“Förslaget: Fler bör ställa frågor till män om våld i nära relation” (Dagens juridik). Ytterligare ett fall av naturlig dumhet?

Personalen på Dagens juridik föreslår att fler bör ställa frågor om till män om våld i nära relationer. Personalen på Aftonbladet distribuerade samma information. Källor är statliga myndigheter men den verkliga källan är sannolikt Eva Lundgrens, Gun Heimers, Ann-Marie Kalliokoskis och Jenny Westerstrands missvisande pilotstudie. Varför reciteras detta? Vår art har en tendens att falla offer för mentala fallgropar, t ex. bekräftelse-bias, naturlig dumhet och/eller dysrationalia. För att överkomma bekräftelse-bias, naturlig dumhet eller dysrationalia kan man tillämpa Rationellt entrepreneuriellt tänkande. Sedan 1970 – talet demonstrerar forskning att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Personalen på Dagens juridik skriver följande:

“Jämställdhetsmyndigheten har gått igenom statistik från Brottsförebyggande rådet. En Brå-undersökning gjord 2022 visade att drygt 11 procent av männen blev utsatta för våld i nära relation, i de flesta fall av en kvinna”.

Länk till källan.

Även Aftonbladet distribuerade samma information.

Länk till källan.

Stämmer uppgifterna?

Juridik och journalistik är inte vetenskap. Bakgrunden till utspelet från personalen på Dagens juridik går sannolikt tillbaka till 1990 – talet. Då rekryterade den svenska regeringen den norska sociologen Eva Lundgren till Uppsala universitet. Enligt henne själv inkluderade uppdraget att exkludera män (samtal med Lundgren vid hennes presentation på Institutionen för psykologi, Uppsala universitet ~2002).

Tillsammans med Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, promoverades hon till professor med uppdrag att bekämpa män (misandri).

Tillsamman med socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen och ROKS-medlemmen Jenny Westerstrand designade de en enkätstudie där de lät kvinnor, men inte män, svara på frågor om utsatthet för våld i nära relationer. Resultatet till denna pilottest indikerade att 40 % av respondenterna mindes att de varit offer för någon form av våld i nära relationer (Lundgren et al. 2001). Vi vet inte vad männen hade svarat eftersom de diskriminerades. Vi vet inte heller om kvinnorna mindes rätt; Det är känt att händelseminnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv – att psyket skapar minnen som passar den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007).

2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning.

Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:

Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):

Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.

Även om Lundgrens, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands knasiga misandriska idéer om män ifrågasatts på metodologiska grunder, fick deras kampanj ringar på det berömda vattnet.

Personalen på Brottsoffermyndigheten, som sponsrade Lundgren & Co:s pilotprojekt där män exkluderades, har från dag ett vägrat ta bort boken från sin hemsida (Administrativa ansvarige Anders Alenskär, har fått flera påminnelser).

2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.

Rikspolisstyrelsens dekret 2010

2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några aktivister enligt följande:

Länk till källan.

Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?

I januari 2022 intervjuade Kvartals Ludde Hellberg Berit Jernberg, projektadministratör på Jämställdhetsmyndigheten för en handbok och Våld i nära relationer.

Länk till källan.

Finlands diskrimineringsombudsman – Kristina Stenman – hoppade på tåget. På deras webbplats stod följande misandriska utspel att läsa:

Efter flera påminnelser lät Stenman ändra texten på hemsidans framsida till det korrekta: Våld i nära relationer.

2024 accepterade chefredaktörerna Lennart Kriisa (psykologtidningen) och Christofer Ahlqvist (Göteborgsposten) två debattartiklar initierade av intresseföreningen Gömda kvinnor (med kopplingar till de mansfientliga föreningarna ROKS och Unizon) (Österberg, 2024).

Vad hade Lundgren, Heimer, Kalliokoski och Westerstrand, medvetet eller omedvetet missat?

Forskning om beslutsfattande visar att medlemmar av vår art ofta faller offer för bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), naturlig dumhet (Kahneman och Tversky, 1972, 1977; Tversky och Kahneman, 1973) eller dysrationalia (Stanovich, 1993).

För att överkomma bekräftelse-bias, naturlig dumhet eller dysrationalia kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021) som baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011, 2016).

Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

• Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. I Finland är det känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).

Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.

(Archer, 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Läs mer om kvinnors våld i nära relationer:

Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=123), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)

Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=127) – en lista med historiska och aktuella händelser

Anthology of cases where interactions between (1) women's mental challenges, likely Borderline Personality Disorder, (2) social service personnel's aggression towards fathers, and (3) court personnel's application of the maternal presumption lead to children's emotional and social adjustment and cognitive development being hampered

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter