Stöd gärna bloggen via Wise.
Nyligen klubbade Sveriges riksdag igenom en ny lag mot psykiskt våld. Det här är polisens tolkning.
Idag kom ett inte helt oväntat massmedialt utspel från massmedia (VLT) om en kvinnan som påstod sig varit utsatt för psykiskt våld.
Länk till källan.
Utspelet påminner om tidigare massmedia utspel om näringstips, Klimatkriser, global uppvärming, och våld i nära relationer.
Minns:
1980 - talet när de första kostråden dök upp. Vi skulle akta oss mättat fett, kött och salt. Modern kostforskning har förkastat dessa varningar (Österberg, 2026).
2018 när media välvilligt spred klimatflickans påstående om att skolk skulle leda till bättre klimat och om vi inte agerade nu skulle havet stiga.
Utspelet påminner om tidigare massmedia utspel om näringstips, Klimatkriser, global uppvärming, och våld i nära relationer.
Minns:
1980 - talet när de första kostråden dök upp. Vi skulle akta oss mättat fett, kött och salt. Modern kostforskning har förkastat dessa varningar (Österberg, 2026).
2018 när media välvilligt spred klimatflickans påstående om att skolk skulle leda till bättre klimat och om vi inte agerade nu skulle havet stiga.
Som en liten aptitretare kan här nämnas definitionen på klimat:
En komplex process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären. Kolcykeln är central.
Sedan den Kambriska explosionen, då den aktuella eonen liksom synligt liv introducerades, var CO2-halten 5000 - 7000 ppm och det var 50 % varmare jämfört med nutid. Lästips (Österberg, 2019, 2023).
Bakgrunden till det aktuella utspelet går sannolikt tillbaka till 1990 – talet. Då rekryterade den svenska regeringen den norska sociologen Eva Lundgren till Uppsala universitet. Enligt henne själv inkluderade uppdraget att exkludera män (samtal med Lundgren vid hennes presentation på Institutionen för psykologi, Uppsala universitet ~2002).
Tillsammans med Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, promoverades hon till professor med uppdrag att bekämpa män (misandri).
Tillsamman med socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen och ROKS-medlemmen Jenny Westerstrand designade de en enkätstudie där de lät kvinnor, men inte män, svara på frågor om utsatthet för våld i nära relationer. Enligt författarna visade ändå resultatet en effekt av kön (Lundgren et al. 2001).
2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning.
Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Även om Lundgrens, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands knasiga misandriska idéer om män ifrågasatts på metodologiska grunder, fick deras kampanj ringar på det berömda vattnet.
Personalen på Brottsoffermyndigheten, som sponsrade Lundgren & Co:s pilotprojekt där män exkluderades, har från dag ett vägrat ta bort boken från sin hemsida (Administrativa ansvarige Anders Alenskär, har fått flera påminnelser).
2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.
2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några aktivister enligt följande:
Länk till källan.
Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?
I januari 2022 intervjuade Kvartals Ludde Hellberg Berit Jernberg, projektadministratör på Jämställdhetsmyndigheten för en handbok och Våld i nära relationer.
Länk till källan.
Finlands diskrimineringsombudsman – Kristina Stenman – hoppade på tåget. På deras webbplats stod följande misandriska utspel att läsa:
Efter flera påminnelser lät Stenman ändra texten på hemsidans framsida till det korrekta: Våld i nära relationer.
2024 accepterade chefredaktörerna Lennart Kriisa (psykologtidningen) och Christofer Ahlqvist (Göteborgsposten) två debattartiklar initierade av intresseföreningen Gömda kvinnor (med kopplingar till de mansfientliga föreningarna ROKS och Unizon) (Österberg, 2024).
Bakgrunden till det aktuella utspelet går sannolikt tillbaka till 1990 – talet. Då rekryterade den svenska regeringen den norska sociologen Eva Lundgren till Uppsala universitet. Enligt henne själv inkluderade uppdraget att exkludera män (samtal med Lundgren vid hennes presentation på Institutionen för psykologi, Uppsala universitet ~2002).
Tillsammans med Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, promoverades hon till professor med uppdrag att bekämpa män (misandri).
Tillsamman med socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen och ROKS-medlemmen Jenny Westerstrand designade de en enkätstudie där de lät kvinnor, men inte män, svara på frågor om utsatthet för våld i nära relationer. Enligt författarna visade ändå resultatet en effekt av kön (Lundgren et al. 2001).
2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning.
Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
 |
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Även om Lundgrens, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands knasiga misandriska idéer om män ifrågasatts på metodologiska grunder, fick deras kampanj ringar på det berömda vattnet.
Personalen på Brottsoffermyndigheten, som sponsrade Lundgren & Co:s pilotprojekt där män exkluderades, har från dag ett vägrat ta bort boken från sin hemsida (Administrativa ansvarige Anders Alenskär, har fått flera påminnelser).
2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.
 |
| Rikspolisstyrelsens dekret 2010 |
2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några aktivister enligt följande:
Länk till källan.
Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?
I januari 2022 intervjuade Kvartals Ludde Hellberg Berit Jernberg, projektadministratör på Jämställdhetsmyndigheten för en handbok och Våld i nära relationer.
Länk till källan.
Finlands diskrimineringsombudsman – Kristina Stenman – hoppade på tåget. På deras webbplats stod följande misandriska utspel att läsa:
Efter flera påminnelser lät Stenman ändra texten på hemsidans framsida till det korrekta: Våld i nära relationer.
2024 accepterade chefredaktörerna Lennart Kriisa (psykologtidningen) och Christofer Ahlqvist (Göteborgsposten) två debattartiklar initierade av intresseföreningen Gömda kvinnor (med kopplingar till de mansfientliga föreningarna ROKS och Unizon) (Österberg, 2024).
I såna här sammanhang är det viktigt att ställa frågan: stämmer uppgifterna?
Bakgrunden är att medlemmar av vår art faller lätt i något som kallas mentala fallgropar. Det finns över 200, t ex.:
- bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971).
- Dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
- “Naturlig dumhet” som innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).
För att undvika mentala fallgropar har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:
- Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
- Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Shafir, 1994; Stanovich, 2009; Toplak and Stanovich, 2002).
- Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011).
-
att sannolikhet är grunden för epistemiskt och instrumentellt rationellt tänkande (Tversky & Kahneman, 1983).
-
att självrapporterade anekdoter (enskilda fall) saknar som regel verklighetsanknytning. Det hänger samman med hur det episodiska minnet funkar (Schacter och Addis, 2007). Episodiskt minne ligger t ex. till grund för kreativitet (Madore, Gaesser, and Schacter, 2013; Madore, Addis, and Schacter, 2015).
- dels att psykiskt våld, relationsaggressivitet, inklusive vårdnadsbråk och föräldra-alienation, är typiskt kvinnligt (APA; Crick och Grotpeter, 1995,; Elfver-Lindström, 1999; Hyde, 2005; Schiratski, 2008; Österberg, 2004), dels att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna (har en radda med reffar på min vetenskapsblogg).
Stöd gärna bloggen via Wise.
Mer om min expertis.
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X
No comments:
Post a Comment