”I krig är sanningen alltid det första offret” – kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren om krigsbrotten i Ukraina (HBL). En kommentar

Thomas Elfgren är polisen och politikern (SFP) som nu ska gå i pension. Hufvudstadsbladet passar på att uppmärksamma Elfgrens pensionering genom att göra en intervju. Så här i sommartid hade det varit trevligt med några kriminalanekdoter. Men av någon anledning handlar intervjun mer om förklaringsmodeller för antisocial beteendeutveckling, neuropsykologi, desinformation, medicin och epidemiologi och personlighetspsykologi. Det hela avslutas, lite otippat, med kritik mot rättsväsenhet. Det hela är en soppa av faktoider som saknar vetenskapligt stöd.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

HBLs Elin Lindberg invtervjuar Thomas Elfgren, lokalpolitikern och Kriminalöverkommissarien som är på väg att avsluta en lång karriär. Kommissarie betyder i Finland dels utredningsansvar, dels läraruppdrag på polisskolan. 'Över' är ett begrepp som även används i Sverige. Det brukar peka på en överbyråkratiskering - ett extra chefslager eller hederspromovering. Enligt finskspråkiga Wikipedia anses Elfgren vara expert på psykologisk profilering.

Elfgren representerar även säkerhetsföretaget SEC4PRO:

Elfgren är uppenbarligen en man med många strängar på sin sin berömda och som inte tvekat att låta flitens lampa lysa.

I grund och botten är artikeln ett fint porträtt av en person som avslutat sin karriär. Det hade passat bra som sommarläsning att få ta del av de anekdoter som Elfgren sannolikt samlat på sig i sin roll som lokalpolitiker och som polis. Det sistnämnda inkluderar internationella utredningsuppdrag. Lite av det framträder också i artikel. Kanske hade Elfgren även kunnat fresta läsaren med några hemlisar från arbetet i hans säkerhetsföretag?

Mest handlar artikeln dock om större frågor och Elfgren räds inte att uttala sig om både neuro-, social och personlighetspsykologi.

– Majoriteten av människorna är goda och vill sina medmänniskor väl, men alla kan begå hemska handlingar under fel förhållanden och hot mot den personliga överlevnadsstrategin. Det är ett biologiskt faktum att alla konflikter inte kan lösas på ett civiliserat sätt, människans hjärna är inte tillräckligt utvecklad för det, säger han.

Var är hela friden har konstapel Elfgrens fått det ifrån?

Sedan väljer Elfgren att uttala sig om informationsteknologi, d.v.s. den förändring som skett genom att centraliserad nyhets- och informationsförmedling blivit decentraliserad:

Elfgren måste ha missat HBLs osakliga utspel om köttkonsumtion och klimat. Sedan kommer ett uttalande om virus och vacciner:

"– Coronapandemin är kanske det tydligaste exemplet. I Finland dog många helt i onödan på grund av vaccinmotståndare som spred felaktig information om vaccinet".

Sedan växlar Elfgren till personlighetspsykologi; hen jämför Rysslands president, den före detta KGB agenten Vladimir Putin och USAs förra president och fastighetsmagnaten Donald Trump med Adolf Hitler:

Det hela kröns lite oväntad av kritik mot domstolsväsendet:

Varför gör Elfgren dessa uttalanden? Följdfrågan blir: stämmer uppgifterna?

2015 intervjuade journalisten David Shariatmadari psykologen Daniel Kahneman för The Guardians räkning. Från början av 1970-talet och fram till början av 1980-talet publicerade Dr. Kahneman tillsammans med sin psykolog-kollega Amos Tversky (1937-1996) en rad studier om hur man gör bedömningar framåt i tiden när prospektet är osäkert. Tillsammans påverkade de också hur ekonomer ser på prospektivt tänkande (Kahneman och Tversky, 1979).

I artikeln varnar Dr. Kahneman för övertro på den egna förmåga och 'stereotyping' (Daniel Kahneman: ‘What would I eliminate if I had a magic wand? Overconfidence’):

So I have a stereotype of a table, I have a stereotype of chairs. Now when you start having stereotypes of social groups, it’s the human mind at work. It’s not a different mind. It’s what you need to get around in the world.” You can slow down and become aware of this, Kahneman believes, but the underlying mechanism isn’t going to change.

I Eva Lindbergs intervju påstod Elfgren följande om vår arts hjärna och psyke:

Det är ett biologiskt faktum att alla konflikter inte kan lösas på ett civiliserat sätt, människans hjärna är inte tillräckligt utvecklad för det.

Vad säger vetenskapen?

By ca. 3.5 Ma, with later australopiths, brain size had undergone an increase proportional to the increase it would later see with Homo (Thompson et al. 2019, s. 6).

Våra förfäder hjärnor började alltså expandera innan vårt genus - Homo - var etablerat. Och efter att vårt genus etablerats ca 2,8 miljoner år före nutid (MåfN; Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015) skedde så småningom även en etablering av nya mentala fakulteter:

1. 8 (MåfN) Social kogntion

1-0.5 (MåfN) symboliskt tänkande

0.2 (MåfN) Grammatiskt språk och exekutiva funktioner (Coolidge och Wynn, 2018; Pagel, 2019).

0.07 (MåfN). Kontruktivt minne (Ambrose, 2010; Schacter och Addis, 2007).

Tvärtemot vad Elfgren påstår är vår hjärna och vårt psyke biologiskt anpassade för att tänka tankar som gör det möjligt att lösa konflikter på ett civiliserat sätt.

Så varför uppstår konflikter?

Först en definition. Jag fick den muntligen av Lars Tornstam (1943-2016), professor i sociologi vid Uppsala universitet, i en konversation vi hade på Uppsala universitet 1996.

En konflikt uppstår när en av två [eller flera parter, egen anm.] inte accepterar att man är oense (Tornstam).

Politiska konflikter uppstod i samband med att våra förfäder började bosätta sig. Det skedde för 25-20 000 år under något som kallas Epipaleolitikum (Hodder, 2018). Dessa konflikter, som hade med egendom och gränsdragningar att göra, eskalerade i samband med introduktionen av jordbruket (Kohler et al. 2017; Mummert et al. 2011).

Elfgren använder begreppen 'ond' och 'god' för att beskriva ett par av vår art - Homo Sapiens - karaktärsdrag. I vetenskapliga sammanhang säger man istället antisocial beteendeutveckling ('ond') respektive emotionell och social anpassning ('god'). Det sistnämnda tar sin början i hemmet som en funktion av föräldrarelation. Speciellt viktig är pappa-relationen (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae, 2021; Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Om papparelationen trängs undan ökar risken för antisocialt beteende ( Calkins och Keane, 2009; Macrae, 2021; Moffitt et al. 2001

Den vanligaste förklaringen är kvinnors dörrvaktsbeteende (Seltzer och Brandreth, 1994) som en funktion av relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995).

I april 2022 meddelande Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem.

Våld i nära relationer:

1. Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
   
   
2. Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
   
   
3. Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.

Dessa barn blir ungdomar vars beteende oftare än andra ungdomars uppmärksammas av poliser som Elfgren.

Lästips 1: Johnson  (2021). How Does Trauma Hijack the Brain?

Lästips 2: Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar

Lästips 3: The Truth Cannot be Sexist - Steven Pinker on the biology of sex differences

Beträffande vaccinets vara eller inte vara, så verkar Elfgren undgått den omfattande rapportering om biverkningar, d.v.s. unga människor som plötsligt dött efter att de vaccinerats och där obduktionen visar att de drabbats av hjärtmuskelinflammation. Se detta klipp om flygkaptenen som tuppade av efter att tvingats ta vaccinet eller den här sammanställningen av offentliga data från New South Wales i Australien som visar en samvariation mellan antalet vaccinationssprutor och risken att hamna på sjukhus (The Vigilant Fox, 2022). Det finns också frågetecken kring om vaccinet stoppar spridningen av viruset (Kampf, 2021).

Med sin vurm för fakta borde Elfgren känna till att det stora problem som uppstod i de länder där politiker valde att stänga ner landet genom så kallad lockdown (Finland var ett av dem)

Nedstängning stoppade inte viruset (Our World in data) men orsakade en betydande ökning av mental ohälsa, inklusive självmord som ökade med 15 % (YLE, 2020).

Lästips: HUS: Polisstyrelsens felaktiga tolkning av mentalvårdslagen har varje vecka resulterat i farliga situationer. En kommentar.

Hitler, Putin och Trump. Elfgren visar att han är PK.

Adolf Hitler (1889-1945) var en diktator som tog makten med våld, samarbetade med kommunisterna och som genom utrotning mördade 4,5 miljoner Judar. Hitler hör hemma i samma kategori som Vladimir Lenin (1870-1924), Josef Stalin (1878-1953) och andra kommunistdiktatorer som mördade många fler människor än Hitler.

Vladimir Putin (1952 -) tillsattes av Jeltsin (1931-2007) som premiärminister och blev sedan Rysslands president. Putin har ett förflutet som KGB-agent med placering i Östtyskland. Han är utbildad jurist och det sägs att han har en doktorsgrad i gruvteknik (Gessen, 2012). Putin har beklagat sig över Sovjetimperiets implodering och invaderat flera grannländer. Nu senast Ukraina.

Donald Trump (1946 - ) var USAs folkvalda president mellan 2016-2020, men ifrågasattes under hela mandatperioden av förloraren Hillary Clinton som anklagade honom för valfusk. Clinton upprepade återkommande kopplingar i Ryssland, något som avvisades genom en speciell utredning. Spåren ledde istället till Clinton foundation. På sin meritlista är Trump den enda som klarat av att skapa fredsavtal i Mellanöstern. 4 avtal tecknades mellan Israel och några av de omkringliggande stater som velat avluta det Hilter påbörjade. Trump är till vardags fastighetsmagnat.

Elfgrens analys av Hitler, Putin och Trump liknar närmast jämförelsen mellan äpplen och päron. Rätt mycket PK helt enkelt.

Elfgren kritik mot domstolspersonalens tillämpning av rättvisa är intressant. Det är känt att det föreligger en övertro bland personalen som leder till många felbeslut. De har också svårt att acceptera att beslutsprocesserna är subjektiva - de skriver inte jag beslutade i beslutsprotokollen utan attribuerar besluten på domstolen, d.v.s. arbetsplatsen. Det kan kallas dissociering och är graverande.

I Sverige hittade t ex. åklagaren Christer van der Kwast på en rövarhistoria om en massmördare som personalen (8 anställda som domare vid olika domstolar) svalde med hull och hår utan att ställa en enda kritisk fråga. När verkligheten uppdagades (SOU 2015:52) vägrade van der Kwast erkänna att han haft fel. Han backades upp av en annan topprankad jurist - Göran Lambertz - som skrev en bok på 500 sidor om fadäsen - Quickologi. Där försökte Lambertz förklara sannolikhet för andra. Det skulle han inte har gjort.

Boken uppmärksammades av Olle Häggström, till vardags professor i matematisk statistik,  dvs. en expert på just sannolikhet. professor Häggström recenserade Lambertz bok i bloggartikeln - Quickologisk sannolikhetskalkyl.  Kritiken blev svidande, men åter igen, Lambertz vägrade att erkänna att han hade fel och gick istället i polemik mot experten. Quickologi? Det finns fler exempel.

Lästips: När fakta är sannolika, då fortsätter vi testa. När en story "låter" övertygande: då antar vi att den är sann

Elfgren är säkert en hedersknyffel men många spännande historier att berätta, men hans utspel om människans hjärna och psyke, förklaringen till antisocialt beteende, desinformation och vaccin, personlighetsanalyser går att jämställa med leröl - rappakalja.
Kritiken mot domstolskulturen var intressant, där hade Elin Lindberg kunnat låta Elfgren utveckla sitt resonemang. Lindberg borde även ställt frågor som möjliggjorde för Elfgren att dra några spännande anekdoter som läsaren kunnat avnjuta  i sluttampen på semestern.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter