"Så länge korven är normen förlorar bönan mot fläsket" (Lolax). Ytterligare ett fall av naturlig dumhet?

Dan Lolax, Hufvudstadsbladet, fortsätter sin kamp mot väderkvarnarna, i detta fallet en attack på den franska politikern Céline Imart. Lolax gör oxå en etymologisk irrfärd i strävan att söka korvens ursprung, reciterar falska påståenden om havrevätska och hävdar att vegetariska alternativ skulle vara bra för hälsan och miljön. Forskning, å andra sidan, demonstrerar att vår art är anpassad för animaliskt baserad mat, att vi behöver äta animaliskt baserad mat för att upprätthålla hälsa, och att produktion av animaliskt baserad mat inte påverkar klimatet nämnvärt. Idisslare är en del av en fungerande ekologi. Dan Lolax är åter ute och cyklar och det verkar inte finnas något intresse för Kalle Silfverberg att publicera fakta om mat och klimat. Är detta ytterligare ett fall av naturlig dumhet?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Dan Lolax, Hufvudstadsbladets f d kulturredaktör som 2023 missade att uppmärksamma 500-årsjubileet av valet av Sveriges kung, tillika Helsingfors grundare, Gustav Vasa (1496 – 1560), verkar ha flyttats över till HBLs ledarsida. Där fortsätter han kampen mot väderkvarnarna, som i detta epos om korvens etymologi, havrevätska och vilken diet som man borde äta för hälsan och miljöns skull.

Länk till källan.

Målet för Lolax attack är Céline Imart, fransk jordbrukare och politiker på högerkanten. Det sistnämnda fick sannolikt kaffet att koka över en masse på HBLs redaktion och Lolax att börja hamra på tangentbordet.

Imarts ambition är sannolikt att skydda vår hälsa från de hälsovådliga produkter som matindustrin distribuerar, som margarin och ultraprocessade produkter som havrevätska m fl. Matindustrin har tidigare försökt kalla havrevätskan för mjölk, men eftersom det inte är mjölk, föll det platt. Här är en blänkare som Lolax borde känna till:

Länk till källan.

Men på HBLs redaktion, där poesitävlingar om klimat, mat m fl. varit legio, har fakta aldrig varit viktigt.

Likt sin tidigare kräftgång ger sig Lolax denna gång ut på en etymologisk expedition – att finna korvens begreppsmässiga ursprung.

Lolax beskriver därför havrevätska som mjölk (se ovan för upplysning).

Sjundedagsadventisternas universitet Loma Linda marknadsför sin idé om en Balanserad diet..

Det hela kröns med en fras som verkar ha smälts samman av Sjundedags adventistkyrkans Loma Lindas dekret om en balanserad diet och agronomen/hydrologen Johan Rockströms/EATs utspel om mat och miljön.

“Att äta vegetariskt är inte att låtsas vara något man inte är. Det är att tänka på sin egen hälsa – och på miljön. Men i den balanserade dieten måste produkter av bönor, solja, linser och havre och så vidare stå på egna ben” (Lolax)

Varför händer detta?

Psykologisk forskning visar att vår art lätt faller offer för bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Det betyder, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).

Man kan överkomma bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia genom det jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Det inkluderar:

• Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
  
  
• Numeracy (Brooks och Pui, 2010), som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).
  
  
• Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).

Korvens etymologi lämnas här i träda. Istället begrundas Lolax användning av ordet havremjölk liksom hans påstående att vegetarisk mat skulle vara bra för hälsan och miljö.

Eftersom havrevätskan inte är mjölk, är Lolax beskrivning av vätskan som mjölk falsk, och kanske olaglig? Töjer Lolax på pressfriheten?

Beträffande mat, hälsa och klimat, är följande känt, åtminstone bland forskare:

• Vår art är anpassad för att äta animaliskt fett och kött, i den ordningen (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; Coolidge and Wynn, 2018; Hublin et al. 2015; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Pontzer et al 2016; Thompson et al. 2019).
  
  
• Barn behöver äta animaliskt baserad mat för att utveckla fysiska och mental hälsa (Adesogan et al. 2020; Balehegn et al. 2019).
  
  
• Vuxna behöver äta animaliskt baserad mat för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Ede, 2019; Itkonen et al. 2020; Tong et al. 2020; Ylilauri et al. 2019).
  
  
• De få (2 %) som avstår animaliskt baserad mat, dvs. de som tillämpar vegetarianism och den mer extrema dieten veganism, rapporterar typiskt att de har mental ohälsa (Dobersek et al. 2023).
  
  
• Produktion av mat har en obetydlig inverkan på klimatet (White och Hall, 2017).

Finlands jordbruksmark, dvs där maten produceras, uppgår till 7 % av landytan. På 70 % av den landytan växer sånt som vår arts ämnesomsättning inte kan hantera, men som passar idisslares tarmsystem. Betesdjur är en naturliga del av en fungerande ekologi.

Slutsats. Dan Lolax är åter ute och cyklar och det verkar inte finnas något intresse för Kalle Silfverberg att publicera fakta om mat och klimat. Är det ytterligare fall av naturlig dumhet?

Lästips:

Österberg (2019). Nutrition psychology. What is the future for sustainable food? The case for prospective thinking (UH)

Österberg (2020 a). Children’s right to food education – tools for a more sustainable future

Österberg (2020 b). What’s the Prospect of sustainable Food? The Case for mental health

Österberg (2021 a). Ny forskning: Människor som avstår animalisk föda mår och presterar sämre (In Swedish). Företagande

Österberg (2021 b). Vad är det finländska jordbrukets framtid från ett perspektiv av rationellt entreprenöriellt tänkande?

Österberg (2022). Nutrition psychology. VAD SKA VI ÄTA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FYSISK OCH MENTAL Hälsa? (Brainathletics)

Österberg (2023 a). Nutrition psychology. Meat, eggs, and whole dairy. FAO now supports my conclusions from 2021. That's great!

Österberg (2023 b). Nutrition psychology. Hur ska man välja mat i butiken? Medicinsk access.

Österberg (2024 a). Är köttkonsumtionen dålig för klimatet?. Företagande.

Österberg (2024 b). Därför är animaliskt baserad mat som kött, ägg och mejerier nyttigt för hälsan. Företagande.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter