Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Igår arrangerade Finlands Svenska idrott en seminarium om psykisk ohälsa bland elitidrottare. Seminariets talare var psykoterapeuten Göran Kentää.
Länk till källan.
Samtalen kretsade kring självreporterad ensamhet och ätstörningar och presentatören visade dikter som hans patienter skrivit. Mycket fokus lades på kvinnliga idrottares ätstörningar. Fyra individer deltog sedan i en paneldiskussion. Seminariet bjöd dessvärre inte på speciellt mycket fakta. Det fattades således uppgifter om prevalens och förklaringsmodeller.
Härom dagen publicerade Vasabladet en artikel om mobbing bland elever i Vörå. Den ska ha ökat markant.
Länk till källan.
20-21 november arrangerande Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023, där delar av presentationerna kretsade kring barns utsatthet för psykiskt våld.
Vad är mental ohälsa och hur stor är utbredningen?
Min bakgrund är prestationscoach och min expertis kan säga handla om människans förmåga att tänka framåt i tiden. Under ca 20 år tränade jag människor att bli “bäst när det gäller” och i det sista uppdraget hade gruppen en prestationsökning på 125 % över 18 månader.
2013 blev jag också rekryterad till Riksidrottsförbundet team för idrottspykologisk rådgivning. Jag var den enda disputerade psykologen med expertis på prestation. Redan då fanns idéer om att just kvinnliga idrottare hade ätstörningar, dvs. samma mantra som nu kommunicerades.
När man tränar människor som har ambitionen att bli mycket bättre, då stöter man på situationer som ibland är mycket utmanande. Det kan alla coacher vittna om.
När man tränar människor som har ambitionen att bli mycket bättre, då stöter man på situationer som ibland är mycket utmanande. Det kan alla coacher vittna om.
Och om man samlade många coachers erfarenheter och tolkade dem inom ramen för den omfattande vetenskapliga publicering som ändå föreligger, då skulle man sannolikt få en tydligare bild om vad det handlar om.
Att bli “Bäst när det gäller” (Railo) är inte gratis och det är ingen medborgerlig rättighet. Det kräver stora investeringar och uppoffringar. Mycket av uppoffringarna handlar om tid.
Enligt min bedömning kräver elitträning åtminstone [minst] 20 timmar av veckans 168 timmar. Det är förvisso bara 11 %, men finns andra saker som tar tid: jobb/skola (40 timmar; 25 %). Sömn. Vanligtvis brukar man säga att vår art behöver 8 timmars sömn/natt, men för den som tränar 20 timmar eller mer krävs sannolikt mer sömn, kanske 10 timmar/natt (70; 41 %). Då har man 38 timmar kvar att disponera för sin fritid, att jämföra med folk som inte elittränar: 72 timmar.
Det förutsätter förstås ett mind-set som är införstått med vad träning på elitnivå handlar om. Det kräver också att två andra saker fungerar: familj och skola/arbete.
Givetvis måste hemmet vara fungerande (föräldrars huvudansvar), men jag brukade säga till atleterna att om träningen skulle kunna fortgå måste de också lägga sig vinn om att vara trevliga och ha disciplin hemma.
Ett sådant exempel är att stiga upp morgonen och förbereda sig för dagen utan att “kwirra”. Det här kan vara ett stort steg för många men samtidigt ett ganska enkelt sätt att styra upp sitt liv. Det korresponderar med devisen - städa ditt rum (Peterson, 2018).
Den andra aspekten var att vara duktig i skolan. Att vara duktig betyder inte nödvändigtvis att vara bäst i klassen, utan att vara en engagerat elev eller student. Var trevlig, räck upp handen och ställ frågor samt lyssna uppmärksamt på läraren.
Rent psykologiskt konvergerar dessa tre aspekter, träning, hur man är hemma och i skolan, med forskning om prospektivt tänkande, d.v.s. det som psykologiforskningen visar är det friska psykets funktion, och hur man påverkar prestation (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002, 2019).
Mobbing i skolan är inget nytt, men som regel beskrivs fenomenet mobbing på ett felaktigt sätt.
Begreppet har sitt ursprung från zoologin och beskriver en sammansättning av småfåglar som skyddar sig mot, eller attackerar, en större rovfågel.
När medlemmar ur vår art antar ett sånt beteende mot någon eller några andra av vår art kallas det antisocialt beteende. Motsatsen till antisocialt beteende är emotionell och social anpassning som är en förutsättning för kognitiv utveckling.
Utvecklingspsykologisk forskning visar dels att det är under de första fem åren som grunden för något som kallas emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling läggs (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Moffitt et al. 2001), dels att papparelationen är avgörande för den anpassningen och utvecklingen och att effekten fortgår ändå upp i tonåren (MacRae, 2021; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Det mest sannolika är att de elever som kallas mobbare växt upp med trassliga hemförhållanden (oftast en relationsaggressiv mamma) och att offentliganställd administrativ personal inte riktigt velat erkänna vad det handlar om. Därmed består problemet.
Detta belystes på Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Där framkom att psykiskt våld liksom dödligt våld mot små barn ökar i Finland samt att 40 % av skolbarnen rapporterat att de erfarit psykiskt våld i hemmet.
Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap
Finlandssvenska barnrättsdagarna 2023. Del 2: ska man intervjua treåringar? Existerar föräldraalienering?
Dåliga hemförhållanden kan ge upphov till Complex Childhood Trauma, vilket i sin tur brukar vara förklaringen till ätstörningar ...
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Att bli “Bäst när det gäller” (Railo) är inte gratis och det är ingen medborgerlig rättighet. Det kräver stora investeringar och uppoffringar. Mycket av uppoffringarna handlar om tid.
Enligt min bedömning kräver elitträning åtminstone [minst] 20 timmar av veckans 168 timmar. Det är förvisso bara 11 %, men finns andra saker som tar tid: jobb/skola (40 timmar; 25 %). Sömn. Vanligtvis brukar man säga att vår art behöver 8 timmars sömn/natt, men för den som tränar 20 timmar eller mer krävs sannolikt mer sömn, kanske 10 timmar/natt (70; 41 %). Då har man 38 timmar kvar att disponera för sin fritid, att jämföra med folk som inte elittränar: 72 timmar.
Det förutsätter förstås ett mind-set som är införstått med vad träning på elitnivå handlar om. Det kräver också att två andra saker fungerar: familj och skola/arbete.
Givetvis måste hemmet vara fungerande (föräldrars huvudansvar), men jag brukade säga till atleterna att om träningen skulle kunna fortgå måste de också lägga sig vinn om att vara trevliga och ha disciplin hemma.
Ett sådant exempel är att stiga upp morgonen och förbereda sig för dagen utan att “kwirra”. Det här kan vara ett stort steg för många men samtidigt ett ganska enkelt sätt att styra upp sitt liv. Det korresponderar med devisen - städa ditt rum (Peterson, 2018).
Den andra aspekten var att vara duktig i skolan. Att vara duktig betyder inte nödvändigtvis att vara bäst i klassen, utan att vara en engagerat elev eller student. Var trevlig, räck upp handen och ställ frågor samt lyssna uppmärksamt på läraren.
Rent psykologiskt konvergerar dessa tre aspekter, träning, hur man är hemma och i skolan, med forskning om prospektivt tänkande, d.v.s. det som psykologiforskningen visar är det friska psykets funktion, och hur man påverkar prestation (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002, 2019).
Mobbing i skolan är inget nytt, men som regel beskrivs fenomenet mobbing på ett felaktigt sätt.
Begreppet har sitt ursprung från zoologin och beskriver en sammansättning av småfåglar som skyddar sig mot, eller attackerar, en större rovfågel.
När medlemmar ur vår art antar ett sånt beteende mot någon eller några andra av vår art kallas det antisocialt beteende. Motsatsen till antisocialt beteende är emotionell och social anpassning som är en förutsättning för kognitiv utveckling.
Utvecklingspsykologisk forskning visar dels att det är under de första fem åren som grunden för något som kallas emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling läggs (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Moffitt et al. 2001), dels att papparelationen är avgörande för den anpassningen och utvecklingen och att effekten fortgår ändå upp i tonåren (MacRae, 2021; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Det mest sannolika är att de elever som kallas mobbare växt upp med trassliga hemförhållanden (oftast en relationsaggressiv mamma) och att offentliganställd administrativ personal inte riktigt velat erkänna vad det handlar om. Därmed består problemet.
Detta belystes på Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Där framkom att psykiskt våld liksom dödligt våld mot små barn ökar i Finland samt att 40 % av skolbarnen rapporterat att de erfarit psykiskt våld i hemmet.
Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap
Finlandssvenska barnrättsdagarna 2023. Del 2: ska man intervjua treåringar? Existerar föräldraalienering?
Dåliga hemförhållanden kan ge upphov till Complex Childhood Trauma, vilket i sin tur brukar vara förklaringen till ätstörningar ...
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment