Nutrition psychology. Eat-lancet Kommissionen “Roastas” – Med Forskaren Peter Österberg (Intervjuad av Olle Sjöland Thulin)

Olle Sjöland Thulin och jag diskuterar EAT Lancets senaste utspel/recitering utifrån ett perspektiv av paleoantropologi, klimat och metodologi liksom mentala fallgropar: bekräftelse-bias, "naturlig dumhet" och dysrationalia.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

EAT-Lancet Commission har reciterat sitt sex år gamla utspel om mat och klimat (Willet al. 2019). En viktig premiss är att EAT är en privat organisation som marknadsför egna teman och hypoteser. Utspelet har ändå marknadsförts av gammelmedia. Men, kruxet är att EATs utspel saknar stöd i forskningen (t ex. Beal et al. 2023; White och Hall, 2017).

Här diskuterar vi, Olle Sjöland Thulin och jag, vår arts diet ur ett paleoantropologiskt perspektivet, klimat från ett kronostratigrafiskt perspektiv och metodologiska utmaningar i näringsstudier liksom mentala fallgropar: bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972); Kahenman och Tversky, 1977; Tversky och Kahneman, 1973) och dysrationalia – oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Länk till källan.

Varför gör EAT-Lancet kommissionen detta utspel?

Psykologisk forskning visar att vår art lätt faller offer för bekräftelse-bias (Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Det betyder, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).

Man kan överkomma bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia genom det jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Det inkluderar:

• Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
  
  
• Numeracy (Brooks och Pui, 2010), som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).
  
  
• Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).

Lästips:

Österberg (2019). Nutrition psychology. What is the future for sustainable food? The case for prospective thinking (UH).

Österberg (2020 a). What’s the Prospect of sustainable Food? The Case for mental health. Vik Food Science Seminars.

Österberg (2020 b). Children’s right to food education – tools for a more sustainable future.

Österberg (2021). Ny forskning: Människor som avstår animalisk föda mår och presterar sämre (In Swedish). Företagande.

Österberg (2022). VAD SKA VI ÄTA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FYSISK OCH MENTAL HÄLSA? (In Swedish). Brain Athletics.

Österberg (2023 a). Meat, eggs, and whole dairy. FAO now supports my conclusions from 2021. That's great!

Österberg (2023 b). Hur ska vi välja mat i butiken. Medicinsk Access.

Östernerg (2024). Därför är animaliskt baserad mat som kött, ägg och mejerier nyttigt för hälsan. Företagande.

Österberg (2025). Nutrition psychology. “Sveriges Radios klimatkommentator, Mona Hambraeus, berättar mer om vad som händer när fakta möter känslor”. Ytterligare ett fall av bekräftelse-bias, "naturlig dumhet" eller dysrationalia.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter