Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap. Systematisk översikt 2018:02. En kommentar

Språkinlärning har producerat en rapport med syfte att stödja flerspråkighet i skolan. Utgångspunkten är att naturkunskapliga liksom vetenskapliga begrepp är extra krångliga. Det finns inget vetenskapligt stöd för rapporten påståenden, snarare tvärtom! Inlärning är ett implicit fenomen som fungerar bättre ju yngre man är. Avgörande för skolprestation är hemförhållandena innan man börjar skolan. Barn som upplever ett akademiskt samtalsklimat under de första levnadsår en vinner 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som upplever styrande och ställande. Hemförhållanden kan också trigga motstånd mot inlärning. Dock kan evolutionärt betingade impulser överkomma dessa hinder. Trots påståenden om det motsatta, skrevs rapporten av en homogen grupp - kvinnliga pedagoger. Pedagoger är som regel inte experter på inlärning.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I strävan att stödja flerspråkighet i skolan har staten genom Språk- och skolforskningsinstitutet producerat en rapport(2018:02).

Syftet med rapporten var att reda ut vilket språk-stöd barn från andra länder behöver för att erövra kunskap förknippat med naturkunskap. Anledningen påstås vara att det"naturvetenskapliga språkbruket är begreppsrikt och abstrakt".

De skriver förvisso naturvetenskap, men vetenskap, från engelskans science, är en tillämpning som kan appliceras på alla ämnesområden. Själva ämnesområdet heter naturkunskap. Då kommer man osökt att tänka på det kanske mest centrala av naturvetenskapliga begrepp - evolution. Men evolution omnämns av någon anledning inte i rapporten? Rapportens sammanfattning är 1500 ord lång, att jämföra med vetenskapliga arbeten vars abstract (sammanfattning) brukar omfatta 200-250 ord. Varför är rapportens sammanfattning 6 gånger längre jämfört med en vetenskaplig publikations dito?

Rapportförfattarnas centrala frågeställningen lyder:

Hur kan undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena utformas för att stödja språk- och kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever på högstadiet och i gymnasieskolan? (s. X).

Hm, kan man rent vetenskapligt påvisa en skillnad i begreppsrikedom mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora? Och är begreppsrikedom ett hinder för språkinlärning?

Skolspråket är det som används generellt i skolan. Jämfört med vardagsspråket är det mer teoretiskt och abstrakt. Ämnesspråket är starkt präglat av ämnets termer och begrepp och tematiska mönster (nätverk av mening), och blir därigenom i ännu högre grad svårfångat för en flerspråkig elev (s. X).

Hierarkin, från vardagsspråk till ämnesspråk, påstås i rapporten utgöra ett [annat] hinder för inlärning av ett andra språk. Och åter igen ska detta vara speciellt påtagligt inom ämnesramen naturkunskap. 'Språk' omnämns 580 gånger i rapporten, ofta inbäddat i en kontext. På sidan sju, där rubriken Viktiga begrepp uppenbarar sig, förväntar man sig en definition av begreppet språk. 'Språk' har då förekommit 145 gånger i texten. Men definitionen lyser åter med sin frånvaro. Något mer om språkets definition står inte heller att finna i rapporten. Istället går man över till att tala om risker i språkinlärning.

Som lärare måste man vara medveten om att det finns en risk för att elever kan vilseledas och misstolka ord eller översätta felaktigt, vilket kan leda till att eleverna missförstår den naturvetenskapliga innebörden. Det kan inträffa till exempel när ord på elevernas andraspråk har olika betydelser på vardagsspråket och på ämnesspråket (s. XI).

Det här stämmer förstås på alla som deltar i undervisning. Men själva poängen med skolan är att bekanta sig med nya begrepp, dess betydelse liksom hur de hänger ihop med andra begrepp.

Nästa steg är tips och trix, med hänvisning till forskning som INTE redovisas i texten, på 'strukturer' som förväntas bistå läraren i arbetet med att överkomma nämnda barriärer (som inte heller är definierade). Ett sånt begrepp är 'dialogisk struktur'.

Vad är det?

När man söker på begreppet 'dialogisk struktur' i rapporten får man 0 träffar. Detsamma gäller vid en söknng via internet. (Sökningen ger förvisso en och annan träff där någon, eller några, använt begreppet, men här åsyftas en tydlig definition.)
Ergo. Dialogisk struktur verkar vara ett pedagogiskt begrepp utan vetenskaplig förankring.

Språkets struktur brukar annars enligt semiotiken delas i fonetik - ljudbilden, syntax - regler och principer, semantisk - betydelse och pragmatik - hur kontexten bidrar till förståelse.

Det är viktigt att lärare förstår språkets evolutionära ursprung, dvs. premisserna för hur det talade språket uppstod hos våra förfäder liksom hur språk formas i individens psyke.

If you have symbols in a linear order then you have a grammar (Everett, 2018).

Daniel Everett föreslår t ex. att språket är ett kulturellt fenomen som uppstod redan hos våra förfäder - Homo Erectus - för ca 2 miljoner år sedan. Everett bygger sin teori på antagandet att språk är symboler i en linjär struktur och kan man sätta samman ljudsymboler, då har man språk (Everett (2017). How Language began, TED).

Pinker (1994), å andra sidan, menar att talet är en instinkt och ett sätt att överföra mentala (visuella och autitiva) bilder mellan individer (Steven Pinker: Language and Consciousness, Part 1 Complete: Thinking Allowed w/ J. Mishlove).

Mercier och Sperber (2011) menar att evolutionen anpassat oss till argumenterande varelser därför att det gynnar artens överlevnad.

Men det finns anledning att tro att vi även strävar efter att resonera - utbyta idéer genom språk - med varandra (Pinker, 2011).

Man kan varken planera språk eller synliggöra samtliga av dess underliggande beslutsregler eftersom språk i huvudsak lärs in och används på implicita grunder (Seger (1994).

En sökning i en forskningsdatabas på "implicit learning" och "language" gav följande studie som förstaval (relevans):

Rebushat, P. (2013). Measuring Implicit and Explicit Knowledge in Second Language Research. Language Learning 63 (3), 595–626.

Studien handlar, lite otippat, om hur man erövrar ett andra språk och trycker på komplexiteten i de underliggande implicita och explicita kognitiva processer. Varför fanns inte den med i Skolforskningsinstitutets systematiska översikt?

Rebushat (2013) för tankarna till olika perspektiv på inlärning.

Ett perspektiv är Neuropsykologi:

Närhelst hjärnan varit aktiv och aktiviteten gett någon form av bestående spår som längre fram kan påverka neuronala processer – då har vi ett fall av inlärning och minne (Eriksson 2001, s. 125).

En annan aspekt är psykologi:

Learning is the process of acquiring new, or modifying existing, knowledge, behaviors, skills, values, or preferences (Gross, 2010)).

Learning is a hypothetical construct: it cannot be directly observed, but only inferred from observable behavior. Learning normally implies a fairly permanent change in a person's behavioural performance (Gross).

Varför detta uppradande av definitioner från psykologi respektive neuropsykologi?

Jo, i Skolforskningsinstitutets rapport 2018:02 trycker nämligen författarna på vikten av att samla många typer av kompetenser i rapporten. (Associationen är då ämneskompetenser.)

Det krävs många olika personer och typer av kompetenser för att producera en systematisk översikt

Eftersom det finns en stark forskningstradition om inlärning inom psykologiämnet finns det en poäng att söka efter begreppet 'psykologi' i rapport 2018:02. Resultat: 0 träffar.

Eftersom de flesta forskningspublikationer görs på engelska finns det en poäng att söka efter engelska begrepp i rapport 2018:02. En sökning på 'psychology' ger en (1) träff: Cummins, J. (1978). Bilingualism and the Development of Metalinguistic Awareness. Journal of Cross-Cultural Psychology, 9(2), 131−149.

Cummins (1978) studerade barn i tredje respektive 6:e klass för att undersöka eventuella skillnader beträffande semantik mellan en- och tvåspråkiga barn. Metodavsnittet utgör en detaljerad redovisning om deltagare, process, instrument och dataanalys, som inte ryms här. Tips till den kunskapstörstande: läs den!

Cummins slutsats lyder:

The bilingual children at both grade levels showed a significantly greater awareness of the arbitrary nature of word-referent relationships and were also better able to evaluate nonempirical contradictory statements.

Alltså, det verkar som att två-språkiga barn har förståelsemässiga fördelar jämfört med enspråkiga barn. Men varför är det så?

Människans hjärna och psyke är som mest plastiska i livets inledande skede. Grunden för kognitiv utveckling, inklusive det talade språket, läggs i hemmet under första levnadsåren (Gopnik, 2016).). Hart & Risley (1995) visar att upplevelse av samtalsstil i hemmet under de tre första levnadsåren påverkar barns skolprestation runt 10 års ålder (och sannolikt därefter). Barn vars föräldrar har en akademisk samtalsstil, dvs. talar ett skolspråk som kommuniceras i resonerande termer, vinner ofattbara 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn vars föräldrar använder hade en lite mer polemisk eller argumenterande stil (exempelvis hederskulturell). Man man anta att det sistnämnda är mer likt ett vardagsspråk. Barnen som tidigt hör ord som evolution, implicera, statistik och liknande akademiska termer under uppväxten lättare att integreras i ett akademiskt tänkande.

Det betyder att deras perceptionssystem fångar in det mesta av det som sker i deras närmiljö. Ett barn som tidigt varseblir ett främmande språk i en kontext (exempelvis tecknande filmer på ett för barnet främmande språk) når tidigt en förmåga att härma språkljudet. Varseblivning av samspelet mellan språkljud och olika figurers beteende leder till förståelse av enskilda ords tillämpning. Det kan röra sig om hälsningsfraser av typen Hej! eller Tack! Över tid kommer individen att greppa sematiska och pragmatiska aspekter av språk och därmed kunna använda det främmande språket. Inlärningseffekten avtar med ålder, delvis på grund av något som kallas apoptosis, att hjärnan succesivt under de 10 första levnadsåren släcker ner de nervceller som inte används (Coolidge & Wynn, 2018). Det betyder att ju äldre vi blir desto jobbigare är det att lära nya språk.

När en individ anländer en ny kultur finns det en inre drivkraft (motivation; Buck, 1985; Locke & Latham, 2002) att bemästra det socialt gångbara språket, d.v.s. förstå andra. Det ökar sannolikheten för de egna genernas överlevnad. Att lära sig det lokala språket handlar också om, ur ett antropologiskt perspektiv, att respektera den lokala kulturen How to REALLY learn English (with Daniel Everett) | Canguro English. Språklig integrering går betydligt lättare när man är ung, och allra lättast när man är barn. Viktigt är att föräldrar uppmuntrar barnens integrering. Språkinlärningen då sker per automatik, d.v.s. på implicita grunder.

Det finns inga vetenskapliga bevis för att naturkunskap skulle ha en krångligare begreppsflora jämfört med samhällskunskap eller humanistiska ämnen. Snarare handlar det om vilket perspektiv på lärande barnen tar med sig hemifrån. Om barnet har med sig ett lärandehinder när de börjar skolan försämras förstås möjligheterna att tillsansa sig ny kunslap. Samtidigt finns det en sannolikhet att den evolutionära impulsen att utforska för att upptäcka, liksom lusten att socialisera och kommunicera i den nya kulturen överbryggar det hindret.

Lärare behöver således inte alls oroa sig för att två-språkiga barn missar förståelse, t ex. om naturvetenskapliga begrepp som 'evolution'. Det väsentliga är att läraren använder dessa begrepp flitigt.

Epilog. De personer som omnämns i förordet i Skolforskningsinstitutets rapport 2018:02 är, med ett undantag, kvinnor!? Och samtliga jobbar inom pedagogikämnet.
Alltså: rapporten bygger inte på den förväntade mångfald som påtalas av författarna, utan på motsatsen, dvs. enfald.
Personalen på Skolforskningsmyndigheten har inte använt klassisk stil i sin rapportering, utan postmodern dito. Det betyder att man inte med ett reducerat [tydligt] språk redovisat sina resultat. Istället har personalen broderat ut texten om tillvägagångssättet, dvs. processen bakom resultatet, liksom eventuell [förutbestämd] nytta. Var det så det var tänkt?

Läs också:
February 19, 2018. Kulturen som ledarskap i skolan. Vilka premisser krävs för att det ska funka?

January 29, 2018. Förskoleklass: varför är det så svårt för pedagoger att acceptera vetenskap?

August 5, 2016. "Perception kontra fakta". Lärarlegitimering leder till lärarbrist

September 10, 2015. Rektorsprogrammet Ht13cde. Ledarskap: för arbetsklimat, utveckling, lärande och kreativitet

February 12, 2015. "Perception kontra fakta". Påverkar betyg i årskurs 4 skolprestation?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).