Vad är mental hälsa? (förmågan att uppleva framtiden)

Förrförra söndagen sprang en ung man i trettioårsåldern barfota över isen vid Vårdö och kastade sig i det närmast nollgradiga vattnet. Han såg inte de två långfärdsskridskoåkare som passerade honom på några meters avstånd. De larmade räddningstjänsten och lyckades få upp den unge mannen ut vattnet. Trots att en aktuell rapport för femte året i rad krönte Finland till det lyckligaste landet i världen verkar det samtidigt som att den mentala ohälsan fått större utbredning de senaste två åren. Hur hänger det här ihop? Dels har det att göra med vad rapporten mäter och hur man gick tillväga för att samla in data, dels handlar om det förståelse för vad lycka och mentalt välbefinnande är. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Förrförra söndagen sprang en ung man i trettioårsåldern barfota över isen vid Vårdö och kastade sig i det närmast nollgradiga vattnet. Han såg inte de två långfärdsskridskoåkare som passerade honom på några meters avstånd. De larmade räddningstjänsten och lyckades få upp den unge mannen ut vattnet. En hydrokopter (tror jag det var) transporterade ynglingen till stranden där en ambulans väntade.

Jag talar en del med beslutsfattare i Helsingfors, inklusive politiker. Trots att en aktuell rapport för femte året i rad krönte Finland till det lyckligaste landet i världen verkar det samtidigt som att den mentala ohälsan fått större utbredning de senaste två åren. Hur hänger det här ihop?

För det första var det inte lycka, som i happiness, som mättes utan livstillfredsställelse, av engelskans life-satisfaction.

Life satisfaction involves a favorable attitude towards one's life—rather than an assessment of current feelings (Wikipedia).

För det andra verkar det som att man inte tog rådata från Finlands båda populationer utan hanterade Finland som en så kallad kohort. Jag skrev nyligen en artikel om detta: Is Finland really the happiest country on the planet? A closer look a the numbers.

För att förstå mentalt välbefinnande är det bra att känna till hur psyket funkar.

The mind is what the brain does.

Enligt MIT-professorn Marvin Minsky (1927-2016) är psyket det hjärnan gör. Det betyder att vi behöver skilja hjärnans syreförbrukande och kemisk-elektriska aktiveringar från psykets aktivitet. Samtidigt behöver vi förstå att det finns en korrelation där emellan.

T ex., när vi använder synen aktiveras synbarken i occipitalloben samt frontalloben. Detsamma gäller när vi aktiverar det som kallas imagery. När vi kan upprätthålla den här aktiviteten länge säger vi att vi är bra på att fokusera. Om vi inte riktigt kan stänga av nämnda aktivitet använder vi istället ordet fixering.

Om vi istället tänker utanför boxen, då sker aktiveringen mellan temporaloberna, från den högra till den vänstra. Observera att inte går att fokusera och tänka utanför boxen parallellt - samtidigt. Det är dock bra att börja fokusera för att sedan byta till att tänka utanför boxen.

Lästips:

Österberg (2014): Alla konstnärer är inte kreativa, och vissa revisorer är det

Österberg (2015): Den verkliga länken mellan mental ohälsa och kreativitet

Österberg (2016): Svårigheten att gå från vertikalt till lateralt tänkande. Ett fall där elitidrottare upplever svårigheter att ändra tankeriktning

Psyket delas i minne, perception och prospektion (Gilbert och Wilson, 2007).

Minnet är deklarativt eller icke-deklarativt. Deklarativt minne delas i semantiskt respektive episodiskt. Det semantiska minnet utgör en katalog av fakta av typen: Paris är Frankrikes huvudstad och en bil har fyra hjul. Episodiskt minne är minnet av händelser och upplevelser. T ex. högtider där vi träffar släkt och vänner. Episodminnet är INTE reproduktivt utan konstruktivt i ett socialt perspektiv (Schacter och Addis, 2007).

Perception är upplevelse av nuet.

Prospektion handlar om att uppleva eller om att simulera framtiden och har en fyrdelad taxonomi (Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014):

1. Prediktion - väderlektsrapporter är det enklaste exemplet. När akademimer använder predition kan man säga att de gissar med algebra.
2. Intention - målstyrning (Locke och Latham, 2002).
3. Simulering - lite som kreativitet, dvs. att kombinera eller smälta samman symboliska representationer, eller fragment av dessa, till nya koncept (Österberg, 2012; Österberg Köping Olsson, 2018, 2021).
4. Planering.  

Intention är normalfunktionen. Det betyder att när du sitter i soffan och upplever mental harmoni (lycka, Lustig, 2017), då förväntas din mentala aktivitet slå över till målstyrning.

Som exempel kan nämnas att du kanske tänker att du borde åka på semester. Du tänker kanske på Mallorca eller Chamonix, lite beroende på vilket som är din semesterpreferens. Därefter använder du simulering för att laborera scenarier om det hela: transit till flyget. Om din preferens är Mallorca kanske du tänker på att ligga vid stranden och dricka pina colada. Detta följs av planering; du funderar över om vilka badkläder du ska ta med, sololja eller solskydd, blå eller rosa handduk. Omfattande medvetna överväganden om enkla saker påverkar nöjdheten med det beslut som följer av dessa omfattande överväganden (Dijksterhuis et a. 2006).

Men för många startar inte det prospektiva tänkandet när de sitter i soffan. Istället fastnar de i nuet, eller än värre, de börja älta det som varit. Kanske var det nuet och ältandet av falska minnen som fick ynglingen på isen att tappa framtidshoppet och istället försöka avsluta sig liv i förtid?

Epilog. Samtidigt som ohälsan grasserar verkar det som att många lever i någon form av förnekelse, dvs. låtsas att saker och ting är bättre än vad det är. Kanske påverkas de av happiness-rapporten som hävdar att Finland är lyckligast, men som i själva verket mäter något annat och som verkar bygga på ett missvisande urval.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).