åter ändrades för ca 2,6 miljoner sedan, och de ändrade livsstil till  jägare och samlare - befästes dessa roller. Det inkluderade att kvinnor uppfostrade sina söner att krigare. Detta kan också betecknas stamtänkade - tribalism.

“Die like a man, like your brother did!” She belonged to a world so well acquainted with fatal gunshots that she had certain expectations about how they ought to be endured. Will shut his mouth, and he died” (s. 272, Gladwell, 2008).

I takt med att världen genom renässans (1400-talet) och upplysning (1600 - 1700 - talet) blev en bättre plats att leva på, minskade behovet att skicka unga män att dö i väpnade konflikter (Pinker, 2011, 2018).

Effekten blev att barn i allt större utsträckning kunde åtnjuta pappanärvaro. Effekten blev påtaglig och hänger samman med något som kallas emotionell och social anpassning, vilket är grunden för kognitiv utveckling - barns utveckling i form av informationsbehandling, konceptuella resurser, perceptuell färdighet och språkinlärning m fl.

Forskning visar att barns pappakontakt vid 3 månaders ålder, manifesteras i kognitiv utveckling vid 2 års ålder (Sethna et al. 2017). Pappaeffekten på barns kognitiva utveckling hänger kvar upp i skolåldern (Rolle et al. 2019). Vid två års ålder är individen som mest antisocial (Pinker, 2005). Det krävs emotionell och social anpassning för att bli del av samhället. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Souranders önskan om att fler pappor borde vara hemma med barnen skulle förstås vara gynnsamt för barnen och för Finland.

Varför händer det inte?

En vanligt traderad tes inom t ex. feminismen, är att det handlar om män som inte tar ansvar.

Forskning, å andra sidan ,visar att det handlar om kvinnor som inte släpper greppet om hemmet och barnen. Ett sånt fenomen är dörrvaktsbeteende (Seltzer och Brandreth, 1994).

Varför?

Åter igen handlar det om biologi. Stoet och Geary (2018) visar att kvinnor som växer upp i demokratier är mer angelägna att att uttrycka sin biologiska roll jämfört med med kvinnor som växer upp i autokratier.

Effekten av detta blir att kvinnor hellre stannar hemma med barnen än att gå till jobbet.

Och är man inte på jobbet, då tappar man i löneutveckling. Det är ett känt faktum. För att förstå varför behöver man förstå multivariat statistisk analys (Hoff Sommers, 2014).

Till detta kommer relationsaggressivitet (Hyde, 2005). Enligt Helsingforspolisen är finska kvinnors relationsaggressivitet ett stort problem. Det betyder att många finska kvinnor uttrycker dörrvaktsbeteende och bråkar om att få egen makt och kontroll över barnen - att bli en bidragstant. När papparelationen exkluderas då tappar barn sin emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling som krävs för att de ska bli fungerade skattebetalande individer.

20% av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Det rör sig 265 000 finska barn och unga. Utbredningen är betydligt större bland uralisk-finskspråkiga barn jämfört med svensk-finskspråkiga barn (Finlands Barnombudsman, Barnsrättskonferensen, 2022).

Finska barn har också stora svårigheter att klara läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022).

Ergo. Sourander har fått det hela om den berömda bakfoten och traderar gammal feministisk misandri. Hindret för finska kvinnors löneutveckling hänger samman med dem  själva - deras dörrvaktsbeteende och att de strävar efter egen makt och kontroll över barnen. Det är också mycket negativt för barnen.

Lästips:

Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?

”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren

Varför dröjer stödet till barn med adhd? – ”Det kan hända att livet förstörs på två år” Ytterligare fall av dysrationalia?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  |  CV  |  Teaching skills and experience | Summary of research project  |  Instagram  |  Linkedin  |  YouTube-channel  |  TikTok  |  Twitter