Saturday, February 16, 2019

Grupptänk och andra psykologiska fallgropar inom politik och idrott

I Uppsala och Göteborg har mindre grupperingar (högt upp i hierarkin) inom Centern och Socialdemokraterna genom statskuppsliknande manövrar uteslutit respektive avsatt ledande personer. Och i dagarna tvingade Svenska simförbundets styrelse ordförande Ulla Andersson att avgå. Det handlar om människor som vågar sticka ut hakan vilket inte gillats. Analogierna till det inträffade är många. Den kanske mest kända statskuppen inträffade i oktober 1917 när en liten grupp Bolsjeviker med Vladimir Ilyich Ulyanov (1870 - 1924) i spetsen störtade  den ryska Duman. Resultatet blev ett skräckvälde som varade i 75 år. Förklaringsmodeller är många. Vissa anser sannolikt att det var bra att dessa personer blev petade (personlig värdering). Men oavsett om man delar dessa tre personers åsikter är deras agerande viktigt för upprätthållande av demokrati (objektiv värdering.)

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I Uppsala och Göteborg har mindre grupperingar (högt upp i hierarkin) inom Centern och Socialdemokraterna genom statskuppsliknande manövrar uteslutit respektive avsatt ledande personer. Och i dagarna tvingade Svenska simförbundets styrelse ordförande Ulla Andersson att avgå (Nyheter från SFF).

I lärdomsstaden Uppsala hade Centern gjort sitt bästa val på många år och en majoritet av medlemmarna (viktig princip i en demokrati) stod bakom kommunalrådet Stefan Hanna. Hanna tog i valrörelsen också ett viktigt initiativ för demokrati (Wrede, H. (2018). Kommunalråd ”målade om” omdiskuterat konstverk. Svt, 7 september).

I Göteborg hade Ann-Sofie Hermansson (S) tagit strid mot den hederskulturella extremism som slagit rot i stadens förorter (Löwenmark, S. (2018). Logiskt att Göteborg är fäste för extremism, GP, 21 maj).

Ulla Andersson har varit kritisk till att Riksidrottsförbundet framställt pojkar och flickor ojämställt, dvs. anpassat till hederskultur och därmed i strid med svenska idrottsrörelsen värdegrund (Rasar mot slöjbilden: ”RF gillar hedersvåld”). (Styrelsen som beslutade att utesluta Andersson 'vände på kuttingen' och använde samma [dysrationella] resonemang MOT henne.)

Analogierna till det inträffade är många. Den kanske mest kända statskuppen inträffade i oktober 1917 när en liten grupp Bolsjeviker med Vladimir Ilyich Ulyanov (1870 - 1924) i spetsen störtade  den ryska Duman. Resultatet blev ett skräckvälde som varade i 75 år (Abrahamson, 2013; Skott, 2001).

Agerandet kan också liknas vid en historisk strid i industriföretaget Sandvik där familjen Wallenberg utmanövrerade familjen Stenbeck om kontrollen av företaget (Stenbeck om sitt värv: "Vi har haft roligt", Affärsvärlden).

Den Israeliska Socialpsykologen Miriam Erez har studerat sociokulturella skillnader mellan privatägda organisationer och medlemsägda dito. Medan människor i privatägda företag mer eller mindre förväntar sig styrning uppifrån, råder det motsatta förhållandet i medlemsorganisationer - medlemmarna förväntar sig inflytande i beslutsprocesser. Alltså: det som hände i Sandvik var en del av det spel som definierar marknadsekonomi, medan det som skedde i Ryssland gick i strid med det som definerar demokrati.
En kamel är en häst som designats/beslutats av en kommitté
I samtliga tre fallen ovan skedde uteslutningarna och avsättningarna långt bortom de segdragna debatter som definerar demokrati. Den här typen av händelser initieras sällan från gräsrotsnivå; den självklara hypotesen pekar ut Annie Lööf (C), Stefan Lövfen (S) respektive Riksidrottsförbundets Stefan Bergh (generalsekreterare) och/eller Björn Eriksson (ordförande) som initiativtagare.
Varför?

Frågan har inget entydigt svar, men psykologiämnet erbjuder en myriad av förklaringsmodeller att förlora sig i.
Groupthink - is a psychological phenomenon that occurs within a group of people in which the desire for harmony or conformity in the group, results in an irrational or dysfunctional decision-making outcome. Group members try to minimize conflict and reach a consensus decision without critical evaluation of alternative viewpoints by actively suppressing dissenting viewpoints, and by isolating themselves from outside influences (Wikipedia).
Grupptänk populariserades efter att en kommitté bestående av statsvetare och jurister (obs! inga experter på psykologi tillfrågades Obs!) försökte sig på att förklara varför åtta domare anställda vid olika tingsrätter samstämt pekat ut en oskyldig person som massmördare (SOU 2015:52). Grupptänk är ett komplex med många attribut (dimensioner/faktorer):

Konformitet som effekt av kognitiv dissonans, eller värderingsförskjutning, är ett psykologiskt fenomen som innebär att individer så att säga 'klär av sig' sina värderingar (ofta sunt förnuft) till förmån för en grupps dito. Så här beskriver Leon Festinger, Henry Reicken & Stanly Schacter i When Prophecy Fails:
A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point (s. 3).
Dyrationalitet (irrational or dysfunctional decision-making) är en annan förklaringsmekanism till grupptänk och defineras som oförmågan att tänka reationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 2009/2015, SCIAM). (Snarlik Dunning-Kruger-effekten som dock passar på människor med svag problemlösarförmåga).

'Cherry picking' (actively suppressing dissenting viewpoints) - the act of pointing to individual cases or data that seem to confirm a particular position while ignoring a significant portion of related cases or data that may contradict that position (Wikipedia) - leder till Confirmation bias - the tendency to search for, interpret, favor, and recall information in a way that confirms one's preexisting beliefs or hypotheses (Wikipedia).

Till detta ska läggas ytterligare en psykologisk fallgrop - tillgänglighets-bias, dvs. när information upprepas frekvent antar psyket att informationen är sann.

Stefan Hanna, Ann-Sofie Johannson och Ulla Andersson har det gemensamt att de kritiserat autokrati/hederskultur, dvs. stuckit ut näsan. Jämför med whistleblowers. Ansatsen lönar sällan den enskilda individen. Som lök på 'den berömda' hamnar de inte sällan i mediaperssonals skottglugg  - framställs med rafflande rubriksättningar som inte alltid passar kontexten, på ett för den högljudda individen mindre passande sätt.

Vissa anser sannolikt att det var bra att dessa personer blev petade (personlig värdering). Men oavsett om man delar dessa tre personers åsikter är deras agerande viktigt för upprätthållande av demokrati (objektiv värdering.)

Läs också:

Saturday, November 29, 2014
"Perception kontra fakta". Om okunnighet och en teori om argumenterande

Monday, February 1, 2016
När fakta är sannolika, då fortsätter vi testa. När en story "låter" övertygande: då antar vi att den är sann

Monday, July 4, 2016
Män som stirrar på hundar - om story telling, epistemisk vaksamhet och tystnadens konformism


Tuesday, June 6, 2017
"Perception kontra fakta". Om förtal och objektivitetsplikt för domstolspersonal


Thursday, June 22, 2017
"Perception kontra fakta". kränkning eller yttrandefrihet?

Wednesday, November 22, 2017
"Perception kontra fakta". Postmodernism eller vetenskap?

Friday, December 22, 2017
Förmågan att resonera verkar göra människor mer självständiga i urbana miljöer

Saturday, December 30, 2017
"Perception kontra fakta". Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050

Thursday, May 10, 2018
"Perception versus facts". Climate Psychology and Progressofobics (also in Swedish)

Tuesday, May 29, 2018
"Perception kontra fakta". Matpsykologi - om Peruansk nattskatta, blodsocker, GI och GL.

Saturday, June 30, 2018
"Perception kontra fakta". Vem vill leva i den bästa av världar? Om Prevalence-induced concept change

Saturday, September 15, 2018
"Perception kontra fakta". När det saknas objektiva källor vinner den som ljuger bäst

No comments:

Post a Comment