Läkaren larmar: Ätstörningarna ökar igen – “Djupt tragiskt”. Utbredningen av ätstörningar är bara toppen av ett finländskt isberg.

Ålands radio intervjuade en läkare som gav sin åsikt om grasserande ätstörningar och varför utbredningen är så stor. Det hela publicerades på Facebook. Jag delade med mig av min expertis i kommentarsfältet. Som forskare och lektor är man i det här läget intresserad av att resonera, men ibland händer det att folk väljer andra typer av kommunikation. Eftersom folk inte vill resonera, kommer man inte framåt i den här, i mina ögon viktiga frågan, som bara är bara toppen av ett finländskt isberg (Se lista med 38 punkter). 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Ålands radio intervjuade Christian Johansson, klinikchef på barn- och ungdomskliniken vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS,) som gav sin åsikt om grasserande ätstörningar och varför utbredningen är så stor. Det hela publicerades på Facebook.

Länk till källan.

Jag delade med mig av min expertis i kommentarsfältet:

Om man ska tro forskning, och det ska man väl?, läggs grunden för ätstörningar i hemmet under de fyra första levnadsåren. Det är då de exekutiva funktionerna packas upp, anpassas och utvecklas (American psychological Association (APA); Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Jurado och Rosselli, 2007).

2010 deltog jag i en konferens på KVA i Stockholm om antisocialt beteende. En av talarna var sir Michael Rutter, även känd som barnpsykiatrins fader.

“Back in the day's” forskade Rutter och jag om samma saker: social anpassning – antisocialt beteende.

I kaffepausen talade Dr. Rutter och jag om min magisteravhandling i socialpsykologi, som liksom annan forskning visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med en singelmamma (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (Österberg, 2004, s ).

Dr. Rutter: – you are right on the money, but its a hot political potato.

Singelmamma blir man genom att starta konflikter om vårdnad, ett beteende som förklaras av relationsaggressivitet (psykisk våld i hemmet) som är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Det bromsar de exekutiva funktionerna hos barnen, vilket sannolikt förklarar saker som ätstörningar.

40% av de finländska barnen är offer för psykisk våld i hemmet (Estlander, Bensow, november 2023).

I Finland finns vad som närmast kan liknas vid en väckelserörelse mot familjen. Det betyder att miljoner euro slösas på att stödja singelmammor. Finlands ekonomi är som av en händelse tillbaka på 1996 års nivå (Orpo, juli, 2025).

Som forskare och lektor är man i det här läget intresserad av att resonera – använda språket för att utbyta idéer eller tala utan att vinna (Borgström, 2023; Pinker, 2011), men ibland händer det att folk väljer andra typer av kommunikation, som polemik (vebalt krig) eller tala för att vinna ((Mercier and Sperber, 2011).

Detta var inget undantag. Här är ett axplock av kommentarer:

Eftersom folk inte vill resonera, kommer man inte framåt i den här, i mina ögon, viktiga fråga.

Och ätstörningar är inte de enda utmaningarna Finland har. Här är en växande lista med utmaningar som finländska myndigheter och organisationer rapporterat (n=38) (Österberg, 2025).

Slutsats. Utbredningen av ätstörningar är bara toppen av ett finländskt isberg.

Lästips:

January 13, 2025. Alisa Heman, 22, blir lätt orolig och hon är inte ensam – forskare har en klar uppfattning om varför ångest blir vanligare. Har de verkligen det?

July 17, 2022 “Ibland känns det som att det pågår en hetsjakt mot våra kroppar” En kommentar

December 13, 2021. Var fjärde kvinnlig högskolestuderande i riskzonen för ätstörning (ÅU). En kommentar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X