[Ytterligare] ett fall. "Äntligen kom domen. Jag är officiellt ensam vårdnadshavare till min gose" #bitterfittan. Ytterligare ett fall av en vårdnadsbråkande mamma.

En ung mamma, som använder hashtaggen #bitterfittan, poserar på TikTok efter att hon vunnit det vårdnadsbråk hon själv startat. I famnen håller hon ett litet barn som är ovetande om att hon/han exponeras i sociala medier och att mamman från och med nu kommer att göra vad hon kan för att hindra, alienera, det lilla barnet från att träffa sin pappa. Forskning demonstrerar en pappa-effekt på barns mentala anpassning och utveckling och mammors vårdnadsbråk som regel förklaras av mentala utmaningar som hon ärvt av sin mamma. #Bitterfittans glädje över att ha erhållit ensam makt och kontroll över ett litet barn står i bjärt kontrast till vad forskning demonstrerar om barns behov under tidig uppväxt. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

En ung mamma, som kallar sig @michiliicious med hashtaggen #bitterfittan, poserar på TikTok efter att hon vunnit det vårdnadsbråk hon själv startat. I famnen håller hon ett litet barn som är ovetande om att hon/han exponeras i sociala medier och att mamman från och med nu kommer att göra vad hon kan för att hindra, alienera, det lilla barnet från att träffa sin pappa.

Kommentarsfältet fylldes med gratulationer. En mamma ojjade sig över att ha förlorat vårdnaden efter att ha startat sitt vårdnadsbråk.

Länk till källan

Efter att jag postat forskningsbaserad information (se nedan), som visar att den vårdnadsbråkande mammans beteende skadar barnet, valde hon att blockera mig.
Notera. Det är ett konfliktbeteende som är dåligt för barnet/barnen.
Efter att kortisolet lagt sig hos den vårdnadsbråkande mamman, var jag inte längre blockerad och hon kommenterade min kommenterar. Dock med polemik.

Är det bra för barn att tvingas bo med en vårdnadsbråkande mamma?

Det enkla svaret är nej. Det lite mer komplicerade svaret kräver lite information om psykets tidiga utveckling.

I potten ligger något som kallas exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Jurado och Rosselli, 2007). Dessa packas upp, anpassas eller utvecklas under de fyra första levnadsåren och påverkar barnets chanser senare i livet (Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Gopnik, 2016). Det finns en pappa-effekt.

Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappan vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014). Barn som växer upp med båda föräldrarna, eller med pappa, har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Barn som tvingas leva med en vårdnadsbråkande mamma drabbas inte sällan av föräldraalienation som är ett psykiskt tillstånd där ett barn som typiskt står under kontroll av en vårdnadsbråkande mamma allierar sig med hennes konflikt och avvisar eller vägrar ha en relation med pappan utan legitim motivering (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015).

Kruk (2015) hänvisar till Richard Warshak (2014, 2015) som menar att även om DSM-kommittén avvisade Bernet et al. (2010) så finns redan två diagnoskategorier som beskriver barn som drabbats av alieneringen:

1. Parent-Child Relational Problem
   
   
2. Child Affected by Parental Relationship Distress.

Warshak listar och 10 feltänk när det gäller föräldraalienation:

1. Children never unreasonably reject the parent with whom they spend the most time.
   
   
2. Children never unreasonably reject mothers.
   
   
3. Each parent contributes equally to a child’s alienation.
   
   
4. Alienation is a child’s transient, short-lived response to the parents’ separation.
   
   
5. Rejecting a parent is a short-term healthy coping mechanism.
   
   
6. Young children living with an alienating parent need no intervention.
   
   
7. Alienated adolescents’ stated preferences should dominate custody decisions.
   
   
8. Children who appear to function well outside the family need no intervention.
   
   
9. Severely alienated children are best treated with traditional therapy techniques while living primarily with their favored parent.
   
   
10. Separating children from an alienating parent is traumatic.

Dr Richard Warshak menar att det är viktigt att tidigt bryta den pågående alieneringen, dvs. sätta press på konfliktföräldern (oftast mamman), så att barn kan återförenas med den alienerade föräldern (oftast pappan).

Kruk avrundar:

“For the child, the biopsychosocial-spiritual effects of parental alienation are devastating. For both the alienated parent and child, the removal and denial of contact in the absence of neglect or abuse constitute cruel and unusual treatment. Adversarial court processes often add salt to the wound of both parents and children. This new research dispelling parental alienation fallacies thus represents a call to action. As a form of child maltreatment, parental alienation is a serious child protection matter as it undermines a basic principle of social justice for children: the right to know and be cared for by both of one's parents”.

Barn som drabbas av föräldraalienation på grund av en vårdnadsbråkande mamma tappar delar av sin emotionella anpassning och kognitiva utveckling, vilket gör att framtidsutsikterna blir sämre och kan leda till antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001; Vieno et al. 2009, 2014).

Om det nu är dåligt att bo med en vårdnadsbråkande mamma, varför vårdnadsbråkar mammor?

Dels handlar det om nature & nurture, dels senare sociala influenser.

Nature & nurture. Mammor som är neurotiska strax före, under och strax efter graviditeten överför sin neuroticism till avkomman (Österberg, 2012). Det kan inkludera Borderline personality disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Den vårdnadsbråkande mamman går i sin mammas fotspår.

Senare sociala influenser. Vårdnadsbråkande mammor får som regel hjälp av personal inom socialtjänsten att isolera, alienera, barnen från pappan.

Som lök på den berömda diskriminerar domstolspersonal barns pappa-relation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Hur dåligt kan en mammas vårdnadsbråk bli för barnen?

2021 hjälpte, eller triggade, personal inom socialtjänsten en mamma att isolera sig med två små pojkar från deras pappa. Mamman valde därefter att mörda barnen genom att tvinga upp dem på ett tågräls för att där krossas av det framrusande tåget (Flemmich, 2021).

2022 hjälpte, eller triggade, personal inom socialtjänsten en mamma att isolera sig och en barn barnets pappa. Mamman valde därefter att mörda barnet (Björkqvist, 2022).

Slutsats. @michiliicious #Bitterfittans glädje över att fått ensam makt och kontroll över ett litet barn står i bjärt kontrast till vad forskning demonstrerar om barns behov av pappa-relation under tidig uppväxt.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Lästips:

Anthology of cases where interactions between (1) women's mental challenges, likely Borderline Personality Disorder, (2) social service personnel's aggression towards fathers, and (3) court personnel's application of the maternal presumption lead to children's emotional and social adjustment and cognitive development being hampered

Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=127) – en lista med historiska och aktuella händelser

Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=123), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter